RapportCd2test. Pdf

---

---

---

BILAGA 4

Gränsvärden för metaller vid jordbruksanvändning av slammet.

Gränsvärden för avloppsslammets metallinnehåll vid

 jordbruksanvändning (SFS 1998:944).

Metall

Gränsvärde, maxhalt i

slammet (mg/kg TS)

Bly

100

Kadmium

2

Koppar

600

Krom

100

Kvicksilver

2,5

Nickel

50

Zink

800

Gränsvärden för tillförsel av metaller till åkermark vid

spridning av avloppsslam (SNFS 1994:2).

Metall

Gränsvärde, maxtillförsel till

åkermark (g/ha och år)

Bly

25

Kadmium

0,75

Koppar

*

300

Krom

40

Kvicksilver

1,5

Nickel

25

Zink

600

* Större mängder koppar kan godtas om åkermarken

   behöver koppartillskott.

Gränsvärden för jordens metallhalter vid tillförsel av

avloppsslam (SNFS 1998:4).

Metall

Gränsvärde, jordens maxhalt

(mg/kg TS)

Bly

40

Kadmium

0,4

Koppar

40

Krom

60

Kvicksilver

0,3

Nickel

30

Zink

*

100

* Åkermarkens zinkhalt får uppgå till 150 mg/kg torrsubstans

   jord i Jämtlands, Stockholms, Södermanlands, Uppsala,

   Västernorrlands och Västmanlands län.

---

1(3)

BILAGA 5

Kadmiumhalt i olika livsmedel.

Kadmium i ett antal olika livsmedel (Källa: Hellstand och Landner, (1998) Jorhem et al., 1984, Lead, cadmium,

zinc and certain other metals in foods on the Swedish market, Vår föda vol 36 suppl 3  vilken inte

införskaffats till detta arbete).

Produkt

Kadmiuminnehåll

(mg/kg färskvikt)

Spridning

Antal prover

Harnjure

0,34

1

Harkött

0,01

1

Lammnjure

0,94

0,10-2,3

4

Älgnjure

2,3

0,18-13

69

Älgkalvsnjure

0,45

0,18-0,81

16

Älglever

0,41

0,067-2,4

79

Älgkalvslever

0,15

0,067-0,23

18

Älgkött

0,003

0,001-0,011

9

Renlever

0,28

0,14-0,51

13

Rådjursnjure

6,9

4,8-9,0

2

Rådjurslever

0,37

0,14-0,87

6

Kycklingbröst

0,002

0,001-0,004

10

Kycklinglever

0,018

0,006-0,050

8

Höna, bröst

0,003

0,002-0,006

6

Höna, lever

0,13

0,085-0,19

4

Krabba, vitt kött

0,081

0,012-0,26

15

Krabba, lever

15

1,5-32

16

Krabba, övriga ätliga delar

2,6

0,32-5,8

16

Krabbkött, konserverat

0,051

0,016-0,098

6

Sötvattenskräfta, vitt kött

0,060

0,004-0,16

5

Sötvattenskräfta, lever

0,32

0,17-0,47

4

Sötvattenskräfta, rom

0,15

1

Ål

0,027

0,014-0,042

3

Hummer, vitt kött

0,16

0,10-0,23

3

Hummer, lever

3,6

2,6-4,4

3

Hummerkött, konserverat

0,42

1

Musslor

0,016

0,069-0,26

37

Musslor i vatten,

konserverade

0,14

0,10-0,23

8

Ostron

0,77

0,50-1,0

6

Ostron i vatten, konserverade

0,32

1

Räkor, vitt kött

0,079

0,039-0,11

8

Räkor, lever

4,0

1,9-5,7

6

Räkor, rom

0,067

0,034-0,11

6

Räkor, konserverade

0,028

0,007-0,064

5

Sardiner i olja, konserverade

0,011

0,005-0,018

6

Sardiner i tomatsås, kons.

0,013

0,006-0,022

28

Tonfisk i olja, konserverad

0,014

0,006-0,037

15

Tonfisk i vatten, konserverad

0,015

0,011-0,026

7

Kornmjöl

0,017

0,008-0,026

2

Korngryn

0,016

0,012-0,019

2

Havregryn

0,031

0,004-0,050

6

---

2(3)

BILAGA 5

Kadmium i ett antal olika livsmedel (Källa: Hellstand och Landner, (1998) som hämtat data från Jorhem &

Sundström, 1993,  Levels of lead, cadmium, zinc, copper, nickel, chromium, manganese and cobalt in foods on

the Swedish market, J Food Comp. Anal., 6, 223-24 vilken inte införskaffats till detta arbete).

