Microsoft Word Manus hp debatt nr 2 2017. docx

42
Studenter med lärarerfarenhet uttalar såväl behovet av aktu-
ella och utvecklade ämneskunskaper som av att utveckla kom-
petenser i det pedagogiska arbetet. Även bland dessa uttrycks
ett kunskapsbehov vad gäller betyg och bedömning, elevan-
passning och relationsbygge. I denna studentgrupp uttrycks ett
tydligt behov av och en vilja att upprätthålla, fördjupa och ut-
veckla ämneskunskaperna.
Analysen visar också att inslaget ”utifrån ett vetenskapligt för-
hållningssätt” endast är framskrivet av en (1) student. Vidare
att dokumentation helt saknas kring inte bara det lärandemål
som belyses här utan även av andra lärandemål och/eller att
det som dokumenteras saknar koppling till lärandemålet. Detta
gäller såväl handledare som student och tydliga skillnader vi-
sar sig också vad gäller innehåll och omfattning.
Diskussion
Genom att vara ett betydelsefullt bidrag till utvecklingen av ett
professionellt yrkeskunnande, är den verksamhetsförlagda
utbildningen en viktig del av yrkeslärarutbildningen. Det initi-
ala syftet med projektet var att diskutera och problematisera
sättet på vilket studenters yrkeskunnande kommer till uttryck
och gestaltas i skriftlig form. Rapportens begränsningar vad
gäller omfattning har emellertid inneburit en ytterst fragmen-
tarisk och långt ifrån heltäckande forskningsöversikt och resul-
tatframskrivning. Underlaget för rapporten är obestridligt mer
omfattande och analysarbetet har genererat flera frågor och ett
kritiskt förhållningssätt till VFU-omdömets varande eller icke
varande i dess nuvarande skick.
Det kan konstateras att lärandemålens formulering, med eller
utan konkretisering, medför individuella handledares definit-
ioner på begreppet ”yrkeskunnande”. Forskning visar, att
handledarens utgår från sin personliga och praktiska teori

---

43
(Brennan Kemnis & Green, 2013; Hultman, Wedin & Schultz,
2012) och dessutom blir yrkeskunnandet kontextuellt villkorat
och avhängigt av VFU-skolan. Det kan även konstateras att om-
dömena visar på det verbala språkets begränsningar
(Nordänger & Lindqvist, 2012) och att studentens yrkeskun-
nande innehåller mycket mer än det som kan dokumenteras
(Hegender, 2010; Lundgren & von Schantz Lundgren, 2012).
En oundviklig fråga i detta sammanhang är huruvida de i yrkes-
lärarutbildningen ingående parterna kan enas om vad yrkes-
kunnande innebär. ”Teacher education should establish a more
generous and generative relationship with the field of
practice”, hävdar Sykes, Bird och Kennedy (2010).
Projektet underblåser värdet av att i ett fortsatt projekt ut-
veckla former för en rättssäker bedömning av yrkeslärarstu-
denternas yrkeskunnande och då i nära och fortlöpande sam-
verkan med verksamma yrkeslärare.
Referenser
Bates, A., Bates, M., & Bates, L. (2007). Preparing students for
the professional workplace: who has responsibility for what?
Asia-Pacific Journal of Cooperative Education, 8
(2), 121-129.
Borko, H., & Mayfield, V. (1995). The roles of the cooperating
teacher and university supervisor in learning to teach. Teacher
& Teacher Education, 11
(5), 501-518.
Brennan Kemmis, R., & Green, A. (2013). Vocational education
and training teachers´ conceptions of their pedagogy. Internat-
ional education of Training Research
, 11(4), 101-121.
Hegender, H. (2010). Bedömning av lärarstudenters yrkeskun-
nande. Nordic Studies in Education 30(3), 180-197.

---

44
Hultman, G., & Wedin, A-S. (2014). Handledning och yrkeskun-
nande i komplexa miljöer: skapandet av lärprocesser in-situ. I
H. Kock (Red.), Lärande i arbetslivet: Möjligheter och utmaning-
ar: en vänbok till Per-Erik Ellström
(s.138-157). Tillgänglig: Lin-
köping University Press
https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:749786/FULLTEXT01.pdf
Hultman, G., Wedin, A-S., & Schultz, J. (2012). Lärandet och hur
det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder:
Handledning och överföring av yrkeskunnande. Didaktisk Tid-
skrift, 22
(2), 335-358
Hård af Segerstad, H. m.fl. (1996). Lärprocessen – hur kan den
beskrivas? Vad påverkar vårt lärande?
Tillgänglig på
 
http://www.vasa.abo.fi/users/psalo/Web/utvlar.pdf 
Kernell, L-Å. (2010). Att finna balanser. Lund: Studentlitteratur. 
Lundgren, M., & von Schantz Lundgren, I. (2012). Synliggörande 
av tyst kunskap i gymnasial yrkesutbildning. Nordic Journal of 
Vocational Education and Training, 2(1), 1-12. 
Nordänger, U. K., & Lindqvist, P. (2012). Att skärpa den praktiska 
blicken. Handledares erfarenheter av försök natt stärka kvalitet i 
VFU. Utbildning och Lärande / Education and Learning, 6(1), 80-
97.
Sykes, G., Bird, T., & Kennedy, M. (2010). Teacher Education: Its
problems and Some Prospects. Journal of Teacher Education,
61
(5), 464-476.
Tveiten, S. (2014). Yrkesmässig handledning – mer än ord. 4
uppl. Lund: Studentlitteratur

---

45
Gestaltande examinationsformer
Michael Johansson 
 
Bakgrund
  
Inom Digital designutbildningen blir de gestaltande inslagen i
olika kursmoment och delprov allt fler. Det är därför viktigt att
i en dialog med begreppet självt och tillsammans med olika
aktörer i miljön på HKR försöka fånga och utveckla språk och
begreppsformer, alltså de verb som bäst beskriver den speci-
fika del som i Blooms reviderade taxonomi som handlar om
skapande och i förlängningen dess former – som uttryck, kun-
skap och praktik. Syftet med detta arbete som mestadels ge-
nomförts under 2017 som ett kvalitetsarbete, har varit att ut-
veckla och säkra metoder som skapar förutsättningar för och
hur vi bedömer gestaltande arbeten. Samtidigt ska det synlig-
göra hur både studenten är tänkt att aktivt använda gestaltning
i både kunskapande och kommunikation i förhållande till de
uppställda lärandemålen sig i kursen eller utbildningspro-
grammet. Här vill vi förutom den egna språkliga och erfaren-
hetsutvecklingen av Blooms reviderade taxonomi rörande
skapande säkra att de gestaltande inslagen i både undervisning
och examination ges rätt förutsättningar att både genomföras,
handledas och examineras. I detta arbete har jag tillsammans
med kollegor också betraktat hur några andra universitet och
högskolor genomför gestaltande examinationer och vilka krite-
rier de har för sin bedömning. Detta kvalitetsarbete är ett
första konkret arbete i Digital designutbildningen för att ut-
veckla områdets språkliga begrepp och tankemodeller, som i
förlängningen letar sig in i våra kursplaner, lärandemål och
examinationsformer. Dessutom skapas på sikt nya forsknings-
projekt i gränslandet mellan Design och HKRs andra utbild-
ningar där gestaltning ingår som en del av arbetet. I denna ar-

---