RapportCd2test. Pdf
Toxicitet gentemot mikroorganismer
Yüklə 0,5 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 8.4 Toxicitet gentemot mikroorganismer
53 8.4 Toxicitet gentemot mikroorganismer Metaller har en direkt toxisk effekt på mikroorganismer i jorden. Kadmium i höga koncentrationer (>25 mg/kg jord) kan öka mineraliseringen av kol och kväve avsevärt (Ekvall, 1995). Många jordbakterier är naturligt resistenta eller kan utveckla en resistens mot tungmetaller i slammet (Ekvall, 1995). På grund av den komplexa mikrobiologiska populationen i jord samt slammets komplexa uppbyggnad är det svårt att undersöka effekten av metaller vid slamgödsling bättre. Undersökningarna i Skåne som diskuterades i kap 6.2.1 Försök i Skåne visade emellertid att slam har en positiv effekt på de mikrobiologiska processerna med undantag av nitrifikationen som påverkades av de mycket höga kopparmängder som fanns i just detta slam.
54 9 S LUTSATSER / S UMMERING Det står klart att kadmium kan ge negativa effekter genom dess förmåga att tas upp av grödor och anrikas i levande organismer. Njurskador är en konstaterad hälsoeffekt vid höga halter, misstankar finns om andra negativa effekter. Detta gör att kadmiumanvändningen och därmed utsläppen måste minska. Det är också av stor vikt att verka för sänkt kadmiumhalt i alla gödselmedel; en sänkt kadmiumhalt i handelsgödsel påverkar på sikt halten i både stallgödsel och slam i en positiv riktning och därmed i grödorna. Detta gäller även för övriga källor till kadmium; det är källorna som måste elimineras i den mån det är möjligt för att vi ska kunna säkra ett kretslopp utan några negativa effekter. En bortkoppling av föroreningskällorna från avloppsnätet leder endast till att kadmiumflödet flyttas någon annanstans och är ingen lösning på det grundläggande problemet. Det står också klart att inga negativa effekter av kadmium har kunnat konstateras vid användning av slam som gödselmedel med de analysmetoder och förutsättningar som finns idag. Försöken i Skåne visar att kadmiumhalten i jorden inte påverkas av en normal slamgiva ens under den långa tid som dessa försök har pågått (sedan 1981). Här kan det dock vara dagens mätmetoder som inte är tillräckligt känsliga eftersom det trots allt tillförs mer kadmium än vad som förs bort. Ej heller grödornas upptag har påverkats av slamtillförseln men däremot av en ökad tillförsel av handelsgödselkväve. Slammet binder tungmetaller hårdare än handelsgödsel och begränsar därmed deras rörligheten. Eventuellt kan slammet öka jordens bindningskapacitet. Det finns alltså inga uppenbara skäl till att upphöra med slamspridning på grund av nuvarande kadmiumhalt i slammet. Kadmiumhalten bör också på sikt minska och med detta även tillförseln till åkermark. Rötslam har också ett högt värde som jordförbättringsmedel. Värdet av slam i form av skördeökning beräknades till 500-800 kr per ton TS vid försöken i Skåne vilket motsvarar en skördeökning på 6-12 % (Anderssson & Nilsson, 1996). Att de näringsämnen vi genom vår föda ”lånar” från åkermarken måste återbördas till jorden är en självklarhet i ett uthålligt samhälle. Särskilt återföringen av fosfor är viktig då de brytvärda tillgångarna av råfosfat är en ändlig resurs. Även vissa metaller som finns naturligt i åkermarken bör återföras för att balans ska uppnås. Givetvis ska strävan alltid gå mot förbättring och minskade föroreningshalter, vilket den också gör på SV. Rimligtvis måste problemet då angripas vid källan. SV avser att fortsätta arbetet med att minska kadmiumhalten i slammet genom att: •
Identifiera och kvantifiera kadmiumkällorna från hushållen. En sådan undersökning har påbörjats på SV under hösten 1999. •
över möjligheterna till lokal rening av avloppsvatten från konstskolor. •
Kompletterande rening införs på alla större biltvättsanläggningar. Detta är ett krav som redan ställts av SV men kommer att ta ett tiotal år att genomföra. •
