Kristusvägar Jesus Kristus, andlighet och jorden

Del 3: 11 kapitel om olika teman och livsfrågor.

En bön om fred, liv och jorden

Den är uppbyggd på sådant sätt, att den första delen utan många förklaringar ger den för en verksam bön nödvändiga inställningen. Den delen kan ändras så, att den motsvarar den egna uppfattningen. I stället för den tredje delen kan också andra angelägenheter överlämnas till Gud. Man bör helst be långsamt och med inlevelsekraft:

Gud, mitt ursprung, min hjälp och mitt hopp!

I förening med Jesus Kristus tackar jag Dig för allt, som kommer ifrån Dig;
förlåt mig för det som har hållit mig borta från Dig;
jag ber, att Du i denna stillhet låter mig bli skapande genom Din Ande.
 

Led mig, så att jag inte skadar andra på min väg till Dig;

led mig, så att jag kan hjälpa andra i Din anda;
skydda mig på min väg*.
 

Inspirera människorna att överlämna avgöranden om liv och död i Dina händer **;

hjälp dem, som arbetar för Din skapelse***;
led Du denna värld till genombrott till Din förlovade nya tid.****
 

 *) Här kan också andra inkluderas.

**) Här kan också detaljer tas med eller i anslutning därtill bearbetas genom en meditativ betraktelse, som t ex ’’att få ett slut på uppvigling till våld och motvåld’, 'att genom problemlösningar dra undan ett av grundvalen för våld’, ’att endast tillgripa sådana säkerhetsåtgärder, som låter fredliga medborgare behålla sina mänskliga rättigheter’, ’att föra en fredlig dialog mellan olika religioners välvilligt inställda förespråkare’, ... . Matteus 5:9; 26:52. "Churches' declarations" in english. Se även Markus 12:30 -
***) Den plågade naturen ropar på hjälp. Det vore på tiden att be Gud resp Kristus om skydd mot naturens lössläppta obändiga krafter. Det är dock ingen ersättning för den nödvändiga förändringen i människans förhållande till skapelsen.
****)Lukas 11:2; 21:31. Uppenbarelseboken 11:16; ... se även Fader Vår, Matteus 6: 7 – 15. Gott kan dela med sig av kärleken, som blir honom given.
I religionernas heliga skrifter betonades ursprungligen människans kamp mot sina egna skuggsidor och icke externa krig – vilket gäller såväl Bibeln som även Koranen, Zend Avesta och Bhagavadgita, ... . Detta har senare ofta blivit förbisett eller missuppfattat. I dag förekommer dock ansträngningar, att ställa därigenom uppkomna likheter mellan religionerna emot värdeförfallet i denna egoistiska civilisation. Därvid behåller religionerna sina olikheter.

Se Mark 12:30 och 5. Mose 6,4.5. Böner relaterar till djup tro som i realiseringen – enligt Guds vilja – och att vara tacksam. Jesus ords som de återges i Johannes 16:23 innehåller i gammal arameisk text dessutom" "låt svaret omringa dig" (jmf. Neil Douglas-Klotz: Kosmos böner Meditationer om Jesus ord på arameiska ) Att be, leva och agera i samma „anda" hör ihop. De nya vinklarna på den här sidan motsäger inte de vanliga bönerna i kyrkorna. (...) Gud kan dela med sig av kärleken som ges till honom i alla kyrkor.

Tillbaka till förteckningen för denna sida
 
 

Grundval för etiska värden

Jesus Kristus satte värde på, att måttstocken för etiskt, moraliskt uppträdande ska leva i varje enskild människa, i stället för att endast verka på grund av trycket från en yttre lagstadgad norm eller sed. Detta förandligande kan heller inte åstadkommas genom att "enträget hamra in" något utifrån, utan endast genom att leva sitt liv så, att "kärleken till Gud, till sin nästa och till sig själv" kan utvecklas. "Älska varandra" (Joh.13:34) är den kraften, som gör det möjligt att handla i överensstämmelse med det verkliga samvetet. Kärleken till Gud gör, att man kan ana dess högre mål. Där enskilda människor, par, grupper osv inbegriper denna universella kärlek, blir skillnaden synlig. Ju mera detta lever i alla människor, desto oviktigare blir yttre, detaljerade föreskrifter.

