Avhandlingsmall

I .   I N T R O D U K T I O N  
13
 
beskriva verkliga personer och händelser, tidpunkter och platser” (Selander, 
1988, s  35). Genom sin realreferens har  nyhetsartiklar  ett informativt värde 
(Selander,  1988,  2003a,  2003b).  Samtidigt  kan  den  information  de  uttalar 
vara  starkt  medielogiskt  vinklad  (Johansson,  2004;  Håkansson,  2004; 
Nygren, 2004), vilket jag som läsare/uttolkare av texten måste ta hänsyn till 
vid  min  tolkning  av  texten  som  en  imitation  av  en  möjlig  verklighet  (jmf 
Ricoeur,  1993).  Hur  medielogiskt  vinklad  nyhetsartikeln  än  är  avslöjar  den 
likväl  direkt  och  indirekt  utbildningens  samtida  villkor  och  processer.  Med 
andra  ord  kan  nyhetsartiklar  ge  oss  information  och  upplysningar  om  den 
mentalitet  som  möjliggör  men  också  förmedlas  genom  pedagogiska 
processer (jmf Ödman, 1990, 2006).  
Om valet av inriktning 
Resan  mot  mitt  mål  har  varit  både  lång  och  mödosam,  och  har  sakta  vuxit 
fram  ur  en  diffus  fundering  kring  talet  om  den  nya  barnsynen  som 
presenterades  i  slutbetänkandet  Att  erövra  omvärlden.  Förslag  till  läroplan 
för  förskolan  (SOU,  1997:157)  och  i  Lärandets  grogrund.  Perspektiv  och 
förhållningssätt  i  förskolans  läroplan  (Pramling  Samuelsson  &  Sheridan, 
1999). Med hänvisning till ett påstått paradigmskifte i psykologisk forskning 
hävdas att perspektivförskjutningen innebär  
…  en  förändring  från  att  se  barnet  som  bräckligt  och  novist  till  att 
idag se det som resilient, dvs. ett robust och kompetent barn (Pramling 
Samuelsson & Sheridan, 1999, s 23).  
Att  barnsynen  skulle  ha  förändrats  på  grund  av  ett  paradigmskifte  inom 
psykologisk  forskning  var  utifrån  mina  kunskaper  i  psykologi  inte  en 
godtagbar förklaring. I stället måste förklaringen ha sin grund i något annat. 
Med  tiden  infann  sig  insikten  att  den  förändrade  barnsynen  endast  kan 
förklaras och förstås i relation till en förändrad samhällskontext inrymmande 
omfattande  omstruktureringar  inom  utbildningsområdet  (exempelvis  Aasen, 
2004; Ball, 2003; Daun, 2003; Franklin, Bloch & Popkewitz, 2003; Gewirtz, 
Dickson  &  Power,  2004,  Nilsson  &  Andersson,  2001;  Nilsson  2002; 
Shuttlewoth,  2003),  och  där  datainsamlingsmetoder  som  intervjuer,  enkäter 
eller observationer inte var tillräckliga. Det som behövdes var någon form av 
dokument  eller  textstudie,  där  jag  stod  i  valet  mellan  tidigare  utbildnings-
forskning, utbildningspolitiska dokument eller nyhetsartiklar om utbildning. 
Som  källmaterial  till  min  studie  valde  jag  nyhetsartiklar  om  utbildning. 
Inledningsvis  motiverades  valet  med  att  jag  tidigare  inom  ramen  för  min 
grundutbildning bland annat gjort tre mindre textstudier – om rasism, nazism 
och identitet med utgångspunkt i en självbiografi, om konstruktionen av kön 
i serietidningar för barn samt om hedersmord som sociala representationer i 
media  –  där  jag  i  samtliga  fall  fascinerats  av  texters  potentialer  att  belysa 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
14
 
olika samhällsfenomen.  
 
