Stadens sopor indd
Yüklə 3,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
från resurs till belastning 143 torik över Stockholms kvittblivning som presenterades i samband med den nya anläggningen i Lövsta 1938. Den tidigare sopsorteringen beskrevs som en åtgärd som enbart införts för gödselförsäljningens skull. Att man också tog tillvara skräpsoporna, sorterade dem och sålde dem, och att det hade varit ett av målen med källsorteringen i hushållen, nämndes inte. 155 Men i förbränningsregimen fanns också arv från tillvarataganderegimen som fick praktisk betydelse. Det mest tydliga är Lövsta som plats och de logistiska systemen för avfallets transport. Genom att bygga en stor anläggning i Lövsta kunde man behålla hela den tidigare infrastrukturen, med järn- vägen och soplastningsstationerna. Detta var dock inte ett motiv för förbränningen i sig, vilket framgår av att andra lokaliseringar utreddes. När det gällde nyttiggörandet av förbränningens värme och den fortsatta praktiken kring visst gödseldugligt avfall fanns en kontinuitet från tillvarataganderegimen. Tillvaratagandet var dock en marginell företeelse efter 1927 och nyttiggörandet av avfallsför- bränningens värme prioriterades inte. Detta kapitel har handlat om utvecklingen av en förbrännings- regim under 1930-talet och fram till 1950-talets slut. Den nya regi- men karakteriserades av att förbränning var den primära metoden för kvittblivning: förbränning var den lösning som diskuterades, framhölls och utvecklades i staden. Detta kombinerades med en syn på avfall som belastning i stället för som tidigare en tillgång samt en syn på kvittblivningens mål som ensidigt inriktat på kvittbliv- ning. Till skillnad från tillvarataganderegimens fall finns inte någon materiellt grundad förklaring till att förbränning valdes som metod. stadens sopor 144 Stockholms avfallsproducenter (hushåll, industrier och andra verksamheter, institutioner, gator, parker) Privat kvittblivning Sopor Latrin Fem sopstationer: tre inom tullarna, en i Årsta (från 1947) och en i Bromma (från 1949) Gatusopor Sopor Latrin Lövsta Via järnväg direkt till gödselkunder (fram till 1955) Sopor Latrin Sopor I tipp på Lövsta Åkeshovs reningsverk Förbränning El och ånga Försäljning till övrig kommunal verksamhet El och ånga Figur 3. Avfallets väg till kvittblivning 1940–1955 (till denna kvittblivning kom viss tippläggning utanför Lövsta och viss utplockning av avfallsmaterial från Lövsta). 145 kapitel 5 Sopexplosion och kretsloppstänkande Förbränningsregimen byggs ut och utmanas 1958–1970 Stockholm under 1950- och 60-talen har beskrivits som känneteck- nat av en snabb och storskalig teknisk och ekonomisk utveckling. 1 Det gällde även i landet i stort och ett ökat välstånd kombinerades med teknikoptimism och modernitetssträvanden. Under slutet av 1960-talet planade den ekonomiska tillväxten ut i Sverige och början till en strukturkris infann sig. I Stockholms stad sjönk invånaran- talet för första gången under 1900-talet. Under decenniet uppstod en stark vänsterradikal ungdomsrörelse som lyfte frågor om sociala motsättningar, kärnvapenhot och jordens ojämna fördelning av resurser. Överhuvudtaget kan 1960-talet karakteriseras som en tid då de rådande normerna ifrågasattes. I Stockholm började den pla- neringsiver och politiska vilja att reglera som kännetecknat stadens administration och politik kritiseras. 2 Konsumtionen fortsatte att öka och den förändrades till sin karaktär. 3 Förpackningar blev än viktigare eftersom självbetjänings- butikerna ökade i antal och varudistributionen blev storskalig. 4 Nya varor gjorde insteg på marknaden, till exempel engångsartiklar som blöjor och bindor. 5 Många stora svenska företag med storskalig produktion och billiga varor expanderade snabbt. Ett exempel på det sistnämnda är IKEA, som under 1950-talet började med egen- designade möbler i platta paket. 1958 öppnades det första varuhuset i Älmhult och 1965 öppnades det stora varuhuset i Kungens kurva i Stockholm. Även klädföretag som inriktade sig på billiga varor stadens sopor 146 expanderade. 6 Samtidigt började ett förändrat förhållande till det materiella göra sig märkbart. I början av 1960-talet startade form- givaren Lena Larsson debatt genom att försvara ett ”köp-slit-släng”- beteende. 7 Begreppet illustrerade ett nytt sätt att förbruka och göra sig av med ting, vilket märktes både på mängden avfall och på vad som slängdes. Helt nya typer av avfall började bli problematiska, ett av de mer markanta var bilvrak som lämnades vid vägkanter och i naturen. 8 Ett annat var den ökande mängden slam från stadens reningsverk. Mängden avfall i Stockholm överskred kapaciteten för förbränning under andra hälften av 1950-talet och 1958 tillsattes en utredning för framtida kvittblivning. Detta kapitel behandlar de svårigheter och utmaningar som för- bränningsregimen mötte under perioden 1958–1970. Vad bestod dessa av, hur starka var de och i vad mån påverkade de förbränningsregi- mens praktik och idé? Hur visade sig avfallsregimens tröghet och hur kan regimen definieras vid ingången till 1970-talet? Kapitlet börjar med en genomgång av avfallets mängd och sammansättning samt kvittblivningens praktik. Därefter kommer tre avsnitt om hur praktiken diskuterades och hur den förändrades, vilka följs av två avsnitt om hur avfallet diskuterades som en belastning ur miljöhän- syn, från ett antropocentriskt samt från ett geocentriskt perspektiv. Förpackningar, grovavfall och kvittblivningens praktik I boken Ren stad utgiven av gatunämnden 1959 sammanfattades Stockholms renhållningssituation inför det nya decenniet: Problemet med att slutgiltigt bli av med den årligen ökande sop- mängden blir allt större. Redan nu räcker förbränningsanläggningen inte till för att oskadliggöra allt avfall från staden. Samtidigt har andra aktuella problem uppstått som t.ex. hur man ska bli av med slammet från reningsverken. 9 Vad var det för avfall, förutom slam, som årligen ökade och hur hanterades det? I samtiden framhölls, liksom under föregående period, hushållssoporna. 10 I början av 1960-talet uppskattades hus- hållssoporna stå för 75 procent av den totala mängden avfall, reste- Yüklə 3,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|