Likväl är därigenom innehållet, så som det t ex gavs i de äldre "10 budorden" i sig inte föråldrat, utan har blivit bekräftat. Innehållet i dessa budord lyder inte under grundlagen, men är i sina detaljer underkastat kulturella förändringar. Det intygas redan i redogörelsen från Mose själv, som väl till en början fick en högre form av etik förmedlad till sig, men som då lämnade en enklare version till den till synes omogna befolkningen. Dessa etiska grundval är i kristendomen, i judendomen och i islam såtillvida identiska, och i praktiskt taget alla andra religioner finner man besläktade former, som det visade sig i "deklarationen om världsetos från parlamentet för världsreligioner" (se vår sida till vänster: Endast på tyska och engelska websidor). Även en etik som uppfattas som "ickereligiös" eller humanistisk visar kopplingar till religiösa kulturers värderingar. I kärnan är det fråga om, att behandla andra så mänskligt, som man själv vill bli behandlad; att inte skada andra, utan snarare att hjälpa dem. Detta är väsentligt för levnadsödet, ty "vad människan sår, det skall hon ock skörda" (Gal. 6:7; 2. Kor. 9:,6). Detta är till slut också huvudkriteriet för deltagandet i den nya tiden, om vilket det i bönen "Fader vår" heter "tillkomme ditt rike!" (Matteus 6), och om vilken det i bergspredikan heter "De saktmodiga skall äga jordariket".

I vidare bemärkelse leder detta till synpunkter, som är livsviktiga för den mänskliga existensens mest olika nivåer. Etiken i bergspredikan betecknas också i några kristna kretsar i dag falskeligen som inte omedelbart användbar "uppfattningsetik". Den lämnar i praktiken visserligen inte automatiskt en handlingsinstruktion för t ex alla svåra politiska beslut. Men i slutändan vore den en måttstock även i det sammanhanget. Där en mänskligt avvägande så kallad "ansvarsetik" leder till beslut i samhället, som står i motsats till det som "uppfattningsetiken" förväntar sig av den enskilde i det privata livet, får man inte automatiskt förvänta sig, att Jesus skulle ha tagit samma beslut i frågan.

Varje individ har ansvar för sin egen andel i skeendet, och kan heller ej tillgodoräkna sig denna andel i utbyte mot andras misstag. En så ensidig skuldpålaga är inte alltid så korrekt, som det ofta är brukligt i rättstvister. Även grupper osv har ett medansvar genom de tvångsåtgärder, som de utövar, resp genom det positiva eller negativa "skolningsfält", som de representerar. I och med det skulle de därför också alla behöva en etik-kodex (som t ex några yrkesgrupper redan har). Utöver den individuella etiken skulle det alltså finnas ett behov för en "strukturell etik" för samhället resp för delar av samhället. Endast lagar med sina godtyckligheter kan inte ersätta detta.

Tavla

Moses budord (2 Moseboken = Exodus 20)	Koranens etik	"Världsetos"
1.  Jag är Herren, din Gud. ... Du skall inga andra gudar hava jämte mig. (Du skall icke göra dig något beläte eller någon bild ...) 2.  Du skall icke missbruka Herrens, din Guds, namn, (ty Herren skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.)	Jämställ inte Gud med någon annan gud… (sura 17, 22*)	(Den ömsesidiga förståelsen om ett "världsetos" gällde inte gudsbegreppet i de olika religionerna. Det var t ex på grund av buddhisterna gemensamt för alla, att de erkänner en "sista verklighet" – dvs något bortom den materiella verkligheten.)
3.  Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den ...	...Vänd er på sammankomstens dag…till Guds tanke…(sura 62, 9*);
4.  Hedra din fader och din moder, (för att du må länge leva i det land, som Herren, din Gud, vill giva dig.)	Du ska vara god mot dina föräldrar…, tala vördnadsfullt till dem…, och ge släktingen, vad som anstår honom…(sura 17, 23-26*);
5.  Du skall icke dräpa / ta livet av någon.	Döda ingen, som Gud har förbjudit att döda… (suror 17,33 och 5, 32*)	Det innebär en förpliktelse till en kultur utan våld och med vördnad inför allt liv ...
6.  Du skall icke begå äktenskapsbrott **	Och idka inte otukt! (sura 17, 32)	Det innebär en förpliktelse till en kultur med likaberättigande och partnerskap mellan man och kvinna (emot destruktivt umgänge med sexualitet ...)
7.  Du skall icke stjäla. 9.  Du skall icke hava begärelse till din nästas hus. 10.Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.	När en man eller en kvinna begått stöld, hugg av dem handen... Men när någon… lovar att bättra sig, vänder Gud sig igen till honom… (sura 5, 38-41*)	Det innebär en förpliktelse till en kultur med solidaritet och ett rättvist ekonomiskt system ...
8.  Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa / du ska inte ljuga.	Stå som vittne… för rättvisan, även om det skulle rikta sig mot Er eller föräldrarna och nära släktingar… sura 4, 135* (betr. bedrägeri se sura 2, 188*)	Det innebär en förpliktelse till en kultur med tolerans och ett liv i sannfärdighet ...