Produkt

Kadmiuminnehåll

(mg/kg färskvikt)

Spridning

Antal prover

Nötkött

0,001

<0,001-0,001

34

Lever, nöt

0,07

0,001-0,20

33

Njure, nöt

0,35

0,023-6,4

187

Griskött

0,001

<0,001-0,049

426

Grislever

0,019

0,001-0,094

426

Grisnjure

0,11

0,004-0,88

893

Röding

0,002

0,001-0,005

3

Strömming

0,008

0,002-0,030

6

Torsk

<0,001

<0,001-0,002

5

Makrill

0,002

1

Abborre

0,002

<0,001-0,004

8

Gädda

0,002

<0,001-0,012

47

Forell

<0,001

<0,001-0,003

13

Sik

0,004

<0,001-0,013

6

Äpplen

<0,001

<0,001-0,001

6

Bananer

<0,001

<0,001-<0,001

3

Blåbär

0,002

<0,001-0,006

13

Svarta vinbär

0,001

<0,001-0,002

13

Lingon

0,002

<0,001-0,006

13

Päron

0,006

0,004-0,008

3

Hallon

0,007

<0,001-0,018

3

Jordgubbar

0,008

<0,001-0,030

6

Morötter

0,022

0,004-0,048

6

Sallad

0,008

0,002-0,018

8

Tomater

0,002

0,001-0,004

2

Potatis

0,017

0,008-0,046

8

Bruna bönor

0,006

0,005-0,007

2

Sojabönor

0,063

0,058-0,067

2

Gröna linser

0,002

1

Linfrö

0,42

1

Kikärter

0,002

0,001-0,002

2

Torkade gula ärter

0,012

0,011-0,012

2

Blåa vallmofrön

0,84

0,70-0,98

2

Vita vallmofrön

0,038

0,032-0,044

2

Vetemjöl

0,025

0,014-0,047

55

Bovete

0,046

0,046-0,047

2

Vetekli

0,13

0,076-0,25

16

Rågmjöl

0,017

0,008-0,036

48

Solrosfrön

0,38

0,24-0,56

8

Mjölkchoklad

0,003

1

Mörk choklad

0,15

Vaniljglass

<0,001

<0,001-<0,001

5

Socker

0,001

<0,001-0,002

5

---

3(3)

BILAGA 5

      Sammanfattning av kadmiumhalter i svenska jordbruksprodukter

      (Hellstrand och Landner 1998, från olika referenser).

Gröda

Kadmiumhalt,

µ

g/kg TS (medel)

Spridning

Antal prover

Höstvete 1

53

12-127

121

Höstvete 2

43

8-207

197

Råg 1

16

10

Råg 2

42

Vårvete

69

14-163

43

Höstkorn

24

Vårkorn

24

Havre, mineraljordar

36

8-108

182

Havre, organiska jordar

49

9-115

17

Blandade grova korn

30

Råg-vete

46

Bete

60

Potatis 1

53

7-194

69

Potatis 2

80

Sockerbeta

167

Morot

276

62-873

36

---

1(4)

BILAGA 6

Uppskattning av olika källors bidrag till avloppsreningsverken i Stockholm.

Kadmiummängd in till verken: Om det antas att 90 % av den ingående mängden kadmium

hamnar i slammet (vilket är rimligt med utgångspunkt från analyser på Stockholm Vatten och

SGAB) blir kadmiummängderna in till verken 1998:

•

 

Henriksdal: 23 kg (slammet) + 3 kg (utgående vatten) = 26 kg

•

 

Bromma: 8 kg (slammet) + 1 kg (utgående vatten) = 9 kg

•

 

Loudden: 0,9 kg (slammet) + 0,1 kg (utgående vatten = 1 kg

•

 

Totalt: 32 kg (slammet) + 4 kg (utgående vatten = 36 kg

Antal anslutna personer 1998:

•

 

Henriksdal

620 676

•

 

Bromma

272 187

•

 

Loudden

  

26 093

•

 

Totalt

918 956

Hushåll

Stockholm Vatten har mätt kadmium i spillvatten från bostadsområde i Skarpnäck, resultaten

av dessa visas i bilaga 7. Resultaten blir, då alla värden är medtagna (veckosamlingsprov):

•

 

Medelvärde: 49,2 

µ

g/person och dag

•

 

För hela året: 18 mg/person

Reningsverk

Antal anslutna Mängd kadmium

Andel av totala (1998)

Alla tre

918 956

16,5 kg

46 %

Henriksdal

620 676 

11,2 kg

43 %

Bromma

272 187

4,9 kg

54 %

Loudden

26 093

0,47 kg

47 %

I kap 3.4.3.1 Kadmium i fekalier och urin uppskattas urin och fekalier bidra med

nedanstående andelar av totala kadmiummängden in till SV:s reningsverk.

