Introduktion
Yüklə 212,2 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- Tillvägagångssätt
5
Introduktion……………………………………………………………………6 Bakgrund och avgränsningar………………………………………..............6 Syfte och frågeställning……………………………………………………..6
Tillvägagångssätt…...…………………………………………………………..7 Resultat………………………………………………………………………...7 Naturlig förekomst av kadmium…………………………………………...7 Människans bidrag till spridning av kadmium…………………………….8 Hälsomässiga aspekter……………………………………………………..9 Faktorer som påverkar kadmiumupptag hos växter........…………………10 Jämförelser mellan kadmiuminnehåll i olika grödor……………………..11 Tillförsel och bortförsel av kadmium på gårdsnivå………………………14 Rötslam……………………………………………………………………15
Diskussion…………………………………………………………………….16 Odlarens möjligheter……………………………………………………...16 Val av gödselmedel……………………………………………………….17 Val av gröda och odlingsmetoder………………………………………...17
Slutsats………………………………………………………………………..18 Referenslista…………………………………………………………………..19 6
Bakgrund och avgränsningar Som livsmedelsproducent finns all anledning att sätta sig in frågan om kadmium. Ämnet sprids kontinuerligt i vår omgivning, inte minst i åkermarken, och tas i högre grad än andra tungmetaller upp av växter (Andersson, 1977). Spridningen av kadmium har till följd av medvetna åtgärder uppvisat en minskning på senare år (Eriksson, 2009). Fortsatta åtgärder är dock nödvändigt eftersom det i nuläget inte finns någon effektiv metod att på kort sikt minska kadmiumhalten i jorden. Problematiken med ämnet har under många år diskuterats inom framförallt jordbruket, men har betydelse även vid produktion av trädgårdsgrödor. Eftersom en betydande del av det kadmium människor får i sig härstammar från vegetabilier (Petersson Grawé, 1996) är det av stor vikt att ha kunskap om kadmium då man ägnar sig åt trädgårdsodling för mänsklig konsumtion.
En mängd studier (Alfvén, 2002; Berglund m.fl. 1994; Järup m.fl. 2000, Åkesson m.fl. 2008) har visat att kadmium bland annat stör njurarnas funktion, bidrar till benskörhet och ökar risken att drabbas av vissa cancerformer. På senare år har nya rön antytt att kadmium sannolikt är skadligare än vad som tidigare bedömts. Som följd införde EU:s organ för livsmedelssäkerhet, EFSA (2009), en kraftig sänkning av gränsvärdet för tolerabelt dagligt intag av kadmium. Av dessa anledningar är det av stor vikt att se till att exponeringen av kadmium inte ökar. Ett led i att minska exponeringen är att minska halterna i åkermark och odlade grödor. I det avseendet är det viktigt att de som ägnar sig åt kommersiell odling av livsmedel har viss kunskap om kadmium, eftersom flera åtgärder för att minska tillförseln till jorden och upptaget i grödan kan göras på gårdsnivå.
Att minska tillförseln av kadmium till odlingsjorden har minst lika stor betydelse för den enskilde odlaren som för allmänheten. En ökad medvetenhet hos konsumenter skulle kunna leda till ökade krav på odlade produkter med avseende på kadmiumhalt. Om vissa grödor skulle visa sig innehålla skadliga halter minskar sannolikt efterfrågan av dessa och det kan då bli svårt att få ekonomin att gå ihop. Detta gäller såväl storskalig som småskalig produktion. Följdaktligen är det ytterst viktigt att se till att halten av kadmium i odlingsjorden hålls så låg som möjligt för att inte riskera att värdefull åkermark med tiden blir otjänlig för produktion av livsmedel.
