Avhandlingsmall

I .   I N T R O D U K T I O N  
19
 
med hjälp av dator samt förmågan att kommunicera hur kunskaper ska väljas 
och  hanteras.  Det  är  en  läroplan  där  de  kunskaper  man  inhämtar  inte  alltid 
behöver vara omedelbart nyttoinriktade, vilket gör att det finns utrymme att 
fördjupa  sig  i  områden  man  känner  dragning  till.  Det  är  en  läroplan  där 
skolans  undervisning  utmärks  av  att  både  elever  och  lärare  aktivt  deltar  i 
kunskapsuppbyggnaden  och  där  läraren  har  en  roll  som  både  kunskaps-
förmedlare och handledare i elevers sökande efter kunskap (Ödman, 2006). 
 
Enligt Ödman (2006) kommer samhällsutvecklingen under 1990-talet att bli 
avgörande för vilken  väg det svenska samhället kommer att gå i formandet 
av  en  ny  mentalitet  och  en  ny  pedagogik.  De  frågor  Ödman  ställde  inför 
framtiden var: Kommer individen att gå in i kommunikation med människor 
omkring eller kommer individen att isolera sig från omgivningen, försjunka i 
sina  begär  och  egoistiska  intressen?  Hur  kommer  det  att  gå  för  skolan  och 
pedagogiken? Frågorna leder enligt Ödman (2006) in i en framtid, om vilken 
vi ingenting vet. Inspirerad av och nyfiken på vad framtiden hade i sitt sköte 
är  mitt  bidrag  till  denna  forskning  att  bygga  vidare  på  Ödmans  (2006) 
hermeneutiska  analys  av  mentalitetens  och  pedagogikens  utveckling  i 
Sverige under 2000-talet, närmare bestämt året före valet 2006.    
Forskning om utbildningsdiskurser och medier 
Forskning  om  utbildningsdiskurser  och  massmedier  handlar  om  relationen 
mellan  samhälle,  utbildning  och  massmedier,  där  medier  som  menings-
skapare  kan  sägas  befinna  sig  i  gränslandet  mellan  att  upptäcka  eller  att 
uppfinna en verklighet (jmf Kristensson Uggla, 2005, s 25). I detta gränsland 
mellan  att  upptäcka  eller  att  uppfinna  verklighet  har  forskare  beroende  på 
intresse valt olika aspekter av mediers meningsskapande. Inom den svenska 
kontexten  har  jag  funnit  tre  relevanta  studier  som  kan  relateras  till 
kunskapsfältet  utbildningsdiskurser  och  massmedier.  Medan  den  första 
studien  (Säfström  &  Östman,  1998)  primärt  betonar  aspekten  att  upptäcka 
verklighet, betonar de två övriga studierna (Wiklund, 2006; Folke-Fichtelis, 
2003) aspekten att uppfinna verklighet.   
 
Säfström  och  Östman  (1998)  har  studerat  verksamma  utbildningsdiskurser 
genom  att  använda  sig  av  ledarartiklar  i  tre  dagstidningar.  I  vid  mening 
handlar  studien  om  den  förändrade  utbildningssituationen  vid  regimskiftet 
1991 i Sverige, då en borglig regering tillsattes. Studiens utgångspunkt är att 
den  förändrade  utbildningssituationen  lett  fram  till  att  ett  nytt  offentligt 
samtal om utbildning och skola lanserats, där makten att definiera vad som 
är  kunskap  inom  utbildning  och  skola  förskjutits  mot  ett  tidigare  elit-
tänkande,  vilket  antas  få  konsekvenser  för  skolans  undervisning  och  för 
elevers  meningsskapande,  och  i  förlängningen  synen  på  skolans  roll  i 
samhällsutvecklingen. För att undersöka vad förskjutningen mot ett tidigare 

---

M E N T A L I T E T ,   P E D A G O G I K ,   H I S T O R I S K T   M I N N E  
20
 
elittänkande innebar ställdes frågan: Vad innebär kunskap i den nya utbild-
ningspolitiska retoriken?    
 
Frågan  besvarades  genom  en  analys  av  sju  ledarartiklar  om  utbildnings-
politik  och  skola  publicerade  1991  i  tre  borgliga  dagstidningar,  Svenska 
Dagbladet,  Dagens  Nyheter  och  Expressen.  Urvalet  av  dagstidningar  moti-
veras  med  att  ledarartiklarna  i  de  tre  borgliga  dagstidningarna  låg  den  nya 
borgliga regimenen närmast. I analysen av den gemensamma retoriken fann 
Säfström och Östman (1998) ett antal framträdande egenskaper: Medan den 
gamla skolan beskrivs som dominerad av en socialdemokratisk ideologi som 
färgat  organisatoriska  och  pedagogiska  lösningar  samt  saknat  respekt  för 
kunskap  sägs  den  nya  skolan  emanera  ur  den  ekonomiska  verklighetens 
faktiska krav med kunskapsrespekt som rättesnöre, vilket innebar att skolans 
ämnen  strikt  ska  hållas  isär  genom  sin  disciplinära  tillhörighet,  att  skolans 
olika  yrkeskategorier  ska  hållas  strikt  isär,  att  det  tillhör  lärarnas  roll  att 
förmedla kunskap, där var och en ska hålla sig till sitt eget ämne, att elever 
ska  differentieras  efter  begåvning  och  grupperas  till  denna  begåvning,  att 
tilliten till den absoluta begåvningen ses som differentieringskategori och där 
begåvning  är  sammankopplad  med  förmågan  att  tillägna  sig  den 
vetenskapligt definierade kunskapen. Enligt Säfström och Östman (1998) är 
den  nya  utbildningsretoriken  en  nygammal  retorik,  en  ideologiskt 
favoriserad  kunskapssyn  som  medför  ett  skapande  av  specifika  skillnader  i 
skolans historia, mellan ämnen, lärare, elever och yrkeskategorier.    
 
Wiklund  (2006)  har  utifrån  ett  post-strukturalistiskt  perspektiv  studerat  hur 
utbildningssituationen  och  den  goda  läraren  som  diskursiv  konstruktion 
gestaltas  i  en  dagstidnings  debatt-  och  ledarsidor.  I  vid  mening  handlar 
studien  om  relationen  mellan  medier  och  utbildning  under  en  tid  av 
omfattade  omstruktureringar  inom  utbildningsområdet,  och  där  medierna 
tillmäts  en  stor  potential  när  det  gäller  formandet  av  gemensam  mening. 
Studiens  utgångspunkt  är  att  verksamma  utbildningsdiskurser  på  en 
mediearena  verkar  etablerande  av  ett  tillstånd  för  utbildningspolitiken, 
formandet  av  skolor,  positionerande  av  utbildningens  olika  subjekt  och 
konstruerande  av  den  goda  läraren  (s  22).  Med  betoning  på  mediers  stora 
potential när det gäller formandet av gemensam mening inramas studien med 
en  bakgrundsbeskrivning  av  mediearenan  utifrån  begrepp  som  mediernas 
position, mediemakt och effektteori, medialisering och politik (s 63-71). 
 
Studiens  empiriska  material  utgjordes  av  91  debatt-  och  ledarartiklar  i 
Dagens Nyheter under 1990-talet (åren 1991-1999), med ett tematiskt fokus 
på utbildning, skola och lärare. Det empiriska materialet analyserades i flera 
steg, vilket strukturerade avhandlingens disposition. Första steget i analysen 
var  att  kontextualisera  materialet  historiskt  genom  exempel  från  det 
utbildningspolitiska  tidsläget  i  Sverige  under  1990-talet.  Därefter  kategori-

---