RapportCd2test. Pdf

---

42

Matjorden är mer påverkad av tillförsel utifrån än vad alven är vilket visar sig genom att halten av

kadmium är 61% högre i matjorden än i alven (Eriksson et al., 1997).

7.3.1.3

 

 Balans mellan tillförd och borttransporterad kadmium

Trots alla åtgärder som vidtagits för att minska kadmiumtillförseln under senare år sker fortfarande en

ackumulation av kadmium i åkermarken. Enligt Parkman  et al. (1998) krävs en minskning av

tillförseln till åkermark på 70 % för att balans ska uppnås. Enligt författarna har de flesta länder i

Europa konstaterat en nettoackumulering av kadmium i åkermarken och det är endast Finland som

nästan lyckats med en balans mellan tillförsel och borttransport.

Om obalansen mellan in- och utflöde av kadmium fortsätter på samma nivå kommer kadmiumhalten i

matjorden (25 cm ner i jorden) att öka med 6 % på 100 år och dubbleras på

1 600 år (Hellstrand & Landner, 1998). Författarna räknade också på hela avrinningszonen, det vill

säga i 100 cm av jorden, och kom fram till att en dubblering då sker efter 4 400 år vid dagens

ökningstakt.

Olika uppfattningar finns dock om när balans uppnås, det vill säga vilken tillförsel av kadmium till

åkermarken som är önskvärd för att få jämvikt mellan tillförsel och borttransport av kadmium.

Naturvårdverket (1993) anger att för landet som helhet är en kadmiumtillförsel via nedfall och

gödselmedel mellan 0,25 och  0,75 g/ha och år acceptabelt för balans ska uppnås. Enligt Hellstrand

& Landner (1998) var skillnaden mellan tillförsel och borttransport  0,50 g /ha och år räknat som ett

medelvärde för hela Sverige (se tabell 12 nedan). Variationerna mellan olika geografiska områden är

naturligtvis stora.

Tabell 12. Beräknad tillförsel av kadmium till åkermark 1995 (Hellstrand & Landner, 1998).

Källa/ borttransportör

Inflöde/ utflöde medelvärden (intervall),

g Cd/ha och år

Luftdeposition

0,39 (0,1-0,5)

Handelsgödsel

0,2 (0,12-0,28)

Importerat djurfoder

0,05 (0,03-0,08)

Via kalkning

0,02

Totalt

0,66

Utlakning

-0,06

Grödor

-0,10 (0-0,34)

Totalt

-0,16

Balans

0,50

Hellstrand & Landner (1998) har beräknat långtidseffekten av kadmiumexponeringen på en

nationell nivå. I Sverige varierar kadmiumbalansen mycket lite mellan olika områden. Effekten av två

olika givor av handelsgödselmedel med fyra olika kadmiumkoncentrationer uppskattades med

utgångspunkt från dagens kadmiumbalans (där inflöden genom atmosfärisk deposition,

handelsgödsel, djurfoder och kalk samt utflöden genom utlakning och grödor inkluderas). Se tabell

13 nedan för givornas storlek, de olika kadmiumhalterna och förväntad ökning av jordens halt. Alla

flöden utom kadmiumflödet till jord via handelsgödsel hölls konstanta och det antogs att den

kombinerade effekten av alla andra naturliga eller antropogena flöden (som inte är inkluderade i

---

43

kadmiumbalansen) var noll. Enligt dessa beräkningar varierar fördubblingstiden mellan 200 och 2

300 år för de olika alternativen. Beräkningarna visade att inte ens en kadmiumhalt på 5 mg/kg fosfor

och den lägsta givan (7,9 kg fosfor/ha vilket är medelgivan i Sverige) ger balans mellan in- och

utflöde utan det sker fortfarande en ökning. Det innebär då att luftdepositionen måste minska

drastiskt för att ett stationärt tillstånd ska uppnås. SV:s slam låg 1998 på ca 50 mg Cd/kg P.

Tabell 13. Förväntad ökning av kadmium i svensk jordbruksmark efter 100 år vid två olika gödselgivor och

fyra olika kadmiumhalter (Hellstrand & Landner, 1998) .

Cd-tillförsel

(mg/kg P)

Balans efter 1 år

(g Cd/ha)

Balans efter 100

år (g Cd/ha)

Ökning (%) i

matjord efter

100 år

1)

Ökning (%) i

avrinningszon

efter 100 år

1)

Innehåll i

matjorden

efter 100 år

(mg/kg)

Giva: 7,9 kg P/ha

2)

5

0,34

34

4

2

0,271

25

0,50

50

6

2

0,277

50

0,70

70

9

3

0,283

140

1,43

143

18

7

0,308

Giva: 25 kg P/ha

3)

5

0,43

43

6

2

0,274

25

0,93

93

12

4

0,291

50

1,53

153

20

7

0,311

140

3,83

383

49

18

0,388

1.

 

Matjorden antas av författarna innehålla 780 g Cd/ha och avrinningszonen 2184 g Cd/ha år 0. Innehållet i jord

var enligt Eriksson et al. (1995) 0,26 mg/kg.

2.

 

Detta är medelgivan i Sverige

3.

 

Medelgivan på åkrar som endast gödslas med handelsgödsel i S och N Götaland. Dessa åkrar utgör 30

respektive 39 % av den totala gödslade arean i områdena.

Komm. Samma utlakning är antagen i både matjorden och avrinningszonen.

Borttransport av kadmium med grödan är inte den enda vägen för metallen att lämna åkern. Det kan

exempelvis ske genom migration till underliggande jordlager, vilket påskyndas av försurning. Det

saknas emellertid förklaringar till vart allt det kadmium som ej tas upp av grödan tar vägen. Vid

försök att göra massbalans över åkern har inte all metall återfunnits och förlusterna är svåra att

förklara (Baveye et al., 1999).

Här följer en beräkning av kadmiumbalansen vid gödsling enligt det nya gränsvärdet som gäller från

år 2000 (0,75 g/ha, år). Om det antas att en hektar åker endast gödslas med slam (det vill säga ingen

handelsgödsel eller stallgödsel) blir balansen enligt följande tabell (med siffror från Hellstrand &

Landner (1998), medelvärden för hela Sverige). Inflödena blir då från atmosfärisk deposition och

kalkning, förutom från slammet. Max- och minvärdena gäller för Södra Götaland respektive övre

Norrland. Resultaten innebär alltså att kadmiumhalten ökar med i genomsnitt 1 g/ha och år.

Motsvarande värde vid gödsling med handelsgödsel blir 0,50 enligt tabell 12.

Tabell 14. Balans mellan inflöden och utflöden till åkermark vid slamgödsling med gränsvärdet för år 2000.

Inflöden (g Cd/ha, år)

Utflöden (g Cd/ha, år)

(g/ha, år)

Slam

Atm

deposition

Kalk

Lakning

Grödor

Balans        (in

– ut)

Medel

0,75

0,39

0,02

0,06

0,10

1,00

Max (södra)

0,75

0,52

0,15

0,06

0,34

1,02

Min (norra)

0,75

0,15

0,02

0,06

0

0,86

---