Stadens sopor indd

275
noter till kapitel 2
98  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, protokoll den 
19 dec. 1900, s. 1433f. Förslaget gavs av F. Fant.
99  Tingsten 1900, s. 56.
100  Tingsten 1900, s. 48.
101  Tingsten 1900, s. 48.
102  Tingsten 1901, s. 138. 
103  Tingsten 1901, s. 136–150. 
104  SSA/566 A, stadsfullmäktige med beredningsutskottet, akter, E 2 vol. 
97, 1903, motion nr 6. 
105  Y 14 feb. 1903, s. 111.
106  P 19 nov. 1906, s. 198; Y 19 nov. 1906, s. 677; B 150/1906, s. 1ff. 
107  B 150/1906, s. 3.
108  B 150/1906, s. 3.
109  B 150/1906, s. 3–4.
110  B 75/1901, s. 30, 51.
111  B 75/1901, s. 51.
112  Granlund 1908, s. 441. 
113  Melosi 2005, s. 73–85.
114  Renhållningen som prioriterad verksamhet framhålls bl.a. i B 120/1901, s. 4. 
115  Nygård 2004, s. 266f.
116  Öberg 1912, s. 403–410.
117  Schön 2007, s. 213.
118  Melosi 2005, kap. 2. 
119  Larsson 1977, del 2, s. 435. 
120  Tingsten 1961, s. 27, 91, 158ff. Även andra källor tar upp Tingstens spar-
samhet. Så hävdas till exempel i jubileumsskriften Ren stad att karika-
tyrtecknare i tidningar drev med hans sparsamhet med stadens medel. 
Timell 1959, s. 114f.
121  Tingsten 1961, s. 48. 
122  Hirdman 1983, s. 131ff. Aléx 2003, s. 29, 66ff, 172; Husz 2009, s. 59f; 
Johansson 1988, passim.
123  Johansson 1988, s. 6ff.
124  Johansson 1988, s. 12; Tingsten 1901, s. 137.
125  Aléx 2003, s. 27.
126  Karlöf 1977, s. 267.
127  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar 
1900, nr 45.
128  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd. E VIII 1932, reseberättelser: 
”1882 – reseberättelse av Amundson”; ”De nyaste renhållningsmetoderna 
för större städer. Reseberättelse av P. Axel Lindahl 1884”. 

---

276
noter till kapitel 3
129  SSA/557 B, renhållningsverket, D X III a:1, typsamling av anslag och 
blanketter, 1887–1920. 5 patent på ugnar mellan 1887 och 1899.
130  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, protokoll den 
20 dec. 1899, s. 1340 (en skrivelse anmäls i detta protokoll men själva 
skrivelsen finns inte i handlingarna, det är således svårt att dra några 
växlar på detta).
131  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar, serie 
1, 1899 diarienummer 77. 
132  Tingsten 1900, s. 20f.
133  Tingsten 1900, s. 25.
134  Tingsten 1901, s. 10.
135  Barles 2005, passim; Drangert & Hallström 2002, s. 18.
136  O’Brien 2008, s. 23.
137  Granlund 1908, s. 449ff.
138  Se även Tingsten 1933, s. 151f.
139  Tingsten 1901, s. 130.
140  Y 14 feb. 1903, s. 111.
141  Nygård 2004, s. 334. 
142  Barles 2005, s. 45.
143  Edvinsson 1992, s. 69–81; Nyström 2006, s. 67f.
144  Nygård 2004, s. 64; Melosi 2005, s. 21f. 
145  McLaughlin 1971, s. 147f.
146  Melosi 2005 s. 22; Graninger 1997, s. 225f.
147  När Tingsten höll föredrag för Stockholms hälsovårdsförening talade 
han dock en hel del om hygien: han argumenterade för att det inte 
fanns några hygieniska betänkligheter när det gällde tillvaratagandet. 
Tingsten 1901, s. 139. 
148  Nygård menar att hygienen blev mer och mer en självklar förståelse som 
mot slutet av 1920-talet inte betonades annat än när man ville förstärka 
andra argument. Nygård 2004, s. 326.
 
