RapportCd2test. Pdf
Yüklə 0,5 Mb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.1 Kretslopp och hushållning
- 5.2 Handelsgödsel
- 5.2.1 Kadmiuminnehåll
- 5.3 Stallgödsel
- 5.4.1 Kadmiuminnehåll
30 Två år efter att överenskommelsen trädde i kraft klarade 2/3 (1995) av slammet kvalitetskraven jämfört med 1/3 (1993) innan överenskommelsen (Tideström, 1996).
31 5 F OSFORTILLGÅNG Sammanfattning kapitel 5 Fosfor är ett livsnödvändigt ämne som inte kan ersättas. Tillgången på brytvärda resurser är begränsad och det är därför viktigt att hushålla med fosfor genom kretslopp och återföring av fosforn i samhällets avfall. Detta minskar också det diffusa läckaget av fosfor till sjöar och vattendrag. Handelsgödsel innehåller förutom kadmium en rad andra föroreningar, kadmiumhalten varierar kraftigt beroende på ursprung. 1998 var medelhalten i Sverige 15 mg/kg P. Stallgödsel har en kadmiumhalt på 7-18 mg/kg P beroende på typ av stallgödsel. Slammets sammansättning är i många avseenden lik stallgödslet. Kadmiumhalten ligger runt
50 mg/kg P. Fosfor är ett nödvändigt ämne för allt liv och kan inte ersättas av något annat. Det finns i DNA, ATP, cellmembran, tänder, skelett med mera. Tillgången på brytvärd fosfor är dock begränsad vilket gör att de tillgångar som finns måste vårdas. Detta kan göras genom att återföra den fosfor som redan finns ute i samhället i olika former till jordbruksmarken och på detta sätt minska behovet av att bryta ny fosformineral. Anrikning av fosfor i samhället på grund av ett brutet kretslopp medför ett diffust läckage av fosfor till sjöar och vattendrag med övergödning som följd på sikt. Ett kretslopp av samhällets avfall som innehåller fosfor, det vill säga avloppsslam, hushållsavfall och avfall från livsmedelsindustrin minskar behovet av handelsgödsel och sparar således på de fosforreserver som finns. En annan aspekt med återanvändning av växtnäring är att det också medför en minskning av kadmiuminflödet till Sverige via import av handelsgödsel och råfosfat. 5.1 Kretslopp och hushållning Det finns många olika åsikter och uppskattningar om hur länge jordens fosfortillgångar räcker. Kända tillgångar som är brytvärda bedöms av vissa räcka i ca 150-200 år med nuvarande brytningstakt (Fredriksson, 1994; Albertsson et al., 1997). Oavsett vilken bedömning som är rätt är tillgångarnas varaktighet en tidsfråga. En på sikt ökad efterfrågan genom befolkningsökningen och från U-länder är sannolik och gör prognosen mer pessimistisk. Merparten av det råfosfat som bryts går till jordbruket. All råfosfat innehåller mer eller mindre kadmium samt en rad andra föroreningar och användningen av handelsgödsel innebär då en oönskad omsättning av kadmium och andra ämnen. Att ta tillvara på den fosfor som finns i samhällets avfall genom ett hållbart kretslopp mellan stad och jordbruk är alltså en viktig åtgärd för att också minska tillförseln av ny kadmium. Andra föroreningar som är vanligt förekommande i råfosfat är arsenik, krom, selen, uran, vanadin, bly och kvicksilver (Kauwenbergh, 1997). En allt tydligare gräns och ett allt större avstånd mellan tätort och jordbruk i dagens samhällsstruktur medför att fosfor ackumuleras i städer och att återföringen av fosfor blir försvårad (Forsberg & Günther, 1994). Matproduktion och matkonsumtion är åtskiljda och det blir ett överskott av fosfor i tätorterna.
Fosforråvara för tillverkning av handelsgödsel finns i begränsad omfattning. Framförallt är tillgången på relativt ren råvara inte särskilt stor. En ren fosforråvara innebär att bland annat kadmiumhalten är låg. Kadmium finns alltid som förorening i fosformineral vilket gör att användningen av handelsgödsel leder till ett oönskat flöde av kadmium som bieffekt.
Kadmiumhalten i råfosfat varierar kraftigt mellan olika fyndigheter (se tabell 3 i kap 3.1 Naturliga flöden). 1998 hade handelsgödsel i Sverige en medelhalt på 15 mg/kg fosfor (SCB, 1999). Hydro 32 Agri, som har 50% av marknaden för handelsgödsel i Sverige, har från den 1 juli 1998 kadmiumgaranti på sina NPK- och NP-produkter. Denna innebär att kadmiumhalten ej överstiger 5 mg/kg fosfor. För övriga fosforgödselmedel (P- och PK-produkter) går det ännu inte att lämna någon garanti på grund av hinder i tillverkningsprocessen, kadmiumhalten ligger då runt 30 mg/kg fosfor (Bertilsson pers medd, 1999). 5.3 Stallgödsel Stallgödsel är ett samlingsbegrepp för träck och urin från lantbrukets djur, vatten och strömedel som blandas till olika TS-halter (Statens jordbruksverk, 1997).
Kadmiumhalten ligger på 7-18 mg/kg P beroende på typ av stallgödsel, enligt den senaste undersökningen (Steineck et al., 1999). Sedan mitten av 70-talet har kadmiumhalten i stallgödsel minskat, i nötgödsel med en faktor två, troligen till följd av minskad deposition och minskad kadmiumtillförsel med handelsgödsel (Steineck et al., 1999). Till skillnad från handelsgödsel innehåller stallgödsel organiskt material och zink vilka båda motverkar grödans upptag av kadmium. Stallgödsel har även en svagt pH-höjande effekt på jorden (Naturvårdsverket, 1993). Enligt Steineck et al. (1999) innehåller svingödsel mer kadmium än gödsel från nötkreatur. Till svinfodret sker en tillsats av zink, oftast i form av ZnO vilket innehåller kadmium i olika grad (Steineck et al., 1999).
5.4 Slam I Naturvårdsverket (1993) kallas slam för ”stadsgödsel”. Dess sammansättning är i flera avseenden lik stallgödselns, liksom dess användbarhet i jordbruket. De största skillnaderna är att slammet har en högre fosforhalt samt att det innehåller mer metaller än stallgödsel (Naturvårdsverket, 1993). Vid avloppsreningsverken i Sverige avskiljs, vilket tidigