Stadens sopor indd

284
noter till kapitel 4
18  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Stockholms-Tidningen 14 april 1927, ”Löfstasoporna skräpa ned vid Häs-
selbystrand”; Nya Dagligt Allehanda 30 sep. 1930, ”Olägenheterna från 
Riddersvik skola bortelimeneras”. 
19  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Socialdemokraten 20 oktober 1928, ”Soptipparna uti våra nyanlagda yt-
terområden”. M 30/1924; B 58/1926, s. 34. 
20  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Nya Dagligt Allehanda 19 feb. 1928, ”En enda luftbomb kan beröva Stock-
holm allt dricksvatten”; Stockholms-Tidningen 26 feb. 1930, ”Kloakeländet 
en hälsofara för Stockholm” samt Arbetaren 30 sep. 1930, ”Riddersviks 
sopstation bristfällig”; Social-Demokraten 30 sep. 1930 ”Sopstationen 
vid Riddersvik”.
21  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Dagens Nyheter 24 sep. 1928, ”Sämre sopor när kulturen blir bättre”.
22  Ett förslag var att sopförbränningsanläggningar skulle läggas invid sjukhus 
och förse dem med energi. SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., 
tidningsurklipp 1926–1927, Stockholms Dagblad 9 feb. 1929, ”Stadens 
sopor får ge värme åt de sjuka”; Folkets Dagblad Politiken 26 jan. 1929, 
”Brännugn för sopor vid Beckomberga”; Social-Demokraten 8 dec. 1928, 
”Sopstationen vid Ulvsunda”. 
23  ”Reformer inom renhållningsväsendet” 1928, s. 91f.
24  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Arbetet 25 juni 1927, ”Renhållningsväsendet studeras”.
25  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd. E VIII 1932, reseberättelser, 
”Stadsrenhållning i utlandet. Reseberättelse af C. H. Carell”, s. 59–62. 
Resan gjordes 1911, berättelsen undertecknades 1913.
26  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd. E VIII 1932, reseberättelser, 
”Reseberättelse 1924” av Hj. Forssman, s. 30.
27  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd. E VIII 1932, reseberättelser, 
”Reseberättelse 1929” av N. K Sundblad och Hj. Forssman. Forssman 
gjorde 1932 ytterligare en resa till Danmark för att studera förbrän-
ningsanläggningen där. ”Reseberättelse jan 1932. Göteborg – Gentofte 
– Köpenhamn”. 
28  GK 1929, s. 5; SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsur-
klipp 1926–1927, Stockholms-Tidningen 3 juni 1929, ”Sopåkens saga all 
i Stockholm”.
29  Larsson 1977, del 2, s. 436.
30  Tingsten 1929, s. 218.

---

285
noter till kapitel 4
31  Tingsten 1929, s. 214–216; SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., 
tidningsurklipp 1926–1927, Nya Dagligt Allehanda 22 april 1929, ”Stadens 
sopor och deras hädanfärd”.
32  Tingsten 1929, s. 218.
33  Tingsten 1929, s. 219f.
34  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Stockholms-Tidningen 1 oktober 1929, ”55 vagnar flyttsopor om dagen”; 
Stockholms Dagblad 30 mars 1930, ”30 000 kvastar pr år för att hålla 
Mälardrottningen fin”.
35  U 260/1936, s. 1352.
36  SÅS 1939, s. 199.
37  U 260/1936, s. 1345.
38  SÅS 1933 och 1934. 
39  SSA/554 C, gatunämndens och gatukontorets exp., F I g 2-h, 1931–1932, 
ej diarieförda handlingar, skrivelse till gatunämnden av N. K. Sundblad 
1931; skrivelse till gatunämnden av Hj. Forssman 1932.
40  U 260/1936, s. 1346.
41  U 260/1936, s. 1352.
42  SSA/554 C, gatunämndens och gatukontorets exp., F I g 2-h, 1931–1935, ej 
diarieförda handlingar, skrivelse till gatunämnden av N. K. Sundblad 1931
43  SSA/554 C, gatunämndens och gatukontorets exp., F I g 2-h, 1931–1935, 
ej diarieförda handlingar, gatukontorets och överingenjören Emil Spetz 
utredning, 1934, s. 35.
44  U 260/1936, s. 1352.
45  B 8/1939, s. 12. Texten finns också utgiven separat. Björkman & Lidén 
1938, s. 12.
46  Statens naturvårdsverk 1969:6, s. 86.
47  U 272/1953, s. 2445, 2447f.
48  Hedrén 2002, s. 305. 
49  Se t.ex. Tingsten 1901, s. 150; B 92/1908, s. 12. 
50  För en diskussion om måttet järnvägsvagnar se appendix s. 244. 
51  Schön 2007, s. 341–348. 
52  U 159/1948, s. 1077. Enligt gatukontoret samlade andra aktörer in så 
mycket papper att det blev svårare att bränna avfallet.
53  B 57/1969, s. 60. Organisationer som anges under 1960-talet var Riks-
föreningen mot reumatism och Föreningen för lungsjuka i Stockholm. 
54  U 272/1953, s. 2445. 
55  1922 kom man på ett sätt att rena pappersmassan från trycksvärta, denna 
metod utvecklades och förfinades fram till och med 1950-talet. Metoden 
innebar svåra vattenföroreningar. Från slutet av 1940-talet började man 
försöka rena det miljöfarliga fiberslammet. Ekheimer 2006, s. 76.

