53
8.4 Toxicitet gentemot mikroorganismer
Metaller har en direkt toxisk effekt på mikroorganismer i jorden. Kadmium i höga koncentrationer
(>25 mg/kg jord) kan öka mineraliseringen av kol och kväve avsevärt (Ekvall, 1995). Många
jordbakterier är naturligt resistenta eller kan utveckla en resistens mot tungmetaller i slammet (Ekvall,
1995). På grund av den komplexa mikrobiologiska populationen i jord samt slammets komplexa
uppbyggnad är det svårt att undersöka effekten av metaller vid slamgödsling bättre.
Undersökningarna i Skåne som diskuterades i kap 6.2.1 Försök i Skåne visade emellertid att slam
har en positiv effekt på de mikrobiologiska processerna med undantag av nitrifikationen som
påverkades av de mycket höga kopparmängder som fanns i just detta slam.
54
9
S
LUTSATSER
/ S
UMMERING
Det står klart att kadmium kan ge negativa effekter genom dess förmåga att tas upp av grödor och
anrikas i levande organismer. Njurskador är en konstaterad hälsoeffekt vid höga halter, misstankar
finns om andra negativa effekter. Detta gör att kadmiumanvändningen och därmed utsläppen måste
minska. Det är också av stor vikt att verka för sänkt kadmiumhalt i alla gödselmedel; en sänkt
kadmiumhalt i handelsgödsel påverkar på sikt halten i både stallgödsel och slam i en positiv riktning
och därmed i grödorna. Detta gäller även för övriga källor till kadmium; det är källorna som måste
elimineras i den mån det är möjligt för att vi ska kunna säkra ett kretslopp utan några negativa
effekter. En bortkoppling av föroreningskällorna från avloppsnätet leder endast till att kadmiumflödet
flyttas någon annanstans och är ingen lösning på det grundläggande problemet.
Det står också klart att inga negativa effekter av kadmium har kunnat konstateras vid användning av
slam som gödselmedel med de analysmetoder och förutsättningar som finns idag. Försöken i Skåne
visar att kadmiumhalten i jorden inte påverkas av en normal slamgiva ens under den långa tid som
dessa försök har pågått (sedan 1981). Här kan det dock vara dagens mätmetoder som inte är
tillräckligt känsliga eftersom det trots allt tillförs mer kadmium än vad som förs bort. Ej heller
grödornas upptag har påverkats av slamtillförseln men däremot av en ökad tillförsel av
handelsgödselkväve. Slammet binder tungmetaller hårdare än handelsgödsel och begränsar därmed
deras rörligheten. Eventuellt kan slammet öka jordens bindningskapacitet. Det finns alltså inga
uppenbara skäl till att upphöra med slamspridning på grund av nuvarande kadmiumhalt i slammet.
Kadmiumhalten bör också på sikt minska och med detta även tillförseln till åkermark. Rötslam har
också ett högt värde som jordförbättringsmedel. Värdet av slam i form av skördeökning beräknades
till 500-800 kr per ton TS vid försöken i Skåne vilket motsvarar en skördeökning på 6-12 %
(Anderssson & Nilsson, 1996). Att de näringsämnen vi genom vår föda ”lånar” från åkermarken
måste återbördas till jorden är en självklarhet i ett uthålligt samhälle. Särskilt återföringen av fosfor är
viktig då de brytvärda tillgångarna av råfosfat är en ändlig resurs. Även vissa metaller som finns
naturligt i åkermarken bör återföras för att balans ska uppnås.
Givetvis ska strävan alltid gå mot förbättring och minskade föroreningshalter, vilket den också gör på
SV. Rimligtvis måste problemet då angripas vid källan. SV avser att fortsätta arbetet med att minska
kadmiumhalten i slammet genom att:
•
Identifiera och kvantifiera kadmiumkällorna från hushållen. En sådan undersökning har
påbörjats på SV under hösten 1999.
•
Fortsätta informationen till konstnärer och konstskolor om kadmiumhaltig konstnärsfärg. Se
över möjligheterna till lokal rening av avloppsvatten från konstskolor.
•
Kompletterande rening införs på alla större biltvättsanläggningar. Detta är ett krav som redan
ställts av SV men kommer att ta ett tiotal år att genomföra.
•
Inventering av eventuella kadmiumutsläpp från vissa verksamheter som värmeverk,
betongindustri etc genomförs.
