Avhandlingsmall

I .   I N T R O D U K T I O N  
23
 
inriktad på den svenska kontexten ska jag göra en kort internationell utblick. 
 
På  liknande  sätt  som  den  svenska  har  den  internationella  forskningen  om 
relationen  mellan  utbildningsdiskurser  och  massmedier  undersökts  i 
påfallande  låg  utsträckning.  Denna  ståndpunkt  delas  även  av  andra,  såväl 
svenska  (Wiklund,  2006)  som  internationella  forskare  (Thomas,  2003; 
Warmington  &  Murphy,  2004).  I  gränslandet  mellan  att  upptäcka  eller  att 
uppfinna  verklighet  (se  Kristensson  Uggla,  2005,  s  25)  har  svenska  studier 
(Wiklund,  2006;  Folke-Fichtelis,  2003)  likväl  som  internationella  studier 
(MacLure & Pettigrew, 1997; Thomas, 2003) inriktat sig på mediers roll  att 
uppfinna  en  verklighet.  I  den  internationella  kontexten  har  jag  inte  kunnat 
hitta  någon  studie  som  i  likhet  med  Säfström  och  Östman  (1998)  och  min 
egen  studie  fokuserat  på  mediers  roll  att  upptäcka  en  verklighet. 
Anledningen  till  detta  kan  vara  att  forskarnas  genremedvetenhet  utgjort  en 
central  del  av  deras  förväntningshorisont  (jmf  Gripsrud,  2002,  s  177),  där 
forskare  mer  eller  mindre  oreflekterat  utgått  från  uppfattningen  att  det 
egentliga  skälet  till  varför  man  ska  bedriva  medieforskning  är  att  medierna 
på ett eller annat sätt påverkar oss (Gripsrud, 2002, s 51). Att nyhetsartiklar i 
likhet  med  läromedel  och  vetenskapliga  verk  alltid  har  en  realreferens  som 
ska  beskriva  verkliga  personer  och  händelser,  tidpunkter  och  platser 
(Selander, 1988, s 35) har inte legat till grund för vare sig de få svenska eller 
internationella studier jag kunnat hitta. Som exempel från den internationella 
kontexten  ska  jag  lyfta  fram  två  relevanta  studier  i  vilket  man  har  studerat 
pressens roll i den offentliga debatten om utbildning och konstruktionen av 
offentliga diskurser om skolor. Medan den första studien är hämtad från en 
brittisk kontext är den andra hämtad från en australiensk kontext.  
 
MacLure och Pettigrew (1997) har studerat vilken roll den brittiska pressen 
har  i  den  offentliga  debatten  om  utbildning.  Studien  visade  att  pressen 
använde  polarisering  som  strategi.  Ett  vanligt  sätt  att  rapportera  utbildning 
var att visa på olika positioner i en viss fråga och ställa dessa mot varandra. 
Därmed  gavs  utbildningsrapporteringen  ett  högre  nyhetsvärde  genom  att 
förenklas.  De  positioner  som  ställdes  mot  varandra  var  exempelvis 
traditionalister  mot  progressivister  samt  politiker  mot  lärare.  Polariseringen 
förstärktes genom krigsrelaterade metaforer och liknelser som fokuserade på 
konflikter, och mer på aktion än på vardagligt reformarbete. Studien visade 
också  att  journalisterna  i  högre  grad  positionerade  sig  själva,  snarare  än 
lärarna,  som  utbildningsexperter  i  rapporteringen.  Genom  att  framställa  sig 
själva  som  talesmän  för  föräldrarna  som  positionerades  som  de  egentliga 
utbildningsexperterna  gav  journalisterna  sig  själv  starkare  mandat  att  tala  i 
utbildningsfrågor än lärarna. Lärarna positionerades i rapporteringen som de 
främmande Andra, i fråga om förstånd, konsensus och sunt förnuft.  
 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
24
 
Thomas (2003) har studerat mediekonstruktioner av offentliga diskurser om 
skolor  i  Queensland,  Australien.  Studien  visade  att  pressen  i  sin  nyhets-
bevakning av en utbildningsrapport konstruerade en offentlig diskurs utifrån 
journalisternas  vardagsförståelse  och  förgivettaganden  om  utbildning.  I 
utbildningsdiskursen  positionerades  politiker  som  fega  och  lärare  som 
ansvariga  för  problemen  i  skolan  genom  sin  ovilja  att  förändra  sina  utbild-
ningsmetoder  till  att  bli  mer  effektiva.  Studien  visade  också  att  varken 
politiker  eller  lärare  tillmäts  någon  sakkunnig  röst  i  utbildningsfrågor.  Den 
sakkunniga  rösten  tilldelades  i  stället  föräldrar,  och  där  journalisterna 
positionerade sig själva som röst för dessa föräldrar.  
 
Trots  att  den  första  studien  är  brittisk  medan  den  andra  är  australiensk 
framträder  en  påfallande  likhet  i  mediers  sätt  att  rapportera  en  negativ  bild 
av  skolan  och  dess  lärare.  I  båda  fallen  undermineras  exempelvis  lärarnas 
auktoritet.  I  stället  tilldelas  föräldrarna  och  journalisterna  rollen  som 
utbildningsexperter.  Samtidigt  går  det  att  konstatera  att  det  finns  en 
påfallande olikhet mellan de internationella studierna (MacLure & Pettigrew, 
1997; Thomas, 2003) och Wiklunds (2006) svenska studie som i motsats till 
de  internationella  studierna  visade  positioneringar  där  läraren  konstrueras 
som  det  centrala  och  betydande  objektsubjektet.  Det  är  kring  läraren 
verksamheten i skolan cirkulerar.  
Syfte och frågeställningar 
Syftet med denna avhandling i pedagogik är att belysa utbildningens samtida 
villkor och processer för att därigenom förstå vad det är för slags utbildning 
som  växer  fram  inom  ramen  för  2000-talets  skola.  Vilken  mentalitet  och 
pedagogik  är  det  som  styr  utformningen  av  2000-talets  skola?  Hur  kan 
utbildningens  samtida  villkor  och  processer  förklaras  och  förstås  i  ett 
historiskt  perspektiv?  Avsikten  är  att studera  dessa frågor  genom  en  analys 
och  tolkning  av  verksamma  utbildningsdiskurser  med  utgångspunkt  i 
nyhetsartiklars innebörd året före valet 2006. 
 
Utifrån  ett  kritiskt  hermeneutisk  perspektiv  (Ricoeur,  1993)  ser  jag 
verksamma  utbildningsdiskurser  som  den  värld  som  verket  som  diskurs 
förmår  öppna  för  läsaren/uttolkaren  av  verket.  Utbildningsdiskursen  finns 
fixerad  i  skriften  och  kan  friläggas  genom  en  strukturell  textanalys  och 
tilldelas  mening  genom  tolkning  för  att  sedan  förklaras  och  förstås  i  ett 
konfliktfyllt möte med konstruerade kontexter och tolkningsramar.  
Avhandlingens disposition 
Avhandlingen  är  indelad  sju  kapitel.  I  kapitel  två  presenteras  studiens 
metodologi  som  ger  en  inblick  i  kritisk  hermeneutik  som  vetenskaplig  in-

---