RapportCd2test. Pdf
Yüklə 0,5 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- BILAGEFÖRTECKNING...................................................................................................................................................... 61
5 7.3.2.1
Kadmium i olika grödor...............................................................................................................................44 7.3.2.2
Förändringar med tiden- historiska aspekter...............................................................................................46 7.3.2.3
Tillståndet idag............................................................................................................................................46 7.3.3 Vattnet............................................................................................................................................................ 46 7.3.4 Luften.............................................................................................................................................................. 47 7.3.5 Tätort.............................................................................................................................................................. 47 8 BIOLOGISKA EFFEKTER......................................................................................................................................... 48 8.1
R ISKGRUPPER / RISKFAKTORER ...............................................................................................................................48 8.2
H ÄLSOEFFEKTER AV KADMIUMEXPONERING ....................................................................................................49
8.3
K ADMIUMHALTER ...................................................................................................................................................50
8.4
T OXICITET GENTEMOT MIKROORGANISMER .....................................................................................................53
10.1
L ITTERATUR .......................................................................................................................................................56 10.2
P ERSONLIGA KONTAKTER ................................................................................................................................60
6 1 I NLEDNING OCH BAKGRUND Stockholm Vatten (SV) vill bidra till en positiv, långsiktig och hållbar samhällsutveckling. Som en del i detta arbete försöker SV se till att avloppsslammets innehåll av miljöstörande ämnen ständigt minskar samt att slammet med dess innehåll av fosfor, kväve och mullbildande ämnen nyttiggörs på åkermark. Eftersom kadmium är mycket omdiskuterat i dessa sammanhang är det viktigt att reda ut vilka fakta och kunskaper som finns dokumenterade om kadmium och dess effekter. Syftet med denna rapport är att sammanställa och utreda de uppgifter som finns samt att besvara ett antal frågeställningar som är aktuella för SV. Målet är att få fram ett underlag att utgå från vid diskussioner om vilka effekter kadmium kan orsaka till följd av slamspridning på åkermark. Återföring av fosfor till jordbruksmarken genom slamgödsling är en viktig åtgärd för att bidra till ett kretslopp som på sikt är nödvändigt. Tillgången av ren och brytvärd fosforråvara är begränsad och upplagringen av fosfor i samhällets avfall som sker idag leder till ett diffust läckage till vår miljö. Fosfor är ett livsnödvändigt ämne för både växter, djur och människor och ett kretslopp är eftersträvansvärt så länge det inte medför några negativa effekter på miljö och organismer. Användningen av avloppsslam på jordbruksmark är emellertid en kontroversiell fråga, delvis på grund av slammets innehåll av kadmium. Kadmium är den tungmetall som är mest kritisk i jordbrukssammanhang eftersom den lättare tas upp av grödor än de flesta andra tungmetaller och utgör en hälsorisk vid för hög exponering via födan. Kadmiumförorening är idag ett globalt problem som uppstått genom ökad framställning och användning av kadmium och dess föreningar. På senare år har det totala utsläppet av kadmium till biosfären (miljö för levande organismer) minskat till följd av att många åtgärder för att minska emissionen har vidtagits. Trots detta ökar hela tiden halterna av kadmium i marken och på många ställen är halterna förhöjda. En fråga som ställs i den här rapporten är vilken roll slamgödslingen spelar i detta sammanhang. Det finns idag delade meningar om gödsling med avloppsslam. Ena sidan hänvisar till det viktiga i att återföra fosfor och andra näringsämnen i kretsloppet genom gödsling med avloppsslam som klarar gällande kvalitetskrav med förhållandevis låga gränsvärden av bland annat kadmium. Den andra sidan hävdar att åkermarken på lång sikt riskerar att bli förstörd för lång tid framöver genom att gödsla med ett slam som trots alla gränsvärden ändå innehåller oönskade ämnen. Riksdagen beslutade i budgetpropositionen 1989/90 att avloppsslammet ska kunna användas på jordbruksmark utan risker för hälsa och miljö. Därefter har ett antal miljömål med mera som rör kretslopp och slam tillkommit. Enligt SV:s egen miljöpolicy ska företaget ”bidra till en positiv, långsiktig och hållbar samhällsutveckling”. Inriktningsmålet för slamhanteringen är Kretsloppsinriktad och resurssnål verksamhet. För att uppfylla dessa mål arbetar företaget för att återföra det avloppsslam som uppnår kvalitetskraven till åkermarken och på så sätt få ett kretslopp. En ständig förbättring av slammets kvalitet är då viktig och riktlinjer för detta utformades i
som trädde i kraft 1994. De olika parterna åtar sig då att arbeta för att slamkvaliteten vid användning av avloppsslam i jordbruk säkerställs (SNV, VAV, LRF, 1995). Samarbete mellan de olika parterna sker i den Nationella samrådsgruppen för slamhantering med representanter för olika organisationer, myndigheter och företag som berörs av slamfrågan. Även lokala slamsamråd finns. År 2000 träder en regel om deponiskatt i kraft som innebär att varje ton deponerat organiskt avfall Yüklə 0,5 Mb. Dostları ilə paylaş:
|