---

286
noter till kapitel 4
56  Minskningen kommenterades i statutlåtande 1941, s. 333, förväntade 
ökade inkomster från avgifter för denna kategori kommenterades i stat-
utlåtandet 1946, s. 394. 
57  Björkman & Lidén 1939, s. 18. 
58  Björklund 1967, s. 230–232. 
59  Björklund 1967, s. 237.
60  Björkman & Lidén 1939, s. 18. 
61  Bentzel 1957, s. 337f. 
62  Kihlberg 1964, s. 100f.
63  U 263/1950, s. 1200.
64  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, 
Stockholms-Tidningen 1 oktober 1929 ”55 vagnar flyttsopor om dagen”.
65  Pettersson 2013, s. 60f. Åtgärden motiverades av kriget och ordern kom 
från luftskyddschefen. Avfallet brändes i det fria vid Valsknopp vid Tall-
krogsvägen. Timell 1959, s. 73f. 
66  Arwidsson 2006, s. 46, 48, 68, 74; Jonsson 2013, s. 235. I ett antal böcker 
om svenska möbelföretag anges masstillverkning och billig produktion 
komma först under början av 1960-talet. Jonsson 2013, s. 125; Engberg 
2013, s. 110f; Artéus Thor & Holden 2006, s. 118. Om andrahandsmark-
naden för begagnade möbler finns inte mycket skrivet. Stadsmissionen 
i Stockholm öppnade 1927 verksamheten ”Små smulor” för renovering 
och försäljning av bland annat kasserade möbler. I en tidningsartikel från 
1929 framhöll Stadsmissionen att den fick in mycket möbler. SSA/557 B, 
renhållningsavd. kamerala avd., tidningsurklipp 1926–1927, Stockholms-
Tidningen 1 oktober 1929 ”55 vagnar flyttsopor om dagen”.
67  U 365/1948, s. 2344ff.
68  1951 sopor från Sundbyberg och Järfälla samt latrin från Sundbyberg och 
Nacka. GK 1951, s. 53. 1957 sades Lövsta ta emot sopor från Järfälla och 
Lidingö samt latrin från Sundbyberg, Nacka, Stocksund, Djursholm, 
Solna, Saltsjöbaden och Järfälla. GK 1957, s. 61. Sopor från Järfälla, Li-
dingö och Saltsjöbaden 1960. GK 1960, s. 76.
69  Timell 1959, s. 80–83. Om soptippars placering och när de användes se även 
U 391/1928, s. 2427; GK, s. 46; GK 1932, s. 66; GK 1945, s. 27; GK 1951, 
s. 53. Soptippen i Skrubba lades ned 1968. Dufwa & Pehrson 1989, s. 62.
70  Sidenbladh 1981, s. 518. Rivningsmassorna var inte en del av det samlade 
avfallet som gatukontorets renhållningsavdelning ansvarade för.
71  GK 1932, s. 68; GK 1933 s. 62.
72  GK 1934, s. 58.
73  GK 1931, s. 86. Se även Björkman & Lidén 1939, s. 12.
74  GK 1954, s. 46.
75  Björkman & Lidén 1939, s. 23.

---