•
Okända källor spåras och åtgärdas.
Det är också viktigt att verka för att mängden kadmium som tillförs reningsverken med dagvattnet
minskar. En förutsättning för detta är att mängden kadmium som finns upplagrad i infrastruktur och
byggnader minskar, vilket är möjligt på lång sikt, samt att luftdepositionen minskar ytterligare.
55
I ett längre perspektiv borde all användning av kadmium förbjudas så att vi på sikt kan få ett
kadmiumfritt samhälle och därmed ett avloppsslam fritt från kadmium som inte tillhör kretsloppet.
För att uppnå detta måste ersättare till kadmium i viktiga funktioner hittas så att även undantagen
från kadmiumförbudet kan åläggas med förbud.
Områden som behöver ytterligare utredning vad gäller kadmium är hälsoeffekterna som inte är helt
kartlagda, födointaget av kadmium samt kadmiumhalten i urin och fekalier som uppvisar stor
variation på de värden som finns idag.
56
10
R
EFERENSER
10.1 Litteratur
AFS 1988:7. Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om
kadmium. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling: kadmium.
Albertsson, B., Goldstein, B., Pettersson, O. & Ulén, B. (Redaktör: Maria Larsson), 1997.
Fosfor- livsnödvändigt, ändligt och ett miljöproblem. Naturvårdsverket rapport 4730.
Andersson, A., 1992. Trace elements in agricultural soils- fluxes, balances and background
values. Naturvårdsverket rapport 4077. Solna.
Andersson, A., Bingefors, S., 1985. Trends and annual variations in Cd concentrations in
grain of winter wheat. Acta Agric. Scand., 35, s 339-344.
Andersson, P-G, Nilsson, P., 1993. Slamspridning på åkermark. VA-forskrapport 1993-06.
Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. Stockholm.
Andersson, P-G, Nilsson, P., 1996. Slamspridning på åkermark. Hushållningssällskapets
rapportserie, 1.
Aquakonsult AB, 1999. Förstudie Bilvårdsanläggningar. Utredning gjord på uppdrag av SIS
Miljömärkning AB. Spånga.
Baveye, P., McBride, M.B., Bouldin, D., Hinesly, T.D., Dahdoh, M.S., & Abdel-sabour,
M.F., 1999. Mass balance and distribution of sludge-borne trace elements in a silt loam
following long term applications of sewage sludge. The science of the total environment, 227:13-
28.
Bennerstedt, K., 1999. Arbetsmaterial: Stockholms avloppssystem Plan 1994. Stockholm
Vatten AB.
Bergbäck, B. (ed.), 1998. Metaller i Stockholm, kunskapssammanställningar av metallflöden
via olika verksamheter i Stockholm. Naturvårdsverket rapport 4952.
Bergbäck, B. & Johansson, K., 1996. Metaller i stad och land- kretslopp och kritisk
belastning, lägesrapport 1996. Naturvårdsverket rapport 4677.
Bergbäck, B., Jonsson, A., 1998. Cadmium exposure in the Swedish environment: Part II.
Cadmium in goods- contribution to environmental exposure. Rapport från Kemikalieinspektionen
1/98.
Berglund, M., Åkesson, A., Nermell, B., Vahter, M., 1994. Intestinal bsorption of dietary
cadmium in women depends on body iron stores and fiber intake. Environmental health
perspective, vol 102, nr 12.
Bergström, A., 1997. Kadmium i slam: källor och åtgärder, delrapport april 1997. Stockholm
Vatten AB.
Chaney, R.L., 1990. Twenty years of land application research. BioCycle/ Journal of waste
recycling. vol 31 nr 9 & 10 s 54-59.
DentMR, 1999. Hemsida, http://www.dentmr.dentalhandel.se/, 1999-11-01.
Ehlert, B., Lindqvist, A., 1996. Kadmium i industriproduktion och produkter. Dokumentation
från seminariet: Kadmium- användning och föroreningsproblem. Östsvenska
Kommunforskningsrådet. Linköping 14 november 1996.
Eklund, M., Lindqvist, A., 1996. Dokumentation från seminariet: Kadmium- användning och
föroreningsproblem. Linköping, Östsvenska kommunforskningsrådet.
Ekvall, A., 1995. Metal speciation and toxicity in sewage sludge. Chalmers tekniska högskola,