Då nyhetsartiklar om utbildning blev mitt källmaterial fortsatte min resa mot 
en  för  mig  näst  intill  okänd  medieforskning,  som  kan  ses  som  ett 
tvärvetenskapligt  fält  mellan  samhällsvetenskap,  historia,  språkvetenskap 
och  litteraturvetenskap  (Drotner,  Jensen,  Poulsen  &  Schroder,  2006,  s  19). 
Här  kom  jag  in  på  forskningsområdet  politisk  kommunikation  i  vilket  man 
studerar  påverkansprocesser  mellan  trekanten  medier,  politik  och 
medborgare  (se  exempelvis  Nord  &  Strömbäck,  2004).  Utmärkande  för 
området  är  avsaknaden  av  pedagoger,  med  undantag  för  Folke-Fichtelis 
(2003),  vilket  gjorde  att  jag  saknade  pedagogiska  förbilder  att  relatera  min 
forskning till. I ett försök att avgränsa medieforskningens tvärvetenskapliga 
fält  gick  min  resa  vidare mot  text-  och  diskursforskning  på  ett  mer  allmänt 
plan,  där  jag  fördjupande  mig  i  text-  och  diskursforskningens  teori  och 
metod  (Bergström  &  Boréus,  2005;  Hellspong  &  Ledin,  1997).  Mötet  med 
text-  och  diskursforskningen  öppnande  en  helt  ny  värld,  där  min  naiva 
förståelse  av  genre,  texter  och  diskurser  övergick  till  en  mer  fördjupad 
förståelse  av  text-  och  diskursforskningens  karaktär  och  problem.  Här  kom 
jag  in  på  forskning  om  sakprosa  (se  Englund  &  Ledin,  2003;  Melander  & 
Olsson,  2001)  som  handlar  om  verklighetens  texter  i  vid  mening,  även 
medietexter  och  läromedel.  Inom  ramen  för  denna  forskning  kom  främst 
Selander  (1988;  2003a;  2003b)  att  leda  mig  vidare  på  min  resa  mot 
hermeneutik  (Selander,  2005;  Selander  &  Ödman,  2005)  som  vart  efter 
fördjupandes mot Ricoeurs (1993) kritiska hermeneutik och Ödmans (2007) 
mer existentiella hermeneutik. För att lära mig mer om hur hermeneutik kan 
tillämpas fördjupande jag mig i Ödmans (2006) forskning om pedagogik och 
mentalitetsformering vilket skulle komma att få stort inflytande på min egen 
forskning på så sätt att intresset för den nya barnsynen kom att utvidgas mot 
ett intresse för den nya mentalitetens och pedagogikens utveckling i Sverige 
under 2000-talets första år.  
 
På  ett  övergripande  plan  kan  min  studie  sägas  befinna  sig  i  gränslandet  till 
flera  olika  forskningsområden.  I  ett  mer  avgränsat  perspektiv  kan  studien 
med  fördel  placeras  inom  pedagogikhistoria  med  inriktning  mot  forskning 
om  pedagogik  och  mentalitetsformering  (Ödman,  1990,  2006)  som 
tillsammans  med  politik  och  socialisation  samt  läroplanshistoria  utgör  vitt 
skilda  delområden inom pedagogikhistoria  (se Englund, 1990). Studien kan 
också placeras inom forskningsområdet utbildningsdiskurser och massmedia 
(Säfström  och  Östman,  1998;  Folke-Fichtelis,  2003;  Wiklund,  2006)  inom 
vilket  man  studerar  relationen  samhälle,  utbildning  och  massmedier.  Innan 
jag  presenterar  studiens  syfte  ska  jag  lyfta  fram  relevant  forskning  inom 
dessa  två  områden.  Först  presenteras  forskning  om  pedagogik  och 
mentalitetsformering. 
Därefter 
presenteras 
relevant 
forskning 
om 
utbildningsdiskurser och massmedier.  

---