RapportCd2test. Pdf



Yüklə 0,5 Mb.
Pdf görüntüsü
səhifə1/25
tarix02.03.2018
ölçüsü0,5 Mb.
#28669
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   25


Kadmium-

miljö- och hälsoaspekter vid slamspridning

R nr 2 jan 2000

Lina Enskog Broman, MI




S

AMMANFATTNING

Stockholm Vatten arbetar kontinuerligt med att försöka minska avloppsslammets innehåll av

miljöstörande ämnen och verkar för att slammets fosfor, kväve och mullbildande ämnen ska

nyttiggöras på åkermark. Detta är en viktig åtgärd, främst för att tillvarata fosforn som finns i slammet

och är en ändlig resurs i form av ren och brytvärd råfosfat.

I denna rapport utreds tungmetallen kadmiums egenskaper och effekter. Kadmium är en

kontroversiell metall i slammet på grund av dess mobilitet, toxicitet och förmåga att bioackumuleras.

Metallen har hög motståndskraft mot korrosion, höga temperaturer och solljus. Dess salter ger

beständiga pigment i den rödgula skalan. Jordskorpan innehåller kadmium med en halt mellan 0,08

och 0,5 mg/kg främst i samband med zink men även i råfosfat, kalk, järnmineral, råolja och antracit.

Det naturliga flödet i Sverige (via erosion, vittring av berggrunden etc) är 13 ton/år.

Användningen och utsläppen av metallen har minskat under de senaste decennierna och sedan 1982

råder kadmiumförbud mot användning av kadmiumämnen för ytbehandling, som stabilisator eller som

färgämne. Undantag finns och kadmium får fortfarande användas i exempelvis konstnärsfärger och

legeringar. Idag är batterier det dominerande användningsområdet för kadmium. Stora mängder

kadmium finns upplagrat i olika produkter i samhället och från dessa sker ett diffust läckage, både

vid användning och deponering. Den största tillförseln till marken sker via luftnedfall, även

handelsgödsel är en stor källa. Det antropogena flödet i Sverige ligger på 20 ton per år. En stor del

av luftnedfallet härstammar från andra länder. Kadmiumnedfallet har dock minskat med ca 50 % de

senaste två årtiondena.

Fördelningen av källorna till avloppsvattnets kadmium uppskattas på följande sätt vad gäller

Stockholm Vatten:



Källa

Andel av totala      Cd-

mängden (%)

Hushåll


46

Bilvård


16

Dagvatten

16

Konstnärsfärger



10

Övrigt


12

Mellan 22 och 37 % av hushållens bidrag kommer från det vi äter och dricker, det vill säga ca 4-6

kg 1998. Resten av kadmiummängden från hushållen kommer från en mängd små källor såsom

exempelvis hygien- och rengöringsprodukter som innehåller zink, plastföremål, konstnärsfärger,

korrosion av förzinkade produkter och hushållsmaskiner med kadmiumstabilisatorer. Via dagvattnet

når kadmium från luftnedfall, trafik och korrosion reningsverken. Bilvårdsanläggningar är en stor källa

som är möjlig att åtgärda genom utökad lokal rening. Konstnärsfärger är en annan betydande källa.

Avloppsnätet i sig kan också ge tillskott av kadmium, dels genom gammalt kvarliggande sediment

och dels genom kadmium i lödfogar och i PVC-ledningar.



2

Följande gräns- och riktvärden gäller för kadmium:

Åkermarkens maxhalt (vid slamtillförsel):

0,4 mg/kg TS

Maxtillförsel åkermark:

0,75 g/ha,år

Avloppsslam:

2 mg/kg TS

Handelsgödsel:

100 mg/kg P

Vete, riktvärde:

0,1 mg/kg friskvikt

Barnmat, riktvärde:

0,05 mg/kg friskvikt

Dricksvatten, otjänligt:

5

µ



g/l

Arbetsmiljö:

0,05 mg/m

3

 luft



Tolerabelt veckointag:

µ



g/kg kroppsvikt

Tillgången på brytvärda fosforresurser är begränsad och det är därför viktigt att hushålla med fosfor

genom kretslopp och återföring av fosforn i samhällets avfall. Detta minskar också det diffusa

läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag. Handelsgödsel innehåller förutom kadmium en rad andra

föroreningar och kadmiumhalten varierar kraftigt beroende på ursprung, medelvärdet i Sverige låg

1998 på 15 mg/kg P. Stallgödsel har en kadmiumhalt på 7-18 mg/kg P beroende på typ av

stallgödsel. Slammets sammansättning är i många avseenden lik stallgödslets. Medelvärdet för

kadmiumhalten låg 1995 runt 50 mg/kg P för slam i Sverige.

Slammet innehåller, till skillnad från handelsgödsel, mycket organiskt material vilket medför att

tungmetallerna binds upp i större utsträckning och grödans upptag minskar på detta sätt. Andra

positiva effekter är förbättring av jordens struktur, hudrauliska och kemiska egenskaper (pH,

katjonbyteskapacitet och redoxpotential), skördeökning och bra effekter på de biologiska

markprocesserna. Långsiktiga försök i Skåne som pågått sedan 1981 visar, med dagens

mätmetoder, att det varken sker någon ökning av kadmiumhalterna i marken eller grödans upptag av

kadmium vid normal slamgiva.

Kadmium är lättrörligt i mark och tas upp av växter genom förväxling med zink samt genom passivt

upptag via rötterna. Växtupptaget påverkas av markfaktorer, väderlek, grödans egenskaper med

mera. Det är främst markvätskans kadmiumkoncentration som är avgörande för växtupptaget och

faktorer som påverkar denna är jordens kadmiumhalt, lerhalt, halt organiskt material och förekomst

av adsorbenter, vätskans saltkoncentration och zinkhalt, pH och temperatur. Försurningen medför att

befintligt kadmium i marken frigörs och blir mer biotillgängligt samt kan mobiliseras till djupare

marklager och så småningom till avrinningsvatten och sjöar. Även förändrade jordbruksmetoder har

bidragit till ökad biotillgänglighet av kadmium. Förutom att reducera kadmiumtillförseln är det viktigt

att även kontrollera rörligheten och biotillgängligheten av den kadmium som redan finns i jorden.

För närvarande är kadmiumhalten i svensk åkermark 0,23 mg/kg TS. Halten varierar mycket

beroende på geografisk belägenhet. Ökningstakten är 0,1 % per år. Halten i matjorden har ökat med

33 % under 1900-talet och halten i höstvetekärna har mer än fördubblats under perioden 1918-

1989. 8,5 % av jordarna i Sverige har för höga kadmiumhalter för att avloppsslam ska få spridas.

Vid slamgödsling på en hektar åkermark med dagens krav på maxtillförsel av kadmium blir ökningen

av kadmiumhalten 1 g/ha och år eller ökningen av matjordens kadmiumhalt 0,14 % per år.




Yüklə 0,5 Mb.

Dostları ilə paylaş:
  1   2   3   4   5   6   7   8   9   ...   25




Verilənlər bazası müəlliflik hüququ ilə müdafiə olunur ©genderi.org 2024
rəhbərliyinə müraciət

    Ana səhifə