Stadens sopor indd

305
noter till kapitel 7
4  Melosi, 2005, s. 176. 
5  Nygård 2004, s. 337.
6  Barles 2005, s. 29, 45, 47 och passim.
7  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar 
1900, nr 45.
8  Edvinsson 1992, s. 126; Lindegaard 2003, passim; Hallström 2002, s. 256. 
9  Hanley 1987, s. 26.
10  Dansk forskning har visat att latrinens potentiella värde fördes upp i 
diskussionerna om införandet av wc i Köpenhamn men om det verkli-
gen försenade införandet av wc är oklart. Lindegaard 2002, passim. Eva 
Jakobsson argumenterar dock för att det var en rädsla för föroreningar 
som gjorde att man tvekade om att införa wc och att tanken om avfallets 
värde som gödsel inte spelade nämnvärd roll. Jakobsson 1999, passim. 
11  Sjöstrand 2006, s. 15. 
12  Vattentoaletten med ungefär samma mekanism som dagens uppfanns 
i England i slutet av 1700-talet och blev snabbt relativt populär. Dock 
installerades toaletterna innan ett system för avlopp byggts ut och skapade 
i början stora problem i bland annat London. McLaughlin 1971, s. 110. 
13  SÅS 1905, s. 138–145. Registren i årgångarna 1905–1921.
14  SÅS, register 1901–1920, sökordet är ”sopor”, men det följs av ovan 
nämnda rubricering.
15  Nygård 2004, s. 219, 291ff.
16  Edling 1996, s. 30, 98ff, 373ff. 
17  Sundin 1984, s. 350ff; Sörlin 1984, s. 305.
18  Hedrén 2002, s. 309; Sörlin 1984, s. 298ff; Sundin 1984, passim.
19  Tingsten 1901, s. 137.
20  Strasser 2000, s. 27, 70–85, 97–102.
21  Aléx 2001, s. 67.
22  Aléx 2003, passim. 
23  Schön 2007, s. 228, 251ff, 298.
24  Fagerstedt & Sörlin 1987, s. 91.
25  Nordström 1938, passim; Nordström 1942, passim (se t.ex. s. 23f).
26  Lundén 1999, s. 41.
27  Skovdahl 1998, s. 148–151; Holmqvist 1998, s. 167f.
28  Hedrén 2002, s. 310f; Holmqvist 1998, s. 199f.
29  Soller 1969, passim. Ursprungligen en artikelserie i Dagens Nyheter 1968.
30  Hedrén 2002, s. 312f.
31  Hedrén menar att frågan om natur och miljö under efterkrigstiden var 
en del av en ”kulturell kamp” där olika moraliska och estetiska värden 
om samhällsutvecklingen visade sig. Miljöfrågorna blev symboler för 

---

306
noter till appendix
bredare samhällsfrågor och, menar Hedrén, för ”det moderna projektet 
i hela dess vidd”. Hedrén 2002, s. 302f. 
32  ”Kvittblivning” SAOB.
33  Denna invändning vad gäller ordet ”destruktion” framfördes i ett betän-
kande från STRUT– där valdes ordet ”behandling” i stället, ett ord som 
jag anser vara för brett. STRUT 1969, s. 28. Det är även en anledning 
till att TNC menar att begreppet är svårt att använda. Telefonintervju 
med Anna Lena Bucher, vd TNC.
34  Ekheimer 2006, s. 86f. Även skrotåtervinning ger en miljöfarlig bipro-
dukt. JBF 2008, s. 61.
35  ”Not until the 1960s and 1970s did Americans link the resolution of the 
refuse problem to American affluence and the consumption of goods. 
Yet, by the onset of the twenty-first century, Americans were still trying 
to learn how to manage the solid waste problem, not solve it.” Melosi 
2005, s. 16.
36  Tingsten 1929, s. 213, 218.
37  Tingsten 1933, s. 150. 
38  Idag räknas inte pantsystem som förebyggande utan som återvinning 
och därmed som en typ av avfallshantering. Naturvårdsverket 2013, s. 13.
39  Hedrén 2002, s. 326f; Hetherington 2004, s. 157–173; Melosi 2005, kap. 
8; Naturvårdsverket 2013, s. 19; Naturvårdsverket 2014.
Appendix
1  Fram till 1920 års berättelse var omfånget cirka 30 sidor text och 20 sidor 
tabeller. Texten är uppdelad i avsnitt om organisation, avträdesrenhållning, 
gaturenhållning, gårdsrenhållning, större entreprenadarbeten, verkstäder, 
avfallets emottagning och transport från staden, avfallets behandling vid 
Lövsta, avfallets försäljning, inventarier samt byggnader och fastigheter. 
Vissa år finns avsnitt av engångskaraktär, t.ex. inkorporeringen av Bränn-
kyrka, hur en ovanligt snörik vinter hanterats etc. I 1920 års berättelse 
omfattade text- och tabelldelarna bara ca 10 sidor vardera. 
2  Denna mängd var sedan 1938 densamma som den som gått direkt till 
verkets kunder. 
3  1934–1940 finns det en uppgift som heter ”antal utskeppade järnvägslaster 
sopor”, vilket kan vara dumpning i vatten, men det är oklart.
4  1925–1961 utgift för behandling och försäljning, 1959–1964 utgifter för 
destruktion. De två åren som är överlappande visar att detta antagligen 
är samma summa. 
5  Tingsten 1911, s. 105–110; Dufwa & Pehrson 1989, s. 39; Timell 1959, s. 84.
6  SÅS, 1912 s. 135. Ett registerton är ett volymmått som motsvarar 2,83 m³.

---

307
noter till appendix
7  P 7 oktober 1912, s. 307.
8  RV 1909, s. 18.
9  RV 1909, s. 8. 
10  Denna uppgift finns inte i samma tabell där övriga uppgifter om avfallets 
mängd och sammansättning redovisas utan återfinns i tabellen ”Renhåll-
ningsavdelningens omfattning”, GK 1929–1937.
11  TK, gatukontoret, 643/70, skrivelse till gatunämnden 8 aug. 1972. 

---

---

309
Källor och litteratur
Otryckta källor
Stadsarkivet (SSA)
  554 C, Gatunämnden och gatukontorets expedition.
  557 B, Gatukontoret, renhållningsavd. kamerala avd.
  557 D, Gatukontoret, sopförbränningsanstalten Lövsta.
  566 A, Stadsfullmäktige med beredningsutskottet
  37 A, Drätselnämnden, kammarkontoret, stadskamreraren. 
Trafikkontorets arkiv (TK)
  Gatukontorets arkiv 
Terminologicentrums arkiv (TNC)
Övrigt otryckt material
Bucher, Anna Lena, ”Down to earth, but up to whom? Terminology, awareness 
and responsibility”, opublicerat föredrag vid Europeiska terminologifören-
ingens världskonferens i Oslo 2012. 
Kyhlstedt, K.G., mejl 17 mars 2014.
Sjöstrand, Ylva, Stadens ekonomi eller invånarnas hälsa. Läkares diskussion 
om vatten, renhållning och bostäder efter hälsovårdsstadgans införande 1875, 
magisteruppsats vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms uni-
versitet, 2006.
Svenska Akademiens ordboksredaktion, mejl 11 november 2013 & 4 april 2014.
Terminologicentrum, två mejl 5 november 2013.
Terminologicentrum, Bucher, Anna Lena, telefonintervju 25 oktober 2013.
Kommunalt tryck, kommunala årsböcker
Stockholms stadsfullmäktiges handlingar 1900–1975
  Utlåtanden (U)
  Protokoll (P)

---