Microsoft Word a13malwa slutrapport docx
Yüklə 0,55 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.3.3 Analys av metod
41
hen var fel ute. Trots att inga musikaliska ledtrådar fanns så hade testpersonen en målinriktad inställning som tog musiken i åtanke som ett alternativt medel för att kunna lösa pusslet. Om testpersonen hade spelat pusselspelet med de dissonanta ledtrådarna hade testpersonen troligen haft en god chans att både uppfatta och förstå sambandet med den dissonanta musiken. Detta visar att andra slags ledtrådar troligtvis också hade kunnat hjälpa en spelare i ett pusselspel.
På grund av tidsbrist gjordes avvägningar vilket ledde till att förstudien blev begränsad. Endast ett fåtal författare valdes ut och vid en mer omfattande studie hade ytterligare spetskunskap kunnat samlas in för att användas i det praktiska arbetet. Detta hade kunnat underlätta och lägga grund för ett mer dynamiskt musikaliskt ramverk i pusselspelet, vilket i sin tur kanske hade lett till att musiken fått en större chans att påverka spelaren. De två musikstyckena komponerades med mål om att skapa stillsam ambiens. Detta på grund av en hypotes om att tydliga delar, melodik och/eller ackord skulle kunna ge upphov till allt för markanta skillnader och att det då skulle bli för uppenbart för att en spelare skulle kunna uppfatta musiken och de musikaliska ledtrådarna på ett omedvetet, subtilt plan vilket var målet med artefakten. Tanken med musiken var att testpersonerna skulle reagera på den, inte registrera den. Som beskrivet i stycket ”Presentation av undersökning” uppfattades det dissonanta stycket av alla testpersoner i grupp 1, men bara hälften av gruppen valde att använda musiken som feedback i spelet och dessa personer hade svårt att se ett samband och/eller ett mönster vilket kan betyda att de dissonanta ledtrådarna var för subtila och otydliga för att nå önskad effekt – som hjälp för att lösa pusslet. En annan metod hade varit att använda ett instrument med klara, tydliga toner, som ett piano till exempel. Det hade då troligtvis varit tydligare när intervallen blev dissonanta och testpersonerna hade kanske lagt märke till ett mönster i större utsträckning. Fördelarna med ambient musik är dock att spelaren ”slipper” märka att denne blir hjälpt vilket kan vara mindre störande för de spelare som vill lösa pussel på egen bedrift. Inom film används dissonans i musik för att skapa en atmosfär som utgår ifrån skräck och rädsla och spelmusiken har tagit inspiration från denna konvention (Whalen, 2004). När testpersonerna beskrev den dissonanta musiken användes ord som ”skräckaktig”, ”evil” och ”spooky”. Detta skulle kunna vara en bieffekt av att västerländsk kultur använder mycket dissonans i skräck. Testpersonerna, uppvuxna med västerländsk kultur, var vana vid konventionen och associerade därmed dissonanserna med skräckgenren. Eftersom dissonanta intervall länge har ansetts ha en naturligt ”spänning” (Ingelf, 1997) så har dessa intervall troligtvis använts i samband med skräckhistorier länge - även innan film och dataspel fanns. Därför är det svårt att säga om det är dissonans eller om det är associationen som skapar obehag hos människor. Detta behöver dock inte ha implikationer för hur dissonans används eftersom konventionen verkar fungera och ger en avsedd reaktion hos mottagarna (publiken). En annan aspekt som kan tas upp i samband med musiken är hur den uppfattades enskilt kontra hur den uppfattades i pusselspelet. Pilottest 1 genomfördes för att se om kompositionerna uppfattades som avsett, antingen konsonant eller dissonant. Detta test 42
genomfördes enbart med lyssning och utan bilder eller andra grafiska element som är vanliga i dataspel. Musik kan uppfattas annorlunda om det får höras i olika kontexter och dissonanserna var troligtvis mycket mer märkbara för respondenterna i pilottest 1 som lyssnade under koncentrerade former än för de testpersoner som spelade pusselspelet och fick lyssna på musiken samtidigt som de befann sig i en spelmiljö med diverse grafiska element och skulle lösa ett pussel som var baserat på färgkombinationer – en grafisk aspekt. Att dessa testpersoner hade svårt att uppfatta den dissonanta musiken som ledtrådar eller i ett mönster är därför inte förvånande då spelets grafiska komponenter tog stor plats. Om spelet hade haft enklare och mer blygsam grafik så hade förändringarna i spelets musik kanske varit tydligare för testpersonerna.
Västerländsk musikteori och urval På grund av problem med datainsamlingsmetoder blev testgruppen nästan halverad i antal. Med enbart 4 personer i varje testgrupp är det svårt att dra några slutsatser även om samband kan skönjas. Till viss del har en tillräcklig mängd data samlats in eftersom resultat har kunnat sammanställas, men för att kunna ställa dessa resultat mot en större, generell grupp människor krävs en större testgrupp och en mer omfattande studie. Eftersom arbetet utfördes i ett västerländskt land verkade det som ett naturligt val att även välja den västerländska musikteorins definition av dissonans och konsonans. Det hade varit intressant att grunda undersökningen i ett icke-västerländskt musiksystem, men med tanke på att det kan ta flera år att förstå en musikteoretisk grund så hade detta troligtvis inte varit möjligt med tanke på arbetets omfattning. Det är heller inte säkert att dissonans och konsonans är uttalade begrepp inom andra musikteoretiska system. De studier som använts som litterärt underlag till arbetet har därför haft ett fokus på västerländsk musikteori och eftersom undersökningen var tänkt att utföras med svenska testpersoner antogs det att dessa studier var relevanta. Att testpersonerna skulle vara uppväxta med enbart västerländsk musikkultur (och teori) var dock inget urvalskriterium och undersökningen ställde inte den typen av frågor. I Sveriges grundskoleutbildning ingår ämnet musik där den västerländska musikteorin lärs ut från tidig ålder (Skolverket, u.å.). Jag hade tidigare vetskap om att det inte fanns några utländska studenter bland testpersonerna (genom skriftlig kontakt innan undersökningen ägde rum) och därför kan det antas att alla testpersoner har ett svenskt medborgarskap. Sannolikt har därför alla testpersoner fått ta del av den västerländska musikteorin genom sin grundskoleutbildning. På grund av att metoden inte täckte frågor om erfarenhet av musikkultur så kan inga andra antagandet gällande ämnet göras och därför finns inga garantier att testpersonerna bara har påverkats av den västerländska musikteorins definitioner av vad som anses vara konsonans och dissonans. Detta kan ha påverkat resultatet. Enligt Schellenberg & Trehub (1994) är sensorisk konsonans något som gäller i flera kulturer medan musikalisk konsonans kommer ifrån erfarenhet och preferenser över vad som anses låta ”bra” i specifika musikaliska genrer (Schellenberg & Trehub, 1994). Därför skulle personer, trots exponering av olika musikteoretiska system, kunna tycka båda lika och olika gällande konsonans och dissonans.
Yüklə 0,55 Mb. Dostları ilə paylaş:
|