Avhandlingsmall

I .   I N T R O D U K T I O N  
15
 
Forskning om pedagogik och mentalitetsformering 
Forskningsfältet  pedagogik  och  mentalitetsformering  är  ett  relativt  nytt 
pedagogikhistoriskt  fält.  Det  nya  ligger  i  att  pedagogiken  kopplas  samman 
med  det  allt  mer  uppmärksammande  mentalitetsbegreppet  (Ödman,  1990), 
som  ursprungligen  lanserats  av  Annalesskolan  i  Frankrike  (Burke,  1992; 
Ödman,  1990).  Annales  är  en  intellektuell  rörelse  som  grundades  1929 
(Burke, 1992, s 57) och som sedan utvecklats mot ett flertal olika historiska 
inriktningar (för översikt se Aronsson, 2000; Burke, 1992). Utmärkande för 
Annales-rörelsen  är  dess  intresse  för  strukturernas  historia  i  ett  långt 
perspektiv  (Burke,  1992,  s  148),  där  de  ekonomiska,  sociala  och  mentala 
strukturerna  integreras  till  ett  historiskt  helhetsperspektiv.  Utmärkande  är 
också Annales-rörelsens särpräglade sätt att närma sig historien, där objektet 
för arbetet är en region eller ett lokalt avgränsat område (s 11) och där den 
traditionella händelseskildringen ersatts med en problemorienterad, analytisk 
historieskrivning (s 21) med betoning på generaliseringar och jämförelser (s 
149).  Annales  är  en  skolbildning  med  utpräglade  grundbegrepp  som 
exempelvis mentalitet (se Burke, 1992, s 151-155) och historiskt minne (se 
Aronsson, 2000, s 18-23). Då Annalesskolan är inriktad på totalhistoria och 
syntes följer uttalade tvärvetenskapliga ambitioner (Burke, 1992, s 12) vilket 
utvidgat  historikernas  territorium  till  områden  av  sociala  grupper  och 
mänskligt beteende (s 150). Ser man på rörelsen som helhet har skolbildning 
sedan  den  grundades  på  1920-talet  producerat  ett  flertal  historiska  verk 
främst  med  inriktning  mot  Frankrike  (för  översikt  se  Burke,  1992),  där 
rörelsens  långa  liv  gjort  det  möjligt  för  historikerna  att  bygga  vidare  på 
varandras arbete (Burke, 1992, s 150).  
 
Inom svensk pedagogikhistoria har de franska strömningarna fångats upp av 
Ödman  (1987,  1990,  1991,  2006)  i  studier  om  pedagogik  och  mentalitets-
formering.  Det  är  ett  forskningsfält  som  handlar  om  relationen  mellan 
pedagogik  och  mentaliteter,  där  inte  bara  innehållet  utan  även  etablerade 
pedagogiska former ofta implicerar en påverkan på människors mentaliteter. 
Så  sker  tillexempel  en  metainlärning  av  världsbilder  och  ideologier  i 
samband  med  fostran  och  undervisning  oavsett  lärarnas  eller  föräldrarnas 
medvetenhet  om  den  påverkan  vederbörande  utövar  (Ödman,  1990).  Enligt 
Ödman  formas  mentaliteter  av  förändringsagenter  i  en  yttre  värld  -  ingen 
mentalitet utan pedagogik och ingen mentalitetsförändring utan förändrings-
agent. Det viktiga inom detta forskningsområde är att vi  med utgångspunkt 
från  en  given  mentalitet  kan  gå  tillbaka  till  vad  som  medverkat  till  dess 
uppkomst (Ödman, 1990).  
 
På basis av källstudier och analyser av tidigare forskning har Ödman (2006, 
se även 1991, 1987) presenterat en omfattande studie om Kontrasternas spel 
– en svensk mentalitets och pedagogikhistoria, som är en historisk tolkning 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
16
 
av  mentalitetens  och  pedagogikens  utveckling  i  Sverige  från  medeltid  till 
nutid. Resultatet från studien presenteras översiktligt i figuren nedan: 
 
Medeltid- 
1500-talet 
1600-talet resp. 
1700-1870 
1870 - 1970 
1970-1990 
 
Holism/ 
Klyvning 
 
Samhörighet 
 
 
Autonomi 
 
 
Funktion 
 
 
Tro
 
Dualism resp. 
Splittring 
 
Antagonism resp. 
Objektivering 
 
Konformism resp. 
Individuation 
 
Lydnad resp. 
Pliktmedvetande 
 
Tvivel resp. 
Sekularisering 
Samgående/ 
Individualism 
 
Partiell subjektivering  
 
 
Konform socialitet 
 
 
Skuld och ansvar 
 
 
Sekulär tro
 
Samhörighet/ 
Solipsism 
 
Kommunikation/ 
Isolering  
 
Individualism/ 
Egoism 
 
Ansvar/ 
Samvetets död  
 
Övertygelse/ 
Cynism
 
Samman-
förande 
pedagogik 
Herre-slav resp.  
Åtskiljande 
pedagogik 
Fördefinierad  
bildnings- resp. rationell 
pedagogik 
Kommunikativ & 
kunskapssökande 
pedagogik 
Figur.  1.  Figuren  visar  Ödmans  (2006)  hermeneutiska  tolkning  av  mentaliteternas  och 
pedagogikens  utveckling  i  Sverige  från  medeltid  till nutid.  Tidsangivelserna  överst  i  figuren 
är endast ungefärliga. Mentalitetsutvecklingens huvudtendenser anges i mitten; för varje epok 
har en eller två huvudtendenser angivits. Nedanför dessa fundamentala inslag i mentaliteterna 
återfinns  vertikalt  fyra  specificeringar  av  respektive  huvudtendens.  Nederst  i  figuren  anges 
den för epokerna karaktäristiska pedagogiken. Figuren är en rekonstruktion av Ödmans figur 
av samma innehåll (s 616).  
 
Nedan begränsas och sammanfattas  Ödmans (2006) hermeneutiska tolkning 
av  mentaliteternas  och  pedagogikens  utveckling  i  Sverige  till  tidsperioden 
1970-1990.  Först  presenteras  mentalitetsutvecklingen  för  ovan  nämnda 
period, därefter presenteras pedagogikens utveckling för samma period.  
 
Enligt  Ödman  (2006)  utmärks  tidsperioden  1970  till  1990  av  en 
mentalitetsformering  innehållande  två  huvudtendenser  –  samhörighet  och 
solipsim  (det  ensamma  självet).  I  sin  berättelse  om  mentalitetsutvecklingen 
under  tidsperioden  1970-1990  lyfter  Ödman  fram  tesen  att  den  materiella 
frigörelsen nu hade nått sin kulmen, och att tiden nu var mogen för en mental 
frigörelse,  där  andra  mer  andliga,  kulturella  och  sociala  värden  började 
uppmärksammas. Till detta kom att allt fler invandrare befolkade vårt land. 
De förde in nya kulturer och levnadssätt – bland annat matvanor och sätt att 
tänka  och  vara.  För  många  innebar  detta  att  ett  mångkulturellt  perspektiv 
växte  fram,  som  medförde  att  den  hurtfriska  svenskheten  luckrades  upp  (s 
623). Till pluralismen bidrog också att världen genom televisionen dragits in 

---