149  Tingsten 1911, s. 149.
3. Avfall som svinmat
1  Hallerdt 1992, s. 6f.
2  Larsson 1977, del 1, s. 156–167.
3  Melosi 2005, s. 176; Strasser 2000, kap. 4.
4  Nygård 2004, s. 301f.
5  Larsson 1977, del 1, s. 161ff; Dufwa 1985, s. 71, 74, 76. Dufwa redovisar 
inga siffror på antalet hästar men det framgår av tabellen s. 76 att häs-
tarnas antal börjar minska i slutet av 00-talet. 1905 börjar man registrera 

---

277
noter till kapitel 3
antalet bilar och de är då 177 st. totalt i Stockholm, sedan sker en gradvis 
ökning men denna är långsam fram till 1920. SÅS 1912, s. 306.
6  Fördelningen på avfallsproducenter inom kategorin skräpsopor framgår 
inte. Se diskussion i appendix, s. 241.
7  Lönerna steg dock inte kontinuerligt. Östlind 1945, s. 398–467. Den reala 
timlönen inom industrin steg mellan 1918 och 1920 med i genomsnitt 
40 procent, även under 1920-talskrisen steg reallönerna – om än inte 
lika mycket. 1930 var den reala timlönen inom industrin ungefär dub-
belt så hög som den varit 1918. Under 1900-talets första decennier ökade 
konsumtionen av industrivaror i Sverige. Schön 2007, s. 237ff, s. 301.
8  Schön skriver att industrin under denna period utvecklade nya pappers-
sorter för flera användningsområden, inte minst för emballage och olika 
former av förpackningar. Schön 2007, s. 246ff, 306–317. 
9  Torell & Lee 2010, s. 37; Björklund 1967, s. 216f.
10  Centralvärme introducerades i Stockholms offentliga byggnader i slutet av 
1800-talet. Det första bostadshuset som hade centralvärme byggdes 1902 
på Östermalm och därefter skedde en successiv ökning. Centralvärmen 
eldades oftast med koks eller kolbriketter men det förekom också ved 
eller torv. Åstrand 1984, s. 96–99. Se även Werner 1989, s. 5, 15.
11  Kaijser 1986, s. 204. 
12  Orsaken var i hög grad en rädsla för att vattnet runt staden skulle för-
orenas, särskilt det vatten som användes för att försörja staden. Några år 
under 1900-talets första decennium användes ett slags vattentoaletter vars 
innehåll – ”latrinsörjan” – tömdes med jämna mellanrum. Detta var ett 
försök att undvika föroreningar men samtidigt tillfredsställa den del av 
befolkningen som ville ha wc, som uppfattades som modernare och mer 
hygieniskt. Denna teknik var inte bra, men man fann det omöjligt att 
återgå till ett totalförbud och installering av wc tilläts 1909. B 39/1909, 
s. 7–8. Jakobsson 1999, passim.
13  Östlind 1945, s. 418.
14  Dufwa anger också att andelen cyklar var 23 procent, oklart vilket trafik-
slag övriga 5 procent var men förmodligen motorcyklar och spårvagnar. 
Dufwa 1985, s. 75ff. 
15  SÅS 1910, s. 302–305, SÅS 1920, s. 230f; SÅS 1925, s. 134f. 
16  RV 1912, s. 24; RV 1915, s. 20.
17  Se tabellen ”Fördelning inom kategorin gödselsopor 1913–1927 (viktpro-
cent)” i appendix s. 249. 
18  Timell 1959, s. 79f.
19  Timell 1959, s. 79–82.
20  I renhållningsverkets och gatukontorets berättelser anges försäljningen 
i järnvägslast år 1900–1949, i pråmlast och häst- eller billast 1900–1938 

---