Stadens sopor indd
Yüklə 3,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
stadens sopor 140 synen på avfallets möjliga marknadsvärde förändrades under 1930- och 1940-talen och kopplar det till en allmän kritik av konsumtion och det samhälle som skapade avfallet. 143 Dessa beskrivningar kan endast delvis jämföras med min eftersom de bygger på andra typer av material och källor. Synen på avfallet som en belastning behöver inte nödvändigtvis leda till en praktik som bygger på förbränning, men jag menar att den karakteriserade förbränningsregimen och bidrog till en samlande kvittblivningslösning som inte hade sin grund i någon form av tillvaratagande. Förbränning var en sådan lösning. Det var också en lösning som passade en estetisk syn på avfall och förbränningen framstår som samhällets parallell till hus- hållens sopnedkast. En modern stad med en modern kvittblivning När Stockholm övergav tillvarataganderegimen förändrades först praktiken mot alltmer dumpande och sedan avslutades källsorte- ringen ganska tvärt. Den provisoriska kvittblivningspraktik som följde kunde staden inte fortsätta med i längden, särskilt inte som avfallsmängden ökade. Valet av förbränning som strategi borde dock inte varit givet. Ett fortsatt, eventuellt mer ordnat, dumpande skulle utifrån avfallets mängd, stadens ekonomiska förhållanden och geografiska belägenhet ha varit ett lika möjligt alternativ. Sådana system infördes till exempel i Storbritannien och USA vid den här tiden och kom där att ersätta den tidigare förbränningen. 144 I detta kapitel har jag karakteriserat och förklarat förbränningsregimen och dess etablering, och i det följande avsnittet ska jag sammanfatta och ge möjliga förklaringar till varför en avfallsregim som byggde på förbränning kom att ersätta tillvarataganderegimen i Stockholm. Tillvarataganderegimens idé om avfallets bruksvärde och möjliga marknadsvärde gav vika för en syn på avfallet som en estetisk belast- ning och en lokal miljöbelastning. Synen på avfallet som värdelöst korresponderade eventuellt med en faktisk bristande efterfrågan eller i alla fall med att förfarandet med den kommunala försäljningen var för dyr och för osäker. Den förändrade synen på avfallets värde innebar att tillvaratagande var ointressant som huvudsaklig strategi, från resurs till belastning 141 men den ledde inte givet in på förbränning. Inte heller kan enbart avfallets sammansättning förklara varför förbränningen valdes som metod, även om den inte utgjorde ett hinder för förbränningen. Stockholms avfall sades bestå av till en ovanligt stor del papper, vilket enligt samtida bedömare på gatukontoret gjorde förbrän- ningen relativt lätt. Det kan jämföras med Storbritannien, och säkert andra europeiska länder, vars avfall till följd av hushållens koleldning bestod av mycket aska vilket försvårade förbränningen. 145 Stockholm hade inte den omfattningen av koleldning i hushållen och askmängden bör därför varit liten. 146 Till skillnad från när ett utökat tillvaratagande infördes i början av 1900-talet motiverades inte införandet av förbränning som metod i särskilt hög grad. Det framstod tidigt som att det var den metod staden skulle satsa på och en ökad tippläggning avfärdades snabbt och utan andra undersökningar än hur mycket tippning Lövsta- området skulle tillåta. Det samtida idéklimatet kan bidra till en förståelse av hur förbränningen kom att framstå som det självklara alternativet för Stockholm. Förbränningsregimens karakteristik och dess etablering anknyter till uppfattningar om rationalitet och framtidstro och som setts som en del av det moderna Sveriges fram- växt. Modernitet som begrepp har diskuterats och problematiserats inom humaniora och samhällsvetenskap. De gängse berättelserna om den svenska moderniteten tar upp välfärdssamhällets framväxt i början på 1930-talet och ser viljan till rationalisering och upplys- ning och ett bejakande av det nya som viktiga komponenter. Stock- holmsutställningen 1930 brukar ses som en introduktion till dessa strömningar. 147 Vetenskapen framställs som central i moderniteten, den har betydelse för teknik, politik och samhällsplanering och lig- ger till grund för vad som ses som rationellt. I det moderna ligger också en framtidstro som är starkt färgad av föreställningen att det går att skapa ett välfungerande samhälle med hjälp av teknik och rationell planering. Därför är det moderna projektet ett kollektivt projekt och därför blev teknikerna och ingenjörerna viktiga aktörer i samhällsbyggandet. 148 Den offentliga servicen kan ses som en del av moderniteten och i denna spelade bland annat kommunerna som organisatoriska enheter en viktig roll. 149 Stockholm under perioden stadens sopor 142 1930 till sent 1950-tal har beskrivits som kännetecknad av storslagna planer vad gällde infrastruktur och annan kommunal verksam- het. Stadens administration under den här tiden har Yngve Lars- son beskrivit som präglad av ideal om det rationella, tekniska och moderna. 150 Funktionalismen, vilken fick starkt fäste i Stockholm i slutet av 1920-talet, bidrog med planeringsambitioner, framåtblick- ande och en kritik av det gamla. 151 Förbränningen sågs som en framtidslösning, som en rationell och tekniskt avancerad metod och som något som tydligt kontrasterade mot en förlegad praktik. Detta kapitel har visat att företrädare för renhållningen argumenterade mot tippning med hänvisning till att förbränningen kunde fungera mer långsiktigt. I byggandet av för- bränningsanläggningen i Lövsta förbereddes för eventuella framtida behov och förändringar. 152 Förbränningen var också en rationell metod i meningen att den förenklade hanteringen. Avfallsregimer är trögföränderliga, men när det är för mycket som talar mot en etablerad regim kan en ny regim bildas. En parallell utveckling till Stockholms regimskifte skedde i Storbritannien, där flera städer också bytte kvittblivningssystem kring 1930. Där byttes förbränning mot kontrollerad tippning, det så kallade Bradfordsys- temet. Cooper menar att argumenten för att förkasta förbränningen var att tippningen var rationell och kostnadseffektiv. 153 Argumen- tationen i engelska städer liknade alltså den i Stockholm, men den gällde en annan metod. Det finns naturligtvis flera materiella och ekonomiska faktorer som skulle kunna förklara varför förbränning infördes i Stockholm och förkastades i engelska städer. 154 En möjlig förklaring utifrån mitt källmaterial och Coopers analys är att i en tidsanda som präglas av en vilja till modernitet finns en benägen- het att förändra system som kan ses som föråldrade. Tippningen var i Stockholm tänkt som en provisorisk lösning och hade därför blivit dyr. Den kritiserades dessutom av fackmän och allmänhet – huruvida kritiken hade någon betydelse för att det infördes en ny metod framgår dock inte av mitt källmaterial. Det fanns ingenting av modernitet och teknisk flärd i tippningen som metod. Ville sta- den framstå som modern krävdes en ny lösning. Avståndet till en äldre tids lösningar markerades också i den his- Yüklə 3,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|