Avhandlingsmall

I V .   D I S K U R S E N   B E S K R I V S  
67
 
universitetet  som  menar  att  glappet  mellan  kraven  på  gymnasiet  och 
universitetet är för stort. Studenten säger: ”Det känns lite trist att det fattas så 
mycket.  Grammatik  är  tråkigt  men  vi  måste  lära  oss  det”  (b140).  Kritiken 
kommer  också  från  en  gymnasieelev  som  säger  ”då  vi  gick  på  högstadiet 
lärde vi sig väldigt lite, nästan ingenting, om kommunalkunskap. I stället för 
undervisning fick vi promenera tillsammans med läraren” (b138). 
Nya innovationer 
I den samtida utbildningsdiskursen formas mentalitetstendensen  genom nya 
utbildningspolitiska  innovationer.  De  innovationer  som  framträder  kan  ses 
som en förstärkande utvidgning av en redan befintlig mentalitetsutveckling. 
De få motkrafter som finns är för svaga för att skapa en förändring. De nya 
innovationer  som  framträder  är  införande  av  lärarauktorisering,  nya  skol-
former, nya bedömningsformer samt en ny läsa-skriva-räkna-garanti.  
 
För  att  fler  elever  ska  nå  kunskapsmålen  presenterar  Skolverket  den 
innovativa idén om införandet av lärarauktorisering. Orsaken anges vara att 
många  elever  inte  klarar  kunskapsmålet  där  var  tionde  elev  lämnar 
grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet (b3). Trots att skolministern 
(s) i november 2005 säger sig vilja vänta med en lärarauktorisering tillsätter 
regeringen (s) ett par månader senare en utredare som ska utreda om och hur 
en  lärarauktorisering  kan  utformas  (b4).  För  att  fler  elever  ska  nå 
kunskapsmålen  presenterar  Skolverket  på  uppdrag  av  den  socialdemokrati-
ska  regeringen  den  innovativa  idén  om  införandet  av  en  ny  gymnasieskola 
där  dagens  140  kurser  krymps  till  30  och  18  ämnen  till  åtta  och  där  de 
yrkesförberedande  gymnasieprogrammen  ska  göras  mer  elevattraktiva 
genom  införandet  av  en  ny  lärlingsutbildning.  Genom  att  fysiskt  handskas 
med  uppgifter  på  arbetsplatsen  i  stället  för att läsa  sig  till  dem  antas elever 
bli mer motiverade att ta till sig kunskaper. Genom den starkare kopplingen 
till  arbetslivet  antas  elever  dessutom  bli  mer  motiverade  att  inte  hoppa  av 
gymnasiet (b81-83).  
 
På liknande sätt presenterar en borglig riksdagspolitiker (m) den innovativa 
idén  om  införandet  av  en  ny  grundskola  där  grundskoleutbildningen  ska 
göras  mer  elevattraktiv  genom  införandet  av  en  ny  lärlingsutbildning  som 
stöd för skoltrötta högstadieelever (b84). För att fler elever ska nå kunskaps-
målen  presenterar  en  kommun  den  innovativa  idén  om  införandet  av  en 
sommarskola  där  elever  som  bedöms  ligga  nära  godkänt  i  basämnena 
engelska,  svenska  och  matematik  ska  får  en  andra  chans  att  komma  in  på 
gymnasiet. Utmärkande för sommarskolan är att den inte i första hand riktar 
in sig på lågpresterande elever utan på elever som ligger nära målen (b19). I 
diskursens värld säger en lärare: ”Det här är ett urval av elever som bedöms 
ligga nära att få godkänt” (b19).  

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
68
 
För  att  fler  elever  ska  nå  kunskapsmålen  presenterar  Skolverket  den 
innovativa idén om införandet av obligatoriska nationella prov och skriftliga 
omdömen  i  årskurs  5  samt  ett  tidigareläggande  av  betyg,  där  nya 
bedömningsformer  antas  motivera  elever  till  bättre  elevresultat  (b88).  Som 
grund  för  påståendet  hävdar  Skolverket  att  ”betygen  i  den  svenska  skolan 
sätts  senare  än  i  många  andra  länder  som  uppvisar  bättre  resultat.  Betygen 
bör därför införas i årskurs 7 och inte som idag sättas först i årskurs 8” (b88). 
Skolverkets  förslag  stöds  av  den  borgliga  alliansen,  som  vill  ha  betyg  från 
sjätte  klass,  men  motsägs  av  socialdemokraterna  som  i  stället  vill  nöja  sig 
med  de  individuella  utvecklingsplaner  som  nyligen  införts,  och  som  till 
skillnad mot betyg sägs vara framåtsyftande (b89). För att fler elever ska nå 
kunskapsmålen  presenterar  en  borgerlig  skolpolitiker  (fp)  den  innovativa 
idén  om  införandet  av  en  läsa-skriva-räkna-garanti  där  elever  och  föräldrar 
får  rätt  till  extra  stöd.  Detta  förslag  röstades  ned  av  en  socialdemokratisk 
majoritet (b85-87).  
En självständig valfrihet 
Den  samtida  mentalitetens  tredje  huvudtendens  kan  beskrivas  som  en 
självständig  valfrihet  för  allas  möjlighet  till  utveckling  –  såväl  kommuner, 
skolor som individer. Trots att mentalitetsutvecklingen erhållit formell status 
genom  lagstiftning  kan  den  eventuellt  betraktas  som  en  konfliktfylld 
nyskapelse under utveckling. Därmed är dess framtida existens  oviss.  I den 
samtida  utbildningsdiskursen  formas  mentalitetsutvecklingen  genom  en  im-
manent pedagogik i flera steg  – lagstiftning,  fri konkurrens om elevpengar, 
fria intresseval samt extern bedömning.   
Lagstiftning 
I  den  samtida  utbildningsdiskursen  formas  mentalitetstendensen  genom 
lagstiftning där borgliga riksdagspartier tillsammans med miljöpartiet driver 
fram lagförändringar om generösare etableringsfrihet för friskolor att öppna 
förskolor.  Att  riksdagspartier  på  detta  sätt  driver  fram  lagförändringar  är 
mycket ovanligt och sägs bero på att den socialdemokratiska regeringen inte 
lyckats nå enighet med miljöpartiet om friskolorna, och då valde miljöpartiet 
att  ansluta  sig  till  de  borgliga  (c1).  De  lagförändringar  som  de  borgliga 
riksdagspartierna  tillsammans  med  miljöpartiet  driver  fram  innebär  att 
kommuner  blir  skyldiga  att  bevilja  tillstånd  för  fristående  förskolor  och  ge 
dem bidrag om de uppfyller vissa grundläggande kvalitetskrav (c2)  
 
Efter en hetsig riksdagsdebatt (c2) presenterar riksdagen beslutet att från den 
1  juli  2006  kan  kommuner  inte  längre  neka  fristående  förskolor  bidrag  så 
länge  verksamhetens  grundläggande  kvalitetskrav  uppfylls  och  att  den  är 
öppen  för  alla  barn  (c3).  Då  riksdagsbeslutet  generellt  ogillas  av  social-

---