Stadens sopor indd

296
noter till kapitel 6
159  Gunnarsson-Östling 2013, s. 122. 
160  GK 1969, s. 142f.
161  GK 1970, s. 131.
162  Jamison 1990, s. 21f, 38.
163  Hedrén 2002, s. 309, 315.
164  Gunnarsson-Östling 2013, s. 119–122.
165  Melosi 2005, s. 187.
166  U 211/1963, s. 1683, 1668; GK 1965, s. 131.
167  Y 18 dec. 1967, s. 2044.
168  Nordiska rådet 1967, s. 14.
169  Y 18 mars 1968, s. 318. 
6. Oljekris och miljökrav
1  Magnusson 1997, s. 473f; Eklund 1970, s. 60–74. 
2  Ekonomhistorikern Camilla Elmhorn skriver i sin bok om Stockholms 
ekonomiska historia efter 1945 att ”Stockholms stad […] måste betrak-
tas som en stad som tidigt gick in i den postindustriella eran”. Elmhorn 
2013, s. 63, 70.
3  Elmhorn 2013, s. 59ff.
4  Sörlin 2004, s. 552.
5  Helldén 2005, passim.
6  Stockholms kommun, miljö- och hälsovårdsförvaltningen 1976, s. 10f; 
Gunnarsson-Östling 2013, s. 117f.
7  Stockholms kommun, miljö- och hälsovårdsförvaltningen 1976, s. 37–39, 
105–119.
8  Till de ökande och synliga problemen hör de som hängde ihop med att 
förbrukningen av bränslen och drivmedel ökade, särskilt de tjocka svavel-
haltiga eldningsoljorna som ledde till utsläpp av svaveldioxid. Bilismens 
och motorfordonens luftföroreningar började visa sig, likaså ogynnsamma 
biverkningar av växtskyddsmedel, biocider. En mycket stor miljödebatt 
rörde kvicksilvret i mark och vatten. Miljöfrågan var en fråga som både 
väljare och politiker visade allt större intresse för. Lundqvist 1971, s. 42f, 
96, 104ff; Bennulf 1994, s. 55f, 73, 78ff.
9  Jamison 2003, s. 72; Bennulf 1994, s. 68. 
10  Rosén 1973, s. 194ff.
11  Fältbiologerna engagerade sig även på andra sätt mot engångsartiklar och 
samhällets resursslöseri. Jamison 1990, s. 31; Wadman & Axelsson ”Med 
leriga stövlar och knutna nävar” i Fältbiologen, nr 1, 2007. 
12  SOU 1969:18, s. 12. Till de sakkunniga hörde Stockholms borgarråd 
Thorsten Sundström.

---

297
noter till kapitel 6
13  Åhrell 1972, s. 204. Åhrell medverkade i SOU 1969:18 och publicerade 
1972 en bok inom företagsekonomi som byggde på det arbete han gjort 
för utredningen.
14  Prop. 1970:157. Kommunal renhållningslag (1970:892) samt ändring i na-
turvårdslagen (1970:891), ändring i lagen om allmänna vägar (1970:893), 
ändring i lagen om kommunala renhållningsavgifter (1970:894), ändring 
i allmänna ordningsstadgan (1970:895), ändring i hälsovårdsstadgan 
(1970:896). 
15  Kommunal renhållningslag från 11 dec. 1970, SFS 892/1970, 949/1971 
återges i Florén 1972, s. 110. Hälsovårdsnämnden och byggnadsnämnden 
skulle enligt lagen bevaka avfallsfrågorna i kommunerna. I Stockholm 
skulle även regionplanekontoret vara kopplat till avfallsfrågan, se Jo 
1974:10, s. 35. 
16  Florén 1972, s. 107.
17  GK 1972, s. 127; U 418/1970, s. 4191, 4196.
18  U 418/1970, s. 4190; U 1/1974, s. 6.
19  U 418/1970, s. 4161–4242.
20  GK 1972, s. 127. 
21  U 1/1974, s. 4.
22  Rosén 1973, s. 90.
23  U 196/1974, s. 1666.
24  U 1/1974, s. 2.
25  Rosén 1973, s. 179. Miljöskyddslagen reglerade även avloppsutsläpp och 
ställde högre krav på rening än innan, vilket ledde till mer slam. Nord-
ström 1983, s. 79.
26  GK 1973, s. 98. 
27  Jo 1974:10, s. 60ff; Ekheimer 2006, s. 94–97.
28  Ekheimer 2006, s. 94–97; Stockholms kommun, miljö- och hälsovårds-
förvaltningen 1976, s. 105, 112; GK 1975, s. 104. Ekheimer menar att 
pappersindustrin hade agerat för ett utvidgat tillvaratagande redan före 
1975, flera av tidningspappersbruken hade till exempel uppfört returpap-
persanläggningar eftersom de räknade med ökad insamling. Ekheimer 
2006, s. 125.
29  Det förekom också riktad statlig forskningsfinansiering i avfallsrelate-
rade ämnen. Det största forskningsprojektet gällde samkompostering av 
fast avfall och slam från reningsverk och bestod i en försöksanläggning 
i Laxå kommun. Till det kom forskning i avfallsrelaterade ämnen som 
finansierades av industrier och branschföreningar. Rosén 1973, s. 183ff. 
Annan forskning och utveckling gjordes av konsultbyråerna K-konsult och 
Vattenbyggnadsbyrån AB, IVA, Svenska teknologföreningen, Ångpanne-
föreningen och Institutet för vatten och luftvårdsforskning. Jo 1974:10.