Tabell. Kadmiumbidrag från urin och fekalier till totala mängden

in till SV:s reningsverk enligt olika författares uppskattningar.

Andel av total

kadmiummängd

Undersökning/ referens

10 %

Sundberg (1995)

14 %

Järup et al. (1998) etc

12 %

Kärrman et al. (1999)

17 %

Vinnerås, pers medd (1999)

Weglin, arbmtrl (1999)

27 %

*

Andersson (1992)

* Inkluderar renvattenförbrukningen varför detta värde inte är

   jämförbart med de andra.

---

2(4)

BILAGA 6

I ett examensarbete som pågår på SLU har bland annat kadmiumhalten i BDT-vatten från

Ekoporten, ett miljöanpassat flerfamiljshus i Norrköping, uppmätts. Detta ligger på 0,030

mg/p,d (Weglin, arbetsmaterial, 1999) vilket skulle motsvara 10 kg in till Stockholms

reningsverk varje år, det vill säga 28 % av den totala kadmiummängden och mer än hälften av

hushållens totala bidrag.

Således kan hushållens bidrag grovt delas in i:

•

 

Urin och fekalier

22-37 % av hushållens totala bidrag (Anderssons värde tas ej med)

•

 

BDT-vatten

61 % av hushållens totala bidrag

•

 

Övrigt

2-17 % av hushållens totala bidrag

Ett antal olika tvättmedel har analyserats med avseende på kadmiumhalten på SV. Halterna

visade sig vara låga med undantag från ett par fabrikat. De fosfatbaserade tvättmedlen låg

högre än de icke-fosfatbaserade. Medelvärdet för alla var 0,26 mg/kg TS. Enligt

Kemikalieinspektionen (1994) använder vi ca 5,8 kg tvättmedel per person och år i Sverige.

Tvättmedel skulle då ge ca 1,4 kg kadmium till SV:s reningsverk varje år.

Konstnärsfärger

Enligt Phillippe Thibalt på ColArt så säljer de konstnärsfärger med totalt 150 kg kadmium

varje år. 30-40 % av deras försäljning är i Stockholm och de uppskattar sin marknadsandel i

Stockholm till 70-80 %. I beräkningen antas att 5 % av färgen hamnar i avloppet. Medelvärdet

för kadmiummängden som totalt säljs i Stockholm blir ca 70 kg. 5% av detta är 3,5 kg vilket

motsvarar ca 10 % av totala kadmiummängden in till reningsverken.

Bilvårdsanläggningar

Vid årsskiftet 1998/99 fanns 3 790 695 personbilar i trafik i Sverige, i Stockholms län är

personbilstätheten 361 st per 1000 invånare (SCB:s hemsida, 1999-11-15,

www.scb.se/press/press98/transporter.asp). Räknat på antal anslutna till Stockholm Vatten

blir antalet personbilar i upptagningsområdet ca 332 000 eller 8,8 % av totala antalet i

Sverige. När det gäller lastbilar och bussar antas 10 % finnas i SV:s upptagningsområde.

Aquakonsult AB (1999) uppskattar antalet biltvättar och kadmiummängden från dessa i hela

Sverige. Siffrorna gäller emellertid enbart tvättar i anläggningar (övriga anläggningar

inkluderar gör-det-själv-hallar, verkstäder och olika typer av garage). Omräkningen till

Stockholmsnivå (SV:s upptagningsområde) baseras på siffrorna ovan.

Sverige

SV:s upptagningsomr.

(miljoner fordon)

Personbilstvättar i automat:

16 

1,4

Personbilstvättar i övriga anläggningar:

15 

1,3

Busstvättar omräknat till personbilstvättar:

13   

1,3

Lastbilstvättar omräknat till personbilstvättar:

25 

2,5

Summa

69  

6,5

Mängd kadmium

62 kg

5,84 kg

Detta (5,84 kg) motsvarar 1998 16 % av totala kadmiummängden 1998.

