RapportCd2test. Pdf

13

1900-talet som nått biosfären (miljö för levande organismer) (Lohm et al., 1996). Kadmium finns

också upplagrat i samhället i kommunala deponier och industrideponier. Metallen finns i särskilt stora

mängder i storstadsområden. System för återvinning av nickel-kadmiumbatterier är välutvecklat i

Sverige men Naturvårdsverket uppskattar att endast ca 1/3 av alla slutna batterier lämnas in efter

användning (143,5 ton batterier samlades in 1998, ca 15 % av denna vikt är rent kadmium). Detta är

en hög siffra jämfört med andra länder men en högre återvinningsgrad är önskvärd med tanke på de

stora mängder kadmium som används i batterier. I princip alla större (öppna) celler återvinns

(Lindqvist, 1999). Batterierna skickas till SAFT i Oskarshamn. Återvunnet kadmium används för

tillverkning av öppna nickelkadmiumbatterier för industribruk.

Figur 1. Diagram över användningen av kadmium 1950-1995, ton

(data från Bergbäck & Jonsson, 1998, finns i bilaga 2).

3.3  Förbrukning

Förbrukningen av kadmium i världen har i princip varit konstant sedan 1970 och uppgick i slutet på

80-talet till 19 700 ton/år i genomsnitt (Hedlund et al., 1997). Sverige stod för 0,8% av detta. Den

totala mängden kadmium som använts i Sverige sedan 1940 är ca 5 000 ton (Bergbäck & Jonsson,

1998). Upplagrade kadmiummängder i produkter i svenska antroposfären (område där mänsklig

aktivitet pågår; ett system av processer och flöden av produkter, material, energi och information)

utgörs till största delen av NiCd-batterier (Bergbäck & Jonsson, 1998). Det är dock material som

innehåller stabilisatorer som utsätts för mest korrosion (Bergbäck & Jonsson, 1998). En fortsatt

minskning av användningen av NiCd-batterier skulle ge ett stort bidrag till en minskning av läckaget

av kadmium från antroposfären (Bergbäck & Jonsson, 1998). Se även kap 3.4 Antropogena

flöden.

•

 

Världsproduktionen av kadmium

var 1989 ca 20 000 ton

•

 

1992 importerades 242 ton ren

Cd och 1-2 ton i kemiska

preparat till Sverige

(Hedlund et al., 1997)

0

2 0

4 0

6 0

8 0

1 0 0

1 2 0

1 9 5 0

1 9 5 5

1 9 6 0

1 9 6 5

1 9 7 0

1 9 7 5

1 9 8 0

1 9 8 5

1 9 9 0

1 9 9 5

P i g m e n t

S t a b i l i s a t o r e r

Y t b e h a n d l i n g

B a t t e r i e r

---

14

3.4  Antropogena flöden

Förutom de naturliga flödena av kadmium sker ytterligare tillskott till miljön genom brytning,

produktion och användning av metallen. Depositionen av kadmium till miljön i Sverige har minskat

med ca 50 % de senaste två årtiondena till följd av begränsningar av utsläpp (Parkman et al., 1998).

Trots de stora minskningarna har miljömålen inte uppnåtts vad gäller utsläpp till vatten (MiljöSverige,

1999). Se diagrammen i figur 2 och 3 nedan.

Huvudflöden av kadmium till Sveriges åkermark är via atmosfärisk deposition, handelsgödsel och

djurfoder till djuren på bondgårdarna exklusive fodret som produceras på gårdarna (Hellstrand &

Landner, 1998).

Figur 2. Kadmiumutsläpp till vatten från olika punktkällor och trafik 1970-1995 (MiljöSverige, 1999).

Figur 3. Kadmiumutsläpp till luft från olika punktkällor och trafik 1970-1995 (MiljöSverige, 1999).

---

---

---

17

Figur 6. Ackumulerad mängd kadmium i Stockholms teknosfär (Bergbäck & Johansson, 1996).

3.4.2.2

 

 Avfall

När kadmiuminnehållande konsumtionsprodukter deponeras kan avfallet utgöra en viktig källa för

tungmetaller, inklusive kadmium. Även om halterna i avfallet vanligtvis inte är särskilt höga gör de

stora flödena att det kan röra sig om betydande mängder. Enligt Bergbäck (1998) kan både

hushållsavfall och industriavfall innehålla mellan 5 och 10 g Cd/ton. Inflödet av kadmium via olika

produkter till Stockholms teknosfär är 9 ton per år medan utflödet via avfall är 4 ton per år

(Bergbäck, 1998). En del av metallmängden som deponeras kommer så småningom att hamna i

deponiernas lakvatten. Vid sopförbränning sker endast mycket små kadmiumutsläpp:

Högdalenverket ger endast en årlig tillförsel till luft på 1-2 kg kadmium (Bergbäck, 1998).

Värmeverk kan ge upphov till kadmiuminnehållande processavloppsvatten.

       Tabell 5. Mängd kadmium i olika produkter som utsätts för korrosion i luft, vatten

och jord i Stockholm 1995 (Bergbäck & Jonsson, 1998)

Korrosionsväg/plats

Produkt

Mängd (ton)

Luft/ fordon

Legeringar

Plast, stabilisatorer och pigment

Plätering (ytor)

2

4

6

Luft/ byggnader

Orenheter i Zn (tak etc)

6

Vatten/ byggnader

Orenheter i Zn (mässing)

7

Jord/ infrastruktur

Stabilisatorer

12

3.4.2.3

 

 Övrigt

Trafiken ger ett mycket litet tillskott av kadmium till miljön. Metallen förekommer i bromsbelägg,

kylare samt i däck som förorening i zinkoxid. Vissa uppgifter finns också om att dubbar kan avge

kadmium (Gatu- och fastighetskontoret et al., 1999). Halten i bensin och diesel är låg och den totala

kadmiumfrigörelsen från trafik i Stockholm är 7 kg per år (Bergbäck, 1998). Biltvättar ger emellertid

ett betydande bidrag till utsläppen.

Konstnärsfärger innehåller stora kadmiummängder och kan vara en betydande källa för

kadmiumutsläpp eftersom de kan innehålla så mycket som 45 viktsprocent kadmium enligt en

undersökning av SV. Om det efter färgnamnet står ”hue”, ”sub” eller ”imit” är det garanterat att

---