---

298
noter till kapitel 6
30  Rosén 1973, s. 191.
31  Ds Jo 1972:2, s. 9–16. 
32  Jo 1974:10, s. 49. Oslokonventionen som gällde Nordostatlanten un-
dertecknades 1972 och Londonkonventionen, till vilken ett 30-tal stater 
anslutit sig, däribland Sverige, gällde globalt och öppnades för under-
tecknande 1972. 1974 undertecknades också överenskommelser om skydd 
av Östersjön och Öresund. 
33  Jo 1974:10, s. 50ff.
34  I USA kom det första federala initiativet till en reglerad avfallshantering 
med Solid Waste Disposal Act 1965, vilken under 1970-talet följdes av 
andra lagar och regleringar som visade statens vilja att kontrollera av-
fallshanteringen framförallt i syfte att öka återvinningen och använda 
avfall till energi samt reglera hanteringen av farligt avfall. Under perioden 
bildades också myndigheter och institutioner som specifikt arbetade med 
avfallsfrågor. Melosi 2005, s. 189, 200ff.
35  Andra länders praktik togs upp, som Västtyskland, Frankrike, Storbri-
tannien, Nederländerna, Japan, USA och Australien. I de flesta av dessa 
länder pågick försök med eller studier om återvinning, vissa länder till-
lämpade också en typ av producentansvar vad gällde industriavfallet. Jo 
1974:10, s. 53–58.
36  Jamison 1990, s. 14. Sörlin 2004, s. 583f.
37  Melosi 2005, s. 201f. Avfallsmaterial i USA började så smått återvinnas 
i slutet av 1960-talet och början av 1970-talet när några få städer gav 
möjlighet till att återvinna vissa material. Melosi 2005, s. 221.
38  Melosi 2005, s. 208.
39  Latrin hanterades fortfarande vid Lövsta även om den största delen av 
latrinkärlen inte kom från Stockholm utan från grannkommunerna. GK 
1971, s. 116; GK 1972, s. 127. 
40  Rötslam från Åkeshovs reningsverk pumpades till Lövsta och torkades där 
för att sedan säljas som jordförbättringsmedel, slammet från Henriksdal 
genomgick en liknande procedur. Cronström 1986, s. 148; Stockholms 
gatukontor 1972, s. 4; GK 1973, s. 100; Dufwa & Pehrson 1989, s. 30. 
41  GK 1970, s. 132.
42  TK, gatukontoret, 643/70, diarieförda handlingar, skrivelse till gatu-
nämnden 8 aug. 1972.
43  Se appendix, s. 255.
44  GK 1973, s. 100.
45  B 17A/1976, s. 11.
46  Stockholms kommun, miljö- och hälsovårdsförvaltningen 1976, s. 106.

---