---

3(4)

BILAGA 6

Dagvatten

Med schablonvärdet för kadmiumhalten i dagvatten som SV har räknat fram på 1 

µ

g/l  och de

dagvattenmängder (dagvatten trafik + övrigt dagvatten) som kom in till reningsverken 1998

blir resultatet:

Dagvattenmängd

Kadmiummängd

Andel av totala 1998

Totalt

5,75 Mm

3

5,75 kg 

16 %

Henriksdal

4,28 Mm

3

4,28 kg

16,5 %

Bromma

1,18 Mm

3

1,18 kg

13 %

Loudden 

0,29 Mm

3

0,29 kg

29 %

Industrier

Enligt en sammanställning av alla miljörapporter som kommit in till SV (gjord sommaren

1999 på MI) skedde följande industriutsläpp av kadmium till reningsverken 1998: 0,168 kg

till Henriksdal och 0,064363 kg till Bromma. Detta motsvarar 0,65 % respektive 0,72 % av

totala kadmiummängden till respektive reningsverk. Totala värdet blir 0,65 %.

Lakvatten

SV tar emot lakvatten från en avfallsdeponi, Sofielundstippen. 1998 gav detta ett tillskott på

168 g totalt till Henriksdal.

Fällningskemikalier

Enligt SV:s Miljörapport för 1998 (Stockholm Vatten AB, 1999) stod fällningskemikalierna

endast för 41 gram kadmium, det vill säga 0,11 % av totala kadmiummängden.

Tobak

Enligt en uppskattning av SV kan tobak i olika former (cigaretter, cigarrer, röktobak,

tuggtobak och snus) ge totalt ca 170 g kadmium till reningsverken om alla fimpar/rester

slängs i avloppet, beräknat på försäljningssiffror 1990. Detta motsvarar 0,47 % av totala

mängden 1998.

Dricksvatten

Analyser på renvattnet från både Norsborg och Lovö utförda av SGAB visar på

kadmiumhalter <0,0050 

µ

g/l. Eftersom värdet är angett som ”mindre än” och således ligger

under detektionsgränsen bör inte alltför stor tilltro sättas till detta. Beräkningar med ett sådant

värde är egentligen inte att rekommendera. Därför får följande försök tas med en stor nypa

salt.

1998 såldes 76 Mm

3 

dricksvatten i Stockholm. Om halva värdet för detektionsgränsen ovan

används kan detta vatten då innehålla 190 g kadmium/år vilket motsvarar 0,53 % av

kadmiumtillförseln till reningsverken.  Detta motsvarar 0,21 mg/person och år. Denna siffra är

dock inte tillförlitlig.

---

4(4)

BILAGA 6

Källa__Alla_tre_verk,__andel_av_totala_(%)__Henriksdal,_andel__av_totala_(%)'>Sammanställning

Källa

Alla tre verk,

andel av totala (%)

Henriksdal, andel

av totala (%)

Bromma, andel

av totala (%)

Loudden, andel

av totala (%)

Hushåll

46

43

54

47

Bilvård

16

16

16

16

Dagvatten

16

16,5

13

29

Konstnärsfärger 10

10

10

10

Övrigt

12

14,5

7

0

En sammanställning av mer eller mindre kända källor som angetts som mycket små eller

obetydliga ger:

Källa

Mängd (kg)

Andel av total mängd

Industrier

0,232

0,65 %

Fällningskemikalier

0,041

0,11 %

Tobak

0,170

0,47 %

Dricksvatten

0,190

0,53 %

Lakvatten

0,168

0,47 %

Totalt

0,801

2,23 %

---

BILAGA 7

Kadmium i spillvatten från bostadsområden

Skarpnäck, ca 2000 personer

Halt

Vattenmängd 

Totalmängd

Kadmiummängd

kadmium 

under  provperiod

kadmium per dygn

per  person och dygn

1995 v38

0,1 µg/l

3300 m

3

47 mg/dygn

22 µg/person/d

1995 v39

0,1 µg/l

3401 m

3

49 mg/dygn

25 µg/person/d

1996 v23

0,2 µg/l

3136 m

3

90 mg/dygn

45 µg/person/d

1996 v24

0,3 µg/l

3110 m

3

133 mg/dygn

67 µg/person/d

1997 v38

0,4 µg/l

2734 m

3

156 mg/dygn

78 µg/person/d

1997 v39

0,2 µg/l

3059 m

3

87 mg/dygn

44 µg/person/d

1998 v41

0,4 µg/l

2665 m

3

152 mg/dygn

76 µg/person/d

1998 v42

0,4 µg/l

2755 m

3

157 mg/dygn

79 µg/person/d

1999 v49

0,16 

µ

g/l

3022 m

3

69 mg/dygn

35 µg/person/d

1999 v50

0,10 

µ

g/l

2887 m

3

41 mg/dygn

21 µg/person/d