Stadens sopor indd

244
appendix
kategorier anges i järnvägsvagnar. Dessutom anges kvittblivningen 
uppdelad i kategorier och mängderna anges i ton. 1914 börjar man 
redovisa statistik för fem år tillbaka i tiden, i senare utgåvor fyra 
år tillbaka i tiden. Uppställningen följs i stort sett fram till 1929 då 
avfallet i stället för i gödselsopor och skräpsopor delas upp i bränn-
bara och icke brännbara sopor. Denna uppdelning gäller fram till 
1933, då kategorierna slås ihop. Fram till 1936 finns det uppgifter 
om försäljningen av lump, metall, papper med mera. Därefter är 
uppställningen likadan fram till 1955 års utgåva, då all information 
om renhållningsväsendet försvann vid en genomgripande föränd-
ring av hela årsboken. 
Ett mindre men återkommande problem är att det i statistiken 
redovisas olika siffror i olika års upplagor av till exempel renhåll-
ningsverkets årsberättelse – det framstår som att siffror räknats om 
och korrigerats i efterhand. Eftersom alla de tre nämnda huvudkäl-
lorna för de statistiska uppgifterna innehåller uppgifter för fyra eller 
fler år tillbaka i tiden gick jag generellt igenom statistiken med fyra 
eller sex års mellanrum. Om jag upptäckte siffror som inte stämde 
överens utgick jag konsekvent från senare upplagors uppgifter. Efter-
som jag inte gick igenom varje år kan jag ha missat vissa rättelser. 
Avvikelserna är dock små. 
Redovisningen av avfallsmängden  
och dess kategorier 1900–1927
I den tryckta statistiken anges mängden avfall i järnvägsvagnar 
fram till 1965. Vagnarna förändrades under den period järnvägen 
användes för avfallstransport. Lastförmågan var från 1896 10,5 ton för 
sopvagnarna och 9 ton för latrinvagnarna. Sopvagnarna rymde 240 
hektoliter och latrinvagnarna 200 kärl. 1908 genomgick sopvagnarna 
vissa förändringar så att de rymde 310 hektoliter och kunde lasta 
15 ton. När indelning i skräpsopor och gödselsopor praktiserades 
användes olika vagnstyper för de två sopslagen, eftersom den förra 
kategorin var tyngre. När delningen upphörde byggdes gödselvag-
narna om så att de kunde ta större volym. Vägningar i början av 
1900-talet visade att gödselsopornas vikt varierade mellan 35 och 60 

---

245
appendix
kg per hektoliter och skräpet mellan 16 och 24 kg. Latrinens vikt i 
förhållande till volym var densamma från år till år. 
Mängden avfall var olika under året, under flyttningstider (okto-
ber) var mängden större än andra tider och likaså vid högtider av 
olika slag – då gick även latrinmängden upp. Under sommaren 
sjönk mängden latrin beroende på att många lämnade staden och 
under vintern sjönk mängden sopor. Gatusoporna ökade under 
vårstädningen efter vintern.
5
 Efter sammanslagningen av sopor till 
en kategori förändrades avfallets densitet. Det som tidigare kate-
goriserats som skräpsopor och som utgjorde en allt större del av det 
sammanlagda avfallet var lättare än det som tidigare kategoriserats 
som gödselsopor. Nya material, som plast, vägde mindre än papper. 
Mängden gödselsopor som såldes mättes i hästlass, järnvägsvagnar 
och pråmlaster; för 1912 angavs lassens vikt vara 0,41, 5,10 respek-
tive 45,47 registerton per lass.
6
 Vikten på gödselavfallet som såldes 
överensstämde inte med vikten på gödselavfallet som samlades in 
eftersom gödselavfallet vägde mindre när det brunnit. Överlag gäller 
också att vikt- och volymangivelserna ska ses som ungefärliga – de 
bygger generellt på stickprov. Fram till 1912 gjordes endast spora-
diska vägningar av lastade sopvagnar vid vissa järnvägsspår för att 
kontrollera att de inte var tyngre lastade än vad som var tillåtet, och 
vikten på de lastade vagnarna visade sig variera kraftigt.
7
 Det finns 
således många skäl att ta de statistiska uppgifterna om mängd som 
ungefärliga fingervisningar om avfallsmängdens förändring i vikt 
och volym. Tabell 9 visar hur många järnvägsvagnar avfall i olika 
kategorier som i stadens regi fördes från Stockholm, den minskade 
mängden vagnar åren efter 1904 kan direkt förklaras med att vag-
narna lastades så att de kunde ta mer avfall.
8
 

---

246
appendix
Tabell 9. Mängden avfall från Stockholm, uppdelat i avfallsslag 1900–1927 (järn-
vägsvagnar).
År
Summa 
avfall från 
Stockholm
Summa 
avfall till 
Lövsta
Gödsel- och 
skräpsopor 
till Lövsta
Gödsel-
sopor till 
Lövsta
Skräpsopor 
till Lövsta
Latrin till 
Lövsta
Gödselsopor 
direkt till ver-
kets kunder
1900
12 050
11 536
8 269
3 267
514
1901
12 343
11 502
8 082
5 804
2 278
3 420
841
1902
13 357
12 738
9 324
7 202
2 122
3 414
619
1903
13 938
13 577
10 212
8 021
2 191
3 365
361
1904
14 516
13 735
10 283
7 913
2 370
3 452
781
1905
13 698
12 558
9 161
6 659
2 502
3 397
1 140
1906
13 661
12 346
8 848
6 314
2 534
3 498
1 315
1907
14 619
13 301
9 734
6 955
2 779
3 567
1 318
1908
14 475
12 563
9 131
5 995
3 136
3 432
1 912
1909
15 186
13 161
9 746
6 633
3 113
3 415
2 025
1910
16 080
14 212
10 868
7 568
3 300
3 344
1 868
1911
15 141
12 697
9 650
5 159
3 491
3 047
2 444
1912
14 720
12 444
9 506
5 724
3 782
2 938
2 276
1913
14 567
12 174
9 299
5 287
4 012
2 875
2 393
1914
14 272
12 027
9 473
5 408
4 065
2 554
2 245
1915
13 811
11 056
8 556
4 551
4 005
2 500
2 755
1916
13 310
10 920
8 619
5 180
3 439
2 301
2 390
1917
12 089
9 312
6 714
3 875
2 839
2 598
2 777
1918
12 346
9 550
6 865
4 209
2 656
2 685
2 796
1919
12 018
9 315
6 939
3 561
3 378
2 376
2 703
1920
11 591
9 613
7 592
3 862
3 730
2 021
1 978
1921
11 261
9 682
7 790
3 715
4 075
1 892
1 579
1922
10 776
9 395
7 650
3 296
4 354
1 745
1 381
1923
11 432
9 861
8 159
3 242
4 917
1 702
1 571
1924
11 903
10 201
8 619
3 088
5 531
1 582
1 702
1925
11 617
10 254
8 906
2 951
5 955
1 348
1 363
1926
12 023
10 905
9 805
3 173
6 632
1 100
1 118
1927
12 251
11 246
10 309
3 447
6 862
937
1 005
Källa: RV 1909–1927.

---