*) Härtill fanns hos de olika religionerna många tillägg om olika detaljer. Det skulle kunna väcka förståelse för, att samma enskilda detaljer inte längre behöver vara rätt för alla. Man gjorde tidigare ofta heller inte tillräcklig skillnad mellan religiösa principer och detaljerade världsliga lagar, för att de ska kunna användas för dagens ändamål. Det betyder emellertid inte, att det vore eftersträvansvärt, att innebörden i tro och lag visar allt större motsatser.

Redan efter den stora översvämningen – innan de nämnda 10 budorden – enligt den bibliska traditionen fanns det några grundläggande etniska principer som gällde hela mänskligheten, även efter israeliterna: - vördnaden för mänskligt liv (Gen 9:6), och att inte äta kött från levande djur. Den rabbiniska judaismen härledde senare versioner av 7 "Gods bud enligt Noah" för ickejudar: Du skall icke mörda; du skall icke plåga djur; du skall icke stjäla; du skall icke begå äktenskapsbrott; du skall icke dyrka andra gudar/ idoler (trots det faktum att ickejudar inte behövde dyrka Gud som judar); du skall inte missbruka Guds namn; du ska ha domstolar.

Det kan vara till hjälp att skriva upp sina egna konstaterade brister och positiva egenskaper som i en tabell och att därefter medvetet följa upp framstegen. Det finns flera möjligheter att arbeta därmed:
1. En direkt bearbetning av de egna problematiska egenskaperna med hjälp av händelser i livet. Goda föresatser osv. Detta förblir viktigt även för Jesus: "... se först bjälken i sitt eget öga ...". Även i Koranen räknas arbetet med sig själv som det "stora djihad", "det stora heliga kriget", dvs något som är mera utslagsgivande än alla yttre kontroverser.
2. Den direkta gottgörelsen och 3. Den direkta ömsesidiga förlåtelsen, så långt det fortfarande är möjligt. I annat fall bör problemen genom bön överlåtas till Gud för en vidare lösning och innerlig förlåtelse ges. Även detta förblir viktigt för Jesus – han talar också om att "inte slippa undan, utan betala till den yttersta skärven" (Luk. 12:59, men se även under punkt 5.)
4. Där det annars inte är möjligt, finns det också en möjlighet att utföra motsvarande goda gärningar för andra än dem, som har tillfogats skada. Mycket rättas också till indirekt av Gud, t ex om någon tar på sig allmännyttiga uppgifter. (Här finns också en flytande övergång från ren bearbetning av det hittillsvarande till fria stödjande gärningar, och då blir det relativt, ’den som sår och en annan den som skördar’, jfr t ex Joh. 4:37.) Därvid gäller motsvarande Matt. 7:20 - 21: "... Alltså skolen i känna dem av deras frukt. – Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: ’Herre, Herre’, utan den som gör min himmelske Faders vilja".
5. "Be Gud i mitt namn", här om hans förlåtelse och nåd i den vidare utvecklingen i livet. Detta är den väsentliga hjälp, som en ren humanistisk etik inte kan ge. Då behöver ödet inte längre avlöpa mekaniskt, utan människan upplever sig då som under Guds ledning. Allt blir så bearbetat och vidareutvecklat, som det efter Hans högre vishet är bäst för den enskilde och hans omgivning.

Tillbaka till förteckningen för denna sida