Avhandlingsmall

Discourse description .............................................................................................. 107
 
Explanation of the discourse ................................................................................... 108
 
Understanding the discourse ................................................................................... 108
 
BILAGOR ................................................................................................................ 111
 
REFERENSER ........................................................................................................ 121
 
 

---

---

I .   I N T R O D U K T I O N  
11
 
I. INTRODUKTION 
I  likhet  med  många  andra  västländer  har  det  svenska  utbildningssystemet 
genomgått stora och genomgripande förändringar. Det är en förändring som 
på  det  utbildningspolitiska  planet  kan  härledas  till  1990-års  långtidsutred-
ning ”Utbildning för 2000-talet” (Andrén, Wallin & Ysander, 1990). I lång-
tidsutredningen  beskrivs  1980-talets skola  som  en  verksamhet  som  inte  var 
rustad  att  möta  de  krav  som  2000-talets  skola  skulle  kräva.  Det  som 
behövdes  var  en  ny  skola  och  en  ny  pedagogik  (jmf  Ståhle,  2006,  s  13). 
Mentalitetsmässigt  har  förändringen  i  efterhand  kommit  att  beskrivas  som 
nyliberal  (se  Nilsson  &  Andersson,  2001;  Nilsson  2002;  Ståhle,  2006; 
Wiklund, 2006) och/eller nykonservativ (se Shuttlewoth, 2003; Ståhle, 2006; 
Wiklund,  2006).  Det  är  inom  ett  nyliberalt  och  nykonservativt  politiskt 
tänkande  som  förskolans,  grundskolans  och  gymnasieskolans  verksamheter 
antas ha förändrats. Förändringen har också beskrivits i termerna av ett nytt 
osynligt  politiskt  spel  (Gewirtz,  Dicksson  &  Power,  2004)  eller  en  ny 
uppfinning  –  en  ny  politisk  teknik  som  erbjuder  ett  nytt  politiskt  alternativ 
till den statligt centrerade välfärdstraditionen och dess gamla tekniker (Ball, 
2003).  
 
Utifrån ett nytt och annorlunda perspektiv är syftet med denna avhandling i 
pedagogik att belysa utbildningens samtida villkor och processer för att däri-
genom förstå vad det är för slags utbildning som växer fram inom ramen för 
2000-talets  skola.  Inspiration  till  studien  har  främst  hämtats  från  Ödmans 
(2006) pedagogikhistoriska studie och från den vida definition av pedagogik 
som formulerades av pedagogikhistorikern Wilhelm Sjöstrand: 
Pedagogiken  som  vetenskap  behandlar  olika  sidor  av  den  s.k. 
edukationsprocessen (”the process of education”). Denna innebär att 
det i varje samhälle och i varje kultur föreligger en ständig påverkan 
på  människorna  i  avsikt  att  dessa  genom  inlärning  skall  på  bästa 
möjliga  sätt  formas  i  överensstämmelse  med  vad  man  inom 
innevarande  samhälle  och  kultur  önskar  göra  dem  till  (Sjöstrand, 
1969, s 22).  
På  ett  övergripande  plan  är  mitt  intresse  att  förstå  den  livsvärld  (jmf 
Bengsson,  1999)  som  omger  oss,  vilket  –  för  att  tala  med  Ödman  -  syftar 
”till det behärskande som ligger i att vi förstår våra medmänniskor och vår 
omvärld” (Ödman, 2007, s 48):  

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
12
 
Att  förstå  något  för  första  gången  ger  en  aha-upplevelse,  ett  nytt 
perspektiv, i vissa fall t o m en ny världsbild. Förståelse innebär m a o 
perspektivförskjutning och perspektivutvidgning. Man ser på ett annat 
sätt  efter  att  ha  förstått,  även  självförståelsen  kan  förändras  […] 
Omvänt  kan  en  ökad  självförståelse  åstadkomma  att  man  förändrar 
sin  livsföring  i  enlighet  med  de  nya  livsideal  som  den  förändrade 
självinsikten fört med sig (Ödman, 2007, s 50).  
För  att  få  grepp  om  och  distans  till  den  värld  som  omger  oss  förutsätts  att 
livsvärlden kan göras till studieobjekt (Bengtsson, 1999, s 26). Ett sätt att få 
tillgång  till  livsvärlden  är  att  använda  sig  av  texter  i  någon  form.  För  att 
blottlägga  de  meningskonstituerade  villkor  och  processer  i  livsvärlden  som 
gör svensk utbildning till vad den är har jag som källmaterial använt mig av 
nyhetsartiklar  i  en  lokal  tidning.  Valet  av  källmaterial  motiveras  med  det 
faktum  att  vi  inte  bara  lever  i  en  textbaserad  verklighet  (Säljö,  2000)  utan 
också i en medialiserad värld (Nord & Strömbäck, 2004; Hvitfelt & Nygren, 
2005) där nyhetsmedier utgör vårt huvudsakliga fönster mot den värld som 
ligger  bortom  våra  erfarenheter  (Nord  &  Strömbäck,  2004,  s  13).  Då  de 
erfarenheter vi har och som är relevanta för förståelsen av samhällets sätt att 
fungera  och  utvecklas  har  blivit  allt  mer  begränsade  har  nyhetsmedier  en 
viktig  funktion  som  informationskälla  när  det  gäller  människors  kännedom 
om samhälle och politik (Nord & Strömbäck, 2004, s 14, jmf Folke Fichtelis, 
2003). En central utgångspunkt i mitt sätt att tänka är att vi lever i en genom-
medialiserad  samtid  där  utbildning  är  ett  centralt  politiskt  och  pedagogiskt 
område  (jmf  Wiklund,  2006,  s  21)  som  främst  kan  nås  och  förstås  genom 
våra nyhetsmedier. 
 
Då  vår  genremedvetenhet  utgör  en  central  del  av  vår  förväntningshorisont 
där det finns de som hävdar att det egentliga skälet till varför man ska analy-
sera och tolka medietexter är att medierna på ett eller annat sätt påverkar oss 
(se  Gripsrud,  2002)  vill jag  inledningsvis  förtydliga att  studien inte  primärt 
handlar  om  mediers  makt  över  utbildning  eller  om  ”mediers  makt  över 
publiken  eller  om  mediers  makt  över  innehållet”  (Nord,  2004,  s  321)  utan 
om  
… hur medierna bidrar till den ständiga reproduktionen av rådande 
tankesätt  och  samhällsförhållanden.  Medierna  saknar  inte  makt.  De 
påverkar  oss.  Men  de  gör  det  primärt  genom  att  bekräfta  de 
förhållanden som redan existerar (Gripsrud, 2002, s 57).  
Min utgångspunkt är att nyhetsartiklar kan studeras därför att man vill förstå 
mer av världen rent allmänt eller ett visst område av tillvaron (jmf Gripsrud, 
2002, s 52). Med hänvisning till Selander (1988) har nyhetsartikeln i likhet 
med  läromedel  och  vetenskapliga  verk  ”alltid  en  realreferens,  den  ska 

---