Stadens sopor indd

sopexplosion och kretsloppstänkande
147
rande var 20 procent industrisopor och 5 procent gatusopor. I slutet 
av 1960-talet sågs också hushållssopornas sammansättning som 
problematisk: den var mer komplex än tidigare. Beståndsdelarna 
i hushållens avfall räknades upp i ett lagförslag om kommunalt 
renhållningsmonopol och det citerades i fullmäktigehandlingarna:
Till hushållsavfall bör hänföras i första hand sopor, köksavfall och 
annan dylik orenlighet […] samt latrin. […] vidare [bör] till hus-
hållsavfall räknas sådant skrymmande avfall som t.ex. utrangerade 
möbler, cyklar och barnvagnar liksom överblivna läkemedel, gif-
tiga eller eljest miljöfarliga preparat som använts i hemmen eller 
för trädgårdsbruk. Detsamma bör gälla även oljerester, färgrester, 
metallföremål och plastartiklar m.m. i de små kvantiteter som kan 
uppkomma i hushållssammanhang.
11
Flera av de ovan nämnda komponenterna i hushållens avfall ökade 
förmodligen i mängd under perioden. De orsaker staden såg till 
hushållssopornas ökning i början av 1960-talet var emellertid främst 
den ökade användningen av papper och pappersprodukter i kom-
bination med att många fastigheter gått över till centralvärme och 
att det därför inte eldades lika mycket papper i egna kaminer. Dess-
utom hade priset på avfallspapper gått ned vilket lett till minskad 
pappersinsamling. I en analys av Stockholms hushållssopor år 1963 
kom gatukontoret fram till att soporna bestod av 65 viktprocent pap-
persavfall.
12
 Till det kom hushållens avfall i form av förpackningar.
13
 
Liksom tidigare förklarades pappersandelen som påverkad av den 
privata pappersinsamlingen. I ett remissvar till en utredning i slutet 
av 1960-talet gjorde Stockholms Transportarbetarefackförening, 
sophämtarnas fackförbund, iakttagelsen att mängden tidningar och 
tidskrifter ökat sedan den privata pappersinsamlingen minskat. Den 
menade också att den ökande mängden hushållssopor berodde på fler 
förpackningar.
14
 Enligt en utredning om hushållssopor gjord 1972 
av K-konsult, ett utredningsföretag som arbetade åt kommunerna, 
utgjorde dock papperet en minskande andel av de totala hushålls-
soporna i Stockholm. Tabell 5 bygger på ett antal stickprovsunder-
sökningar av gatukontoret som redovisades av K-konsult. 
Tabellens siffror måste tas mycket ungefärligt, till exempel före-

---

stadens sopor
148
faller andelen matrester variera orimligt kraftigt från andra hälften 
av 1960-talet. Med tanke på forskning och samtida utredningar om 
den ökande mängden förpackningar under efterkrigstiden är det 
intressant att mängden förpackningsmaterial som papper, glas och 
metall i denna tabell inte ser ut att ha ökat på bekostnad av de andra 
avfallskategorierna. Mängden plast ökade dock mycket kraftigt. I 
absoluta tal ökade förpackningsmaterialen eftersom mängden hus-
hållssopor under perioden steg. Noteras bör också att tabellen visar 
viktprocent och att en ökning av papper och plast i vikt innebar en 
än större ökning i volym.
15
K-konsults utredning innehöll statistik över förbrukningen av 
konsumentförpackningar och transportförpackningar. Där framgick 
att mängden förpackningar mätt i vikt mellan 1960 och 1970 hade 
en årlig tillväxt på 10,2 procent. Tillväxttakten vad gällde plastför-
Tabell 5. Sammansättning av Stockholms hushållssopor 1959–1971  
(viktprocent). 
År
Papper
Plast
Metall
Glas Matrester
Övrigt
Summa
1959
66,2
4,8
9,3
19,7
100
1962
62,0
1,0
4,8
5,7
13,2
13,3
100
1963
54,7
1,9
4,2
9,7
12,3
17,2
100
1964
49,0
1,7
6,3
15,8
16,2
11,0
100
1965
49,3
2,0
4,9
10,6
16,5
16,7
100
1967
63,4
1,5
4,7
8,9
7,9
13,6
100
1971
41,2
4,6
5,2
12,4
23,5
13,1
100
Källa: K-konsult 1972, bilaga 9.
Anm.: Analyserna gjordes i oktober 1959–1964, i maj 1965 och 1967 samt i april 1971. 
Proven togs av gatukontoret och bestod av sopor från tre representativa stadsdelar 
1959 och sex stadsdelar de övriga åren. Denna tabell är en redigerad variant av en mer 
omfattande tabell i källan, där kategorin ”övrigt” är uppdelad på ”textilier”, ”gummi/
läder”, ”sållsopor mindre än tio mm”, ”övrigt brännbart” och ”övrigt obrännbart”. 
1971 fanns inte de båda senare kategorierna. 1959 ingick plast och gummi/läder i 
samma kategori, i denna variant hänförd till ”övrigt”. För glas angavs ingen siffra 1959. 

---

sopexplosion och kretsloppstänkande
149
packningar var 19,6 procent, papper och papp 8,5 procent, metall 12,8 
procent och glas 9,6 procent.
16
 Transportförpackningarna utgjorde 
en något högre andel av den totala mängden förpackningar jämfört 
med konsumentförpackningarna, men konsumentförpackningarnas 
andel ökade. Andelen papper och papp som förpackningsmaterial 
i konsumentförpackningarna sjönk under 1960-talet men behöll 
sin position som det överlägset vanligaste förpackningsmaterialet i 
transportförpackningarna.
17
 Den ökade mängden förpackningar i 
samhället har förklarats med att rationaliseringen av detaljhandeln 
och varudistributionen krävde både konsumentförpackningar och 
transportförpackningar. Ökningen av förpackningar brukar också 
förklaras med att de användes som reklam för varumärken.
18
 
K-konsults redovisning stämmer väl med Tom Björklunds upp-
gifter vad gäller ökningen av de fyra förpackningsmaterialen glas, 
metall, papper och plast under 1950-talet och början av 1960-talet.
19
 
Björklund skriver att plast- och metallförpackningar under början 
av 1960-talet kom att ersätta många pappersförpackningar: andelen 
kaffe som såldes i plåtburk ökade från 37 procent 1960 till 77 pro-
cent 1965.
20
 Förpackningar som tidigare varit returförpackningar, 
företrädesvis i glas, gick under det tidiga 1960-talet över till att 
bli engångsglas, bland annat som en följd av att en större mängd 
livsmedelsprodukter importerades. Tetrapacket ersatte i snabb takt 
returflaskan som mjölkförpackning. Förutom att förpackningarna 
förändrades skriver Björklund att fler varugrupper förpackades 
kring 1960.
21
 Därtill kom förpackningar till i stort sett nya produk-
ter som fick sitt stora genomslag på 1960-talet, till exempel såldes 
6,5 miljoner glasburkar med barnmat 1958 och hela 37,5 miljoner 
1965.
22
 Mängden förpackningar i de västerländska samhällena ökade 
kraftigt under åren kring 1960 och de flesta hamnade i hushållens 
sopor. Därtill kom en ökad mängd engångsartiklar för hushåll och 
hygien i papper, plast och metall, vilket också ofrånkomligt bidrog 
till hushållssopornas mängd.
23
Även den totala avfallsmängden som staden hade att hantera 
ökade. Tabell 6 nedan visar två sätt att framställa avfallsmängden 
från staden och dess behandling. Båda bygger på siffror som gatu-
kontoret redovisade. I den första kolumnen anges det avfall från 

---