Stadens sopor indd

268
summary
the utility value of refuse was once again stressed using environ-
mental arguments about the Earth’s limited resources. This time, 
however, the Swedish capital did not reckon that the waste’s utility 
value might correspond to a commercial value that would offset the 
cost of resource recovery. 

---

269
Noter
1. Inledning
1  O’Brien 2008, kap. 2, citat s. 56. 
2  Se t.ex. Lagerspetz 2006, s. 249; O’Brien 2008, s. 36. 
3  Se t.ex. McNeill 2003, inledningskapitlet.
4  Prop 1975:32.
5  Nygård 2004, s. 334.
6  Lagerspetz 2006, s. 224f.
7  STRUT 1969, s. 22, 52.
8  ”Kvittblivning”, SAOB.
9  Från det året, 1900, härrör det första belägget i SAOB.
10  Tingsten 1900, s. 9. 
11  TNC, brev från ingenjören Victor Jansa vid Vattenbyggnadsbyrån 13 feb. 
1950; brev från Stockholms renhållningschef Åke Björkman 20 dec. 1957 
och svar från TNC 8 jan. 1958. 
12  Timell 1959, s. 77.
13  P 18 mars 1968, s. 319f. Interpellation av John Takman.
14  P 5 juni 1972, s. 727. Interpellation av Gösta Schön.
15  U 1/1974, s. 4; P 2 dec. 1975, Y, s. 1412.
16  Just vad gäller begreppet kvittblivning menar Terminologicentrum (TNC) 
att begreppet förutom att det glidit är luddigt eftersom det omfattar 
många olika hanteringar. Det är också en missvisande term eftersom 
man sällan gör sig kvitt avfallet helt (mer om det i sista avsnittet kapitel 
7). Detta var anledningar till att ordet kvittblivning inte togs med i den 
avfallsordlista som TNC utarbetade under 1970-talet. Telefonintervju 
med Anna Lena Bucher, vd TNC. 
17  ”Meaning and understanding”, Skinner 1988, s. 55ff; ”Language and 
social change”, Skinner 1988, s. 120ff.
18  Wetterberg & Axelsson 1995, passim. Pettersson 2008, s. 230; Ekheimer 
2006, s. 94. I en avhandling om returpapper under 1900-talet hänvisas 
till en diskussion från 1970-talet då kvittblivning uppges användas sy-
nonymt med förbränning och deponi.

---

270
noter till kapitel 1
19  SAOB anger att begreppet ”återvinning” använts i fråga om industripro-
cesser från 1920-talet. När det gäller metallskrot finns ett exempel på att 
ordet används kring 1960, i en mer allmän avfallsrelaterad betydelse blir 
det plötsligt mycket använt i början av 1970-talet. Detta stöds av TNC. 
Korrespondens med redaktionen för SAOB; Korrespondens med TNC. 
Även min undersökning stödjer den nästan explosionsartade använd-
ningen av begreppet återvinning i början av 1970-talet.
20  Gille 2007, s. 34f.
21  Young 1982, kap. 1.
22  Jfr antropologen Arjun Appadurais ”regimes of value”, som hänvisar till 
grundläggande gemensamma förhållningssätt när det gäller ekonomiska 
värden beroende på samhälle, kultur, tid och rum. Appadurai 1995, s. 15.
23  Gille 2007, passim. 
24  För en kortfattad genomgång av begreppet spårbundenhet och forskningen 
rörande detta begrepp se Magnusson & Ottosson 2009; för stora tek-
niska system se Blomkvist & Kaijser 1998, s. 9f; Summerton 1998, s. 22. 
25  Se t.ex. Liebowitz & Margolis 1995, passim; Melosi 2005, s. 263–271.
26  Melosi 2005, s. 272.
27  Mahoney 2000, s. 507, 510.
28  Kuhn 1962, kap. 2. 
29  Fleck 1997 (1935), kap. 4.
30  Gille 2010, s. 1061.
31  Thompson 1979, s. 83, 116ff.
32  O’Brien 1999, s. 271. Detta kan kopplas till teorier om varor och konsum-
tion, t.ex. har Appadurai skrivit att en vara inte har specifika egenskaper 
i förhållande till t.ex. sin produktion utan är knuten till förhållandet 
till en marknad. Han använder begreppet ”varusituation” (commodity 
situation) för att markera att ting och tjänster kan gå in och ut ur det att 
vara varor. Detta kan kopplas till avfall, som i vissa situationer blir till 
en vara. Appadurai 1995, s. 13. 
33  Gille 2007, s. 34, 78. Liknande resonemang har också O’Brien. O’Brien 
1999, s. 263. Om hur teknik påverkar kulturella yttringar, se t.ex. Frid-
lund 1998, s. 77–97.
34  Jakobsson 1995, s. 23; Summerton 1998, s. 33ff. 
35  Forskning med denna ansats har under de senare åren samlats under 
beteckningen ”the material turn” som en av de vändningar som följt 
på ”the cultural turn”. Gemensamt för dessa vändningar är en vilja att 
problematisera positivism, determinism och enkla orsakssamband samt 
upplösa dikotomier. Bennett & Joyce 2010, s. 4. Summerton 1998, s. 22.
36  Thompson 1998, s. 57f; Thompson 1979, t.ex. s. 116.
37  Tingsten 1911, s. 24; Timell 1959, s. 77; Dufwa & Pehrson 1989, s. 38.

