Stadens sopor indd

272
noter till kapitel 2
18  Tingsten 1911, s. 24; Pudrett kunde tillverkas på olika sätt: i Stockholm 
blandades latrin med torv, i andra städer med kalk. Wetterberg & Ax-
elsson 1995, s. 76ff.
19  Karlson 1913, s. 27.
20  Melosi 2005, s. 66ff. Forskningen har intresserat sig för många aspekter 
av den tekniska professionen. Bland annat har den visat att ingenjörer 
och tekniker fick, och arbetade aktivt för att få, ett högt anseende under 
slutet på 1800-talet. Se t.ex. Berner 2012, s. 244–256.
21  Sjöstrand 2006, s. 18ff. 
22  Dufwa & Pehrson 1989, s. 188. 
23  Wetterberg & Axelsson 1995, s. 214; Larsson 1967, s. 20.
24  Wetterberg & Axelsson 1995, s. 58, 213f; O’Brien 2008, s. 21; Nygård 
2004, s. 101; Mårald 2000, kap. 5; Barles 2005, s. 36f.
25  O’Brien 2008, s. 26f. 
26  Dufwa & Pehrson 1989, s. 52f; Timell 1959, s. 85.
27  Tingsten 1912, s. 163.
28  Tingsten 1911, s. 24; Dufwa & Pehrson 1989, s. 38.
29  Tingsten 1911, s. 115; Timell 1959, s. 85; Dufwa & Pehrson 1989, s. 43f.
30  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, protokoll och 
registratur, A1 1897, s. 379 samt 401.
31  Mårald 2002, s. 29f.
32  Bring 1947, s. 278.
33  Olausson 2014, s. 199f; Johnsson & Andersson 2013, s. 26, 57; Lundén 
1999, s. 61; Mårald 2000, s. 176. 
34  Wetterberg & Axelsson 1995, s. 80–82; Nygård 2004, s. 102. 
35  Barles 2005, s. 41.
36  Det finns i stort sett ingen forskning om den svenska marknaden för 
avfallsmaterial under slutet av 1800-talet. Ett undantag är lump som 
material för papper. Sjunnesson 2006; Golabiewski Lannby 2005. Han-
deln med avfallsråvaror beskrivs som betydelsefull i forskning om andra 
länders avfallshantering. Zimring 2005, kap. 1–2; Barles 2005, s. 42ff; 
O’Brien 2008, s. 57–69. 
37  Rhodin 1899, s. 99.
38  Rhodin 1899, s. 91.
39  Tingsten 1911, s. 128; Timell 1959, s. 86; Tingsten 1933, s. 128ff; B 75/1901, 
s. 51.
40  Tingsten 1911, s. 53.
41  Wallander, F.G.F. 1897, s. 435. 
42  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar 
1900, nr 45.

---

273
noter till kapitel 2
43  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, protokoll den 
5 juni 1899, s. 702–706.
44  Tingsten 1961, s. 15; Tingsten 1900, s. 59. Städerna var Köpenhamn, 
Hamburg, London, Nottingham, Leeds, Edinburgh, Glasgow, Liverpool, 
New York, Philadelphia, Baltimore, Washington, Pittsburgh, Cleveland, 
Toledo, Chicago, Detroit, Buffalo, Toronto, Montreal, Boston, Manches-
ter, Salford, Darwen, Rochdale, Birmingham, Bryssel, Paris, München, 
Wien, Budapest, Berlin.
45  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar, serie 
1, 1899 diarienummer 77. 
46  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, protokoll den 
18 mars 1899, s. 264. 
47  Tingsten 1900, s. 9. 
48  Tingsten 1900, s. 10.
49  Tingsten 1900, s. 10.
50  Tingsten 1900, s. 25.
51  Tingsten 1900, s. 27. 
52  Melosi 2005, s. 31ff. 
53  Tingsten 1900, s. 28–33.
54  Tingsten 1900, s. 37.
55  Tingsten 1900, s. 38f.
56  Tingsten 1900, s. 45.
57  Tingsten 1900, s. 48.
58  Tingsten 1900, s. 49–52.
59  Melosi 2005, s. 57.
60  Tingsten 1900, s. 56.
61  Rhodin 1899, s. 85f.
62  Rhodin 1899, s. 87.
63  Melosi 2005, s. 34, 148, 150.
64  Melosi 2005, s. 39f, 155.
65  Melosi 2005, s. 144.
66  Rhodin 1899, s. 91.
67  B 75/1901, s. 51, 30.
68  Tingsten 1933, s. 147f. 
69  Tingsten 1933, s. 141, 147f.
70  SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd., F IX 1876–1948, diverse 
handlingar och dossier, kungörelse nr 13, 1904; B 135/1902, s. 5; B 96/1903, 
s. 15; B 150/ 1906, s. 5.
71  B 96/1903, s. 16–17.
72  RV 1909, s. 8; RV 1912, s. 13
73  RV 1913, s. 7.

---

274
noter till kapitel 2
74  Dufwa 1985, diagram s. 76. Jag har inte hittat siffror på det totala anta-
let hästar i staden, men ser man på antalet hästar i åkerier och hyrverk 
framgår det att antalet ökade fram till 1907 för att därefter minska. SÅS 
1907–1926, tabell ”Hyrkuskar, åkare, velocipeder, automobiler etc.”. Antal 
stall i staden ökade fram till slutet av 1910-talet för att därefter minska. 
SÅS 1914–1927, tabell ”Allmän översikt av Stockholms stads hälso- och 
sjukvård m.m.”.
75  RV 1909, tabell 7, s. 6.
76  RV 1910, s. 12.
77  RV 1909, s. 9, tabell 14, s. 10. 
78  Meddelande angående billig gödsel … 1903, s. 8.
79  Meddelande angående billig gödsel … 1903, s. 3–13.
80  SÅS 1908, s. 151.
81  Timell 1959, s. 79f; SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, 
handlingar 1900, nr 45.
82  SSA/37 A, drätselnämndens andra avdelning 1868–1920, handlingar 
1900, nr 523.
83  Tingsten 1911, s. 133–137.
84  RV 1909, s. 14, tabell 13.
85  Lamm blev sedermera ordförande i drätselnämndens första avdelning 
samt under sin tid i fullmäktige ordförande i ett flertal olika nämnder. 
Han beskrevs som främst intresserad av stadens ekonomiska frågor och 
betecknas som ”sparsamhetsman”. Gidlöf 1977, s. 205.
86  SSA/566 A, stadsfullmäktige med beredningsutskottet, akter, E2 vol. 97, 
1903, motion nr 6. 
87  P 14 feb. 1903, s. 37. 
88  U 228/1906, s. 13f.
89  HN 1905, s. 10ff; U 228/1906, s. 14ff.
90  B 150/1906, s. 2.
91  P 19 nov. 1906, s. 677; SSA/557 B, renhållningsavd. kamerala avd. F IX 
1876–1948, diverse handlingar och dossier, kungörelse nr 4, 1907.
92  HN 1907 6f.
93  Tingsten 1911, s. 58.
94  Dufwa & Pehrson 1989, s. 150.
95  RV 1909–1927, tabell ”Översikt av skräpsopornas behandling”. Även 
mängden som brändes eller användes till fyllning angavs men till skillnad 
från tillvaratagandet redovisas detta endast på ett par rader.
96  SÅS 1905–1910. Årsboken började ges ut 1904, 1905 togs renhållning upp 
som ett eget ämne och redovisades från år 1900. 
97  Tingsten 1900, s. 11.

---