betongindustri etc genomförs. •
Okända källor spåras och åtgärdas. Det är också viktigt att verka för att mängden kadmium som tillförs reningsverken med dagvattnet minskar. En förutsättning för detta är att mängden kadmium som finns upplagrad i infrastruktur och byggnader minskar, vilket är möjligt på lång sikt, samt att luftdepositionen minskar ytterligare. 55 I ett längre perspektiv borde all användning av kadmium förbjudas så att vi på sikt kan få ett kadmiumfritt samhälle och därmed ett avloppsslam fritt från kadmium som inte tillhör kretsloppet. För att uppnå detta måste ersättare till kadmium i viktiga funktioner hittas så att även undantagen från kadmiumförbudet kan åläggas med förbud. Områden som behöver ytterligare utredning vad gäller kadmium är hälsoeffekterna som inte är helt kartlagda, födointaget av kadmium samt kadmiumhalten i urin och fekalier som uppvisar stor variation på de värden som finns idag. 56 10 R EFERENSER 10.1 Litteratur AFS 1988:7. Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om kadmium. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling: kadmium. Albertsson, B., Goldstein, B., Pettersson, O. & Ulén, B. (Redaktör: Maria Larsson), 1997. Fosfor- livsnödvändigt, ändligt och ett miljöproblem. Naturvårdsverket rapport 4730. Andersson, A., 1992. Trace elements in agricultural soils- fluxes, balances and background values. Naturvårdsverket rapport 4077. Solna. Andersson, A., Bingefors, S., 1985. Trends and annual variations in Cd concentrations in grain of winter wheat. Acta Agric. Scand., 35, s 339-344. Andersson, P-G, Nilsson, P., 1993. Slamspridning på åkermark. VA-forskrapport 1993-06. Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. Stockholm. Andersson, P-G, Nilsson, P., 1996. Slamspridning på åkermark. Hushållningssällskapets rapportserie, 1. Aquakonsult AB, 1999. Förstudie Bilvårdsanläggningar. Utredning gjord på uppdrag av SIS Miljömärkning AB. Spånga. Baveye, P., McBride, M.B., Bouldin, D., Hinesly, T.D., Dahdoh, M.S., & Abdel-sabour, M.F., 1999. Mass balance and distribution of sludge-borne trace elements in a silt loam following long term applications of sewage sludge. The science of the total environment, 227:13- 28. Bennerstedt, K., 1999. Arbetsmaterial: Stockholms avloppssystem Plan 1994. Stockholm Vatten AB. Bergbäck, B. (ed.), 1998. Metaller i Stockholm, kunskapssammanställningar av metallflöden via olika verksamheter i Stockholm. Naturvårdsverket rapport 4952. Bergbäck, B. & Johansson, K., 1996. Metaller i stad och land- kretslopp och kritisk belastning, lägesrapport 1996. Naturvårdsverket rapport 4677. Bergbäck, B., Jonsson, A., 1998. Cadmium exposure in the Swedish environment: Part II. Cadmium in goods- contribution to environmental exposure. Rapport från Kemikalieinspektionen 1/98.
Berglund, M., Åkesson, A., Nermell, B., Vahter, M., 1994. Intestinal bsorption of dietary cadmium in women depends on body iron stores and fiber intake. Environmental health perspective, vol 102, nr 12. Bergström, A., 1997. Kadmium i slam: källor och åtgärder, delrapport april 1997. Stockholm Vatten AB. Chaney, R.L., 1990. Twenty years of land application research. BioCycle/ Journal of waste recycling. vol 31 nr 9 & 10 s 54-59. DentMR, 1999. Hemsida, http://www.dentmr.dentalhandel.se/, 1999-11-01. Ehlert, B., Lindqvist, A., 1996. Kadmium i industriproduktion och produkter. Dokumentation från seminariet: Kadmium- användning och föroreningsproblem. Östsvenska Kommunforskningsrådet. Linköping 14 november 1996. Eklund, M., Lindqvist, A., 1996. Dokumentation från seminariet: Kadmium- användning och föroreningsproblem. Linköping, Östsvenska kommunforskningsrådet. Ekvall, A., 1995. Metal speciation and toxicity in sewage sludge. Chalmers tekniska högskola, Yüklə 0,5 Mb. Dostları ilə paylaş:
|