Denna litteraturstudie är inriktad på svenska förhållanden. Problematiken med kadmium beskrivs inledningsvis mer allmänt i form av ämnets förekomst, användningsområden, spridning och hälsopåverkan. Efterföljande beskrivning av faktorer som påverkar växttillgänglighet, kadmiuminnehåll i grödor samt tillförsel och bortförsel på gårdsnivå riktar sig i första hand till producenter av sådana ätliga grödor som främst förknippas med trädgårdsnäringen.
Syfte och frågeställningar Syftet med denna litteraturstudie är att belysa problemet med kadmium i svenska odlingsjordar ur ett konsument- och odlarperspektiv. Ambitionen är att tillhandahålla en sammanställning av grundläggande kunskap om kadmium och presentera den på ett lättbegripligt sätt. Därigenom kan arbetet tjäna som en introduktion för den som önskar införskaffa en större kunskap om ämnet. Den sammanställda informationen ska ge en övergripande bild av orsaker till att kadmium finns i jord och livsmedel, samt vilken betydelse
7
det har för människors hälsa. Vidare är målet att beskriva olika faktorer som kan påverka upptaget i grödan och förmedla vad den enskilde odlaren kan göra för att minska tillgängligheten av kadmium i sin mark, och därigenom minska halten i sina producerade trädgårdsgrödor.
Arbetets huvudsakliga frågeställningar har varit: -
Var kadmium kommer ifrån och hur det hamnar i våra livsmedel -
Hur kadmium inverkar på människors hälsa -
Vilka av de vanligaste grödorna som har högt respektive lågt innehåll av kadmium -
Vad den enskilde odlaren kan göra för att bidra till minskad kadmiumhalt i inhemskt odlade grödor
Förhoppningen är att detta arbete ska bidra till en kunskapsspridning och därmed större medvetenhet om kadmium bland producenter och konsumenter av trädgårdsgrödor. Därigenom skulle fler människor aktivt kunna bidra till att minska spridningen av kadmium på odlingsjordar för livsmedel och således i viss mån minska den mänskliga exponeringen av denna hälsovådliga tungmetall.
Litteraturstudien har utförts genom att söka och bearbeta information om ämnet från ett flertal olika källor. Informationskällorna har till stor del utgjorts av vetenskapliga tidsskriftsartiklar, studier, rapporter och akademiska avhandlingar, men även hemsidor, böcker och tidningsartiklar. Material har tillhandahållits av handledare samt införskaffats huvudsakligen från SLU:s bibliotek i Alnarp och databasen Cab Abstracts.
Naturlig förekomst av kadmium Kadmium är ett grundämne och har beteckningen Cd. I egenskap av grundämne kan det inte brytas ner utan cirkulerar istället runt i naturen i olika former. Ämnet hör till gruppen tungmetaller och fyller såvitt man känner till ingen livsnödvändig funktion hos någon organism (Eriksson m.fl. 2005). Tvärtom har det visat sig ha skadliga effekter för människor, växter och djur, även vid exponering av förhållandevis små mängder.
Kadmium finns naturligt både i berggrunden och i jorden. Som kan utläsas av figur 1 varierar halterna mellan olika platser i Sverige. Detta beror till viss del på att olika bergarter innehåller olika mycket kadmium. Till exempel har alunskiffer visat sig ofta innehålla höga halter (Eriksson m.fl. 1995). Högre halter i berggrunden är också ofta kopplade till större mängd kadmium i den ovanliggande jordmånen (Eriksson, 2009). Modermaterialet är dock långt ifrån den enda faktorn som påverkar kadiumhalten i marken.
Enligt Eriksson (2009) har medelhalten av kadmium i svensk matjord beräknats till 0,23 mg/kg, och medelhalten i alven beräknas till 0,14 mg/kg. Att halten är högre närmare jordytan är ett tecken på att kadmium med tiden anrikas i det övre jordlagret. Delvis beror det på att växters rötter tar upp kadmium från djupare jordlager, som sedan hamnar i markytan via växtrester. Dock tyder mycket på att påverkan från människan är den största anledningen till Yüklə 212,2 Kb. Dostları ilə paylaş:
|