Stadens sopor indd
Yüklə 3,55 Kb. Pdf görüntüsü
|
241 appendix mycket avfall som fraktades på detta sätt under framförallt 1960- talet då andra fordon delvis ersatt soptåget. Fram till 1927 var detta avfall uppdelat i gödselsopor, skräpsopor och latrin. För kategorin gödselsopor finns det som tabell 11 nedan visar uppgifter om för- delningen på hushållssopor (då nämnda hussopor), gatusopor och stallströ. För kategorin skräpsopor finns inte samma uppgifter och eftersom en stor del av avfallet från handel och industri förmod- ligen hamnade inom kategorin skräpsopor är det svårt att avgöra hur mycket av det samlade avfallet som kom från hushållen fram till 1929 då mängden hushållssopor går att utläsa. 1929–1934 skedde en uppdelning på basen av avfallets material i brännbara och icke brännbara sopor samt latrin, därefter enbart i sopor och latrin. Redovisningen av hämtning av avfall från gårdar och lastning vid sopstationerna genomgick en del förändringar som gör det svårt att få ut jämförbara serier över en längre tid. Mellan 1929 och 1937 finns det uppgifter om mängden avfall, mätt i ton och lass, som lastades vid sopstationerna, uppdelat i hushållssopor, handels- och industriavfall, gatusopor, stallströ och latrin. För 1934–1962 (från 1938 års berättelse) anges mängderna hussopor, handels- och indu- striavfall, gatusopor, stallströ och latrin, samt var de lastades och vart de fördes (i ton) – således inte bara det avfall som lastades och togs emot på soplastningsstationerna utan även det som togs emot ”direkt på uppläggsplatsen”. Åren 1934–1937 överlappade två typer av redovisning, och uppgifterna i de olika redovisningarna stämmer inte överens när man ser till den totala mängden avfall. Jag har inte funnit någon förklaring på detta. För 1959–1965 finns uppgifter om den totala mängden avfall i ton uppdelat på kategorin hus- och gatusopor och kategorin avgiftsplik- tigt avfall (industriavfall). För 1963–1965 finns uppgifter om den mottagna sopmängden i ton uppdelat på hus- och gatusopor samt avgiftspliktigt avfall, varav det senare förmodligen är industriavfall. För 1966 finns uppgifter om sopmängden och hur stor del av den som förbrändes men ingen uppdelning på sopslag. För 1967–1970 finns uppgifter om sopmängden uppdelad på kategorierna hushålls- och affärssopor, grovsopor och gatusopor. För 1971 finns i löpande text uppgifter om hur många ton hushålls- och affärsavfall samt 242 appendix grovsopor som lämnades till förbränningsanläggningarna. För 1972 finns uppgifter om hur många ton avfall som lämnades till förbränningsanläggningarna, utan kategorisering, samt hur mycket som hämtades genom reguljär hämtning (jämförbart med tidigare gårdshämtning) i kubikmeter. För 1973 och 1974 finns uppgifter om hur många ton hushållssopor och industriavfall som gick till förbränning, samt om hur många ton hushållssopor som samlades in. För 1975 finns uppgifter om hur många ton avfall som hämtades från gårdarna men ingen uppgift om mängden avfall som brändes i Lövsta eller Högdalen eftersom denna verksamhet hade övergått till energiverket. Verksamhetsberättelserna ger även en del information om kvitt- blivningsmetoder. 1900–1927 redogörs för avfallets behandling i form av vilka mängder som gick till försäljning, utfyllnad och för- bränning. Inkomster från försäljningen redovisas och vissa utgifter för en del av hanteringen. När det gäller mängden avfall och dess behandling anges hur många ton skräpsopor som tillvaratogs för försäljning, förbrändes och användes som utfyllnad. För latrin finns uppgifter om hur mycket som såldes och hur mycket som användes för pudrettillverkning samt utgifter och inkomster från denna. Mängder anges i hektoliter. 1956 var sista året då latrin- eller pudrettförsäljning redovisades. Hur många ton tillvarataget papper med mera som såldes och inkomsten från detta anges fram till 1936. Hur mycket gödsel, förmodligen stallströ, som såldes anges i pråmlaster, skutlass, järn- vägsvagnar och häst- eller billass. Efter 1939 anges enbart antalet järnvägsvagnar. 1955 är det sista året som mängden försålda sopor av detta slag redovisas. 2 Fram till för 1937 anges både mängden försåld ånga och elek- tricitet och inkomsten från denna försäljning, därefter anges inte inkomsten och för 1939 och 1940 anges inte mängden försåld ånga och elektricitet eftersom värmen från förbränningen inte tillvara- togs. 1947 slutade man redovisa försåld ånga och 1963 började man avveckla det till förbränningsanläggningen anslutna kraftverket så därefter såldes inte heller någon elektricitet under ett antal år. Mängden avfall som brändes anges för 1900–1927 i ton, för 243 appendix 1929–1962 i vagnslaster och ton och därefter i ton. För 1965–1970 finns uppgifter om hur mycket avfall som brändes i bostadsbolagens värmecentraler. För 1900–1927 finns uppgifter om hur mycket av skräpsoporna som användes till fyllning, däremot inga uppgifter om hur mycket av det sammanlagda avfallet som gick till tippläggning. Mängden som lades i upplag eller på tipp redovisas i vagnslaster för 1934–1959. För 1960–1970 anges tippläggning i ton. 3 För 1963 inför- des ett nytt redovisningssystem i figurform som förutom mängden avfall till Lövsta som förbrändes och lades på tipp även visar mäng- den avfall från Stockholm som lades på tipp utanför kommunen samt brändes i bostadsbolagens värmecentraler. Måttet är ton. För 1967–1970 redogörs för tippning och förbränning i löpande text. För 1971 finns inga uppgifter om mängden avfall som lades på tipp och för 1975 finns ingen uppgift alls om vilka mängderna som brändes eller lades på tipp. Med början för 1965 redovisar berättelserna viss hantering av miljöfarligt avfall, detta och återvinning överhuvud- taget blir mer systematiskt redovisat efter 1971. Det finns för hela perioden uppgifter om kostnader för och inkomster från avfallets mottagande och behandling. Före 1934 finns det inga samlade uppgifter om inkomsterna, efter 1938 finns det inga uppgifter om fördelningen av olika inkomster. Uppgifter om utgifter om kvittblivning finns för 1925–1964. 4 De uppgifter som finns i renhållningsverkets årsberättelser återges till en del i Statistisk årsbok för Stockholms stad som utgavs för första gången 1904. Renhållningen tas upp som ett samlat ämne 1905 med statistik några år tillbaka i tiden, från och med 1900. Inkomster och utgifter för renhållningsverkets olika delar (gaturenhållning, gårds- renhållning och så vidare) tas upp, samt mer specifika kostnader av engångskaraktär. När det gäller latrinen redovisas antalet hämtade kärl, intervall för hämtning samt mängden försåld latrin och pudrett. För övrigt avfall redovisas inte mängden insamlat avfall, däremot den mängd som såldes eller skänktes bort. Den anges i pråmlas- ter, järnvägslaster, hästlass samt hur mycket pengar försäljningen inbringat. Dessutom anges inkomsten från försäljningen av det som senare kom att klassas som skräpsopor, däremot inte dess mängd. År 1910 börjar mängden avfall som fraktades från Stockholm i olika Yüklə 3,55 Kb. Dostları ilə paylaş:
|