Introduktion

14 

 

Tillförsel och bortförsel av kadmium på gårdsnivå

 

 

Bland gödselmedlen är det som tidigare nämnts fosforgödselmedlen som bidrar med den 

största andelen kadmium. Detta beror på att kadmium förekommer som förorening i 

fosforråvara (Petersson Grawé, 1996). Fosfor är en ändlig naturresurs och den stora 

efterfrågan gör det allt svårare att få tag i lättbruten råfosfat med låg föroreningsgrad 

(Naturvårdsverket, 2009a). Fosfor ingår i NPK som är det mest använda konstgödselmedlet i 

Sverige (Jarlöv, 2010). Tidigare har de ledande gödselmedelsföretagen i Sverige garanterat en 

högsta halt på 5 mg Cd per kg P för NPK och NP-gödselmedel. På grund av brist på 

kadmiumfattig råvara har denna halt nyligen höjts till 12 mg Cd per kg P (Yara, 2010). En 

normalstor fosforgiva på 10 kg/ha innehållande 12 mg Cd per kg P skulle då tillföra 120 mg 

kadmium per hektar. Andra fosforgödselmedel som PK och P20 (superfosfat) innehåller 

avsevärt högre halter kadmium, över 25 mg per kg P, men dessa används i betydligt mindre 

omfattning (Eriksson, 2009). Dessa värden gäller för gödselmedel på den svenska marknaden. 

I andra länder kan halterna vara betydligt högre (Svenskt Vatten, 2009a). 

 

Kadmium finns även i stallgödsel, men halterna kan vara svåra att förutse då mängden 

kadmium i gödsel skiljer sig mellan olika djurslag samt om det rör sig om fastgödsel eller  

flytgödsel. Enligt en rapport av Steineck m.fl. (1999) innehåller fastgödsel från nöt omkring 

15 mg Cd per kg P. Motsvarande siffra för svingödsel är 13 mg Cd per kg P. Halten kadmium 

i flytgödsel är betydligt lägre, endast omkring 25-50 procent av halten i fastgödsel. 

Stallgödselns kadmiuminnehåll påverkas i hög grad av hur mycket kadmium som förekommer 

i djurens foder. Vete, havre, rapsmjöl, sojamjöl, potatisprotein och betfibrer från sockerbetor 

är exempel på foderkomponenter som kan bidra med en betydande mängd kadmium i foder 

till bland annat slaktsvin (Lindén m.fl. 2001). Även vitamin- och mineraltillskott har ofta 

höga halter, men det totala bidraget blir sällan stort eftersom de utgör en förhållandevis liten 

andel i fodret. Lindén m.fl. (2001) visade även att stallgödsel från ekologiskt uppfödda svin 

innehöll högre halter av kadmium är gödsel från konventionellt uppfödda svin. Detta tros 

främst bero på att svin på ekologiska gårdar har möjlighet att böka i jorden och därigenom 

intar en betydande mängd kadmium.   

 

Prover på foder till mjölkkor från en gård i norra Sverige har visat att foderkoncentrat 

(mineralämnen och proteintillskott) och sockerbetsbaserade komponenter (betfor) i 

medelvärde innehåller mer än dubbelt så mycket kadmium som ensilage (Eriksson, 2009). 

Halten av kadmium i ensilage kan dock variera beroende på vilka örter som ingår och var de 

vuxit någonstans. Flera foderkomponenter, främst mineraltillskott och proteinkomponenter 

(raps-, potatis- och sojamjöl) är ofta importerade och medför därför ett kadmiumtillskott 

utöver det vi redan har i kretslopp i Sverige (Lindén m.fl. 2001). Stallgödsel från gårdar med 

mjölkkor eller slaktsvin innehåller generellt mer kadmium än NPK, räknat per kg fosfor 

(Steineck m.fl. 1999). Mineralgödselmedel som NPK har däremot ofta en försurande verkan 

som gör kadmium mer växttillgängligt, medan stallgödsel innehåller organiskt material som 

binder kadmium (Eriksson, 2009).   

 

Bortförsel av kadmium sker i och med skörd samt genom ett visst läckage till djupare 

jordlager och grundvatten. Läckaget beräknas i genomsnitt ligga på 60 mg Cd per hektar och 

år (Andersson, 1992), men kan vara något större på jordar med lågt pH (Parkman m.fl. 1998). 

Bortförseln är dock ofta liten i jämförelse med tillförseln, vilket medför att det på många 

jordar under det senaste århundradet har förekommit en nettoackumulation av kadmium i 

marken (Andersson, 1992). Figur 3 visar källor med vilka kadmium tillförs åkermarken, hur 

det förs bort samt några faktorer som påverkar ämnets löslighet och växttillgänglighet. 

---

15 

 

 

För att minska mängden kadmium i jordar med förhöjda halter har man undersökt möjligheter 

till markrening med hjälp av växter (Eriksson, 2009). Ett förslag är att odla arter av Salix som 

har ett medelhögt upptag av kadmium. Skörden skulle sedan kunna användas till förbränning 

för energiproduktion. Nackdelarna med denna markrening är att det tar flera år att få effekt, 

och att det finns vissa svårigheter i genomförandet. För att få bort så mycket kadmium som 

möjligt måste även bladen föras bort. Låter man dem ligga kvar och brytas ner finns risk att 

kadmium som tagits upp från djupare jordlager på så vis anrikas i matjorden. Att ta upp 

bladen från marken varje år innebär ökade kostnader, och att skörda medan bladen sitter kvar 

medför att plantan dör och odlingen måste omplanteras kommande år. Bortförsel av bladen 

minskar dessutom återförseln av näringsämnen till marken. Det kadmium som tagits upp 

hamnar i askan från förbränningen, och denna aska måste tas om hand på något sätt för att 

inte åter hamna i åkermarken.  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Figur 3. Flöden av kadmium till och från åkermark samt faktorer som påverkar löslighet och 

växttillgänglighet.  

 

Rötslam 

 

Slam är benämningen på restprodukten från kommunala avloppsreningsverk. I Sverige bildas 

varje år över 200 000 ton slam, räknat i torrsubstans (Svenskt Vatten, 2009b). Efter att det 

genomgått en nedbrytningsprocess under syrefria förhållanden i en rötkammare brukar det 

kallas för rötslam. Rötslammet innehåller organiskt material och växtnäringsämnen, däribland 

en betydande mängd fosfor (Svenskt Vatten, 2009a). Detta är en av anledningarna till att 

rötslam sprids på åkermark. Återvinning av fosfor är nödvändigt eftersom tillgången är 

Berggrundens 

Cd-halt har 

betydelse för 

Cd-halten i 

matjorden 

Mull binder Cd och 

minskar 

växttillgängligheten 

Lågt pH i 

jorden ökar 

löslighet och 

tillgänglighet 

av Cd 

Läckage 

ur mark-

profilen ≈ 

60 mg 

Cd/ha 

 

Upptag 

av Cd i 

grödan 

Atmosfär-

iskt nedfall 

150 – 450 

mg Cd/ha 

Kalk ≈ 

0,22 

mg 

Cd/kg  

Rötslam 

≈ 30 mg 

Cd/kg P 

Stall-

gödsel ≈ 

13 mg 

Cd/kg P 

 

Fosfor-

gödsel-

medel ≈ 

12 mg 

Cd/kg P 

Nederbörds-

mängd 

påverkar 

löslighet och 

tillgänglighet 

av Cd 

 

Bortförsel 

av Cd  i 

och med 

skörd 

---