Avhandlingsmall

I .   I N T R O D U K T I O N  
21
 
serades det empiriska materialet i tematiskt sammanhängande debatter samt 
ett antal teman relaterade till lärarens position. Kategoriseringen utgjorde en 
materialpresentation  och  samtidigt  en  inledning  för  en  analys  i  flera  steg. 
Resultatet, som var spunnet ur frågor och läsningar av materialet, visade en 
utbildningssituation innehållande en klar distinktion mellan två olika sätt att 
uppfatta  utbildning.  Dels  Den  goda  skolan,  som  konstrueras  i  termer  av 
kunskapsfokuserad,  fostran  och  traditionella  värden,  ämneskunskap, 
valfrihet,  profilering  och  individualisering  samt  tydliga  krav  på  eleverna. 
Dels  Den  andra  skolan  som  konstrueras  i  termer  av  flummig,  värde-
relativism  och  normlöshet,  kunskapsrelativism,  likriktning  och  enhetlighet 
samt otydlighet och kravlöshet.  
 
Resultatet visade också de förekommande subjektpositioneringar där läraren 
konstrueras som det centrala objektsubjektet. Det är kring läraren verksam-
heten  i  skolan  cirkulerar,  där  lärarens  professionalitet  är  ett  återkommande 
tema.  Den  goda  läraren  som  är  studiens  huvudgestalt  framträder  i  fyra 
positioner,  den  ämneskunniga  förmedlaren,  den  kravställande  och  tydliga 
ledaren,  resultat-  och  kvalitetskontrollanten  samt  värdegrundsföreträdaren. 
Rektorer  och  skolledare  är  under  större  delen  av  tidperioden  frånvarande, 
rektorer  positioneras  som  upptagna  med  annat  än  kärnverksamheten,  som 
sammankopplade med kommunpolitiker medan skolledare positioneras som 
vanliga arbetsledare på skolnivå.  Eleverna konstrueras sällan som agerande 
subjekt. I stället framträder de som subjekt i tillblivelse och som mottagare 
av kunskap. Föräldrar positioneras som experter på sina barn, som har rätt 
att  välja  skolmiljö  och  inriktning  för  sina  barn.  Ansvariga  skolpolitiker 
positioneras  som  välmenande  men  orealistiska  beslutsfattare  med  bristande 
insikt  i  skolans  vardag,  och  som  syndabockar  för  skolans  problem. 
Utbildningsforskare  positioneras  som  intellektuellt  oinsatta  välmenande 
drömmare med liten verklighetsförankring, och som syndabockar för skolans 
problem.  
 
Studien inramas i en kritisk diskussion om medias relation till utbildning, där 
utbildningsdebatten  i  Dagens  Nyheter  saknat  ett  brett  spektrum  av 
utbildningspolitiska  ståndpunkter.  Den  egentligt  diskursiva  kamp  som 
utspelas i den praktik som undersökts står enligt Wiklund mellan två delvis 
motstridiga  diskurser  -  en  nyliberal  och  en  (ny)konservativ  diskurs,  varav 
den  konservativt  kunskapsfokuserade  diskursen  var  starkare  än  den 
nyliberala  marknadsdiskursen.  Den  socialdemokratiskt  progressiva  utbild-
ningspolitiska linjen etablerades diskursivt som en motståndarposition, något 
att positionera sig gentemot (Wiklund, 2006). 
 
Folke-Fichtelis  (2003)  har  studerat  mediernas  funktion  i  formandet  och 
genomförandet  av  utbildningspolitik.  Studiens  utgångspunkt  är  att  mass-
medier  utgör  en  betydande  del  i  dagens  samhälle  och  i  människors  liv,  där 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
22
 
medierna  har  en  viktig  funktion  som  informationskälla  när  det  gäller 
människors  kännedom  om  samhälle  och  politik.  Syftet  med  studien  var  att 
belysa  medier  som  villkor  för  formulering  och  realisering  av  utbildnings-
politik.  
 
Syftet  uppnåddes  genom  en  analys  av  en  mediedebatt  i  olika  medier  som 
press,  TV,  radio  och  Internetsidor.  För  att  kunna  bedöma  mediers  funktion 
och betydelse sattes massmediedebatten om betygsättningen på de nationella 
proven i relation till den debatt som fördes utanför de massmediala arenorna. 
För att få information om detta intervjuades ett antal personer som på olika 
sätt  var  involverade  i  eller  hade  kunskap  om  debatten.  En  viktig  utgångs-
punkt  var  att  det  inte  var  själva  sakfrågan  i  den  speciella  debatten  som  var 
föremål  för  intresset.  I  stället  var  det  debattens  mer  generella  innehåll  och 
händelseförlopp  samt  den  kommunikationsprocess  som  skedde  under 
debatten som stod i centrum. 
 
I  analysen  framkom  att  medier  var  en  av  flera  kommunikationsformer  som 
deltagarna använde sig av under debatten. Granskningen visade att debatten 
innehöll  två  faser.  I  den  första  fasen  var  mediers  huvudfunktion  att  sprida 
information  och  erbjuda  en  arena  för  debatter  där  olika  aktörer  deltog.  I 
denna  fas  av  debatten  ser  det  ut  som  att  mediernas  roll  var  att  besluts-
fattanden  och  protester  blev  kända  för  en  stor  publik.  Under  denna  fas  av 
debatten  har  flera  personer  möjlighet  att  uttrycka  sin  uppfattning  i  frågan, 
varav de flesta hade en kritisk uppfattning rörande beslutet och bara några få 
personer  uttryckte  ett  stöd  för  beslutet.  Den  andra  fasen  av  debatten 
karaktäriseras  av  en  intensiv  medieövervakning.  De  sätt  på  vilket  media 
beskrev sakfrågan inkluderar klara element av polarisering och förenklingar 
där  bara  några  få  personer  framträder  som  huvudaktörer.  I  denna  fas 
förändras  debattens  fokus  från  den  faktiska  sakfrågan  till  en  politisk  debatt 
om  mer  generella  skolfrågor.  I  denna  fas  av  debatten  ser  det  ut  som  att 
medias  huvudroll  var  att  göra  den  politiska  debatten  synlig  för  en  större 
publik.   
 
Utmärkande för tidigare forskning om utbildningsdiskurser och massmedier 
är att pedagogiska forskare främst intresserat sig för mediedebatter i form av 
ledarsidor  och  debattsidor.  Det  andra utmärkande  draget  är  att  pedagogiska 
forskare intresserat sig för de stora dagstidningarna som Svenska Dagbladet, 
Dagens  Nyheter  och  Expressen.  Därtill  går  det  att  konstatera  att  medie-
språket i de tre studierna handlat om vitt skilda aspekter av utbildning med 
en  gemensam  förankring  i  en  tid  av  omfattade  omstruktureringar  inom 
utbildningsområdet. Mitt  bidrag  till  denna  forskning  är  att jag  i  motsats till 
Säfström  och  Östman  (1998)  och  Wiklund  (2006)  riktar  in  mig  på 
verksamma  utbildningsdiskurser  i  samtiden  med  utgångspunkt  i  nyhets-
artiklar  i  en  lokal  tidning  -  Västerbottens  Kuriren.  Även  om  min  studie  är 

---