---

271
noter till kapitel 2
38  Sidenbladh 1981, 516ff; Larsson 1967 s. 20f, 48ff; Pettersson 2008.
39  Nilsson 1990, s. 50ff. 
40  Se t.ex. diskussion i O’Brien 2008, s. 89ff; Dahlroth 1998, s. 121; Bucher 
2012. 
41  Se t.ex. Wallach Scott 1988, kap. 6; Höjer 2001, s. 32.
42  Bergström & Boréus 2005, s. 91. 
43  Bergström & Boréus 2005, s. 155–158.
44  Liedman 1989, s. 23, 27f.
45  Liedman 1989, s. 10. 
2. Gödsel och skräp
1  Larsson 1967, s. 33–64; Schön 2007, s. 251.
2  Lindblad 1960, s. 63f, 156f. 
3  Aléx 1994, s. 58ff.
4  Schön 2007, s. 158f; Melosi 2005, s. 8f; Gullberg 1998, s. 110ff. 
5  Nygård 2004, s. 93.
6  Dufwa & Pehrson 1989, kap. 2; Tingsten 1911, kap. 1–2.
7  Dufwa & Pehrson 1989, s. 14–17, kap. 2; Tingsten 1911, s. 16f; Gullberg 
1998, s. 113ff.
8  Tingsten 1911, s. 22f; Dufwa & Pehrson, s. 37. 
9  Träsket var en sjö som låg i området mellan det som idag är Odenga-
tan och Eriksbergsplan. Rännilen var en å som gick från Träsket till 
Nybroviken – den sträckning som Birger Jarlsgatan har idag. Därtill 
bands Träsket samman med Brunnsviken genom en å norrut. Träsket, 
rännilen och ån till Brunnsviken fylldes igen helt i slutet av 1800-talet 
och området bebyggdes till stor del. Fatburssjön låg där Södra station 
idag ligger och fylldes igen när järnvägen byggdes kring 1860. Oro för 
träskets smittspridning uttrycktes av professor P. G. Cederschiöld 1827 i 
en ofta citerad skrift till Svenska Läkaresällskapet. Eriksson 1992, s. 26f; 
Tingsten 1912, s. 154; Edvinsson 1992, s. 66.
10  Tingsten 1912, s. 154. 
11  Schön 2007, s. 159; Melosi 2005, s. 9.
12  Timell 1959, s. 15f, 21. 
13  Tingsten 1911, s. 28f; Timell 1959, s. 77. 
14  Tingsten 1911, s. 24; Timell 1959, s. 77.
15  Johnsson & Andersson 2013, s. 15. 
16  Kringboende protesterade dock eftersom de befarade olägenheter. An-
dersson & Öhrström 2002, s. 69.
17  Tingsten 1911, s. 31, 34ff; Timell 1959, s. 78f; Dufwa & Pehrson 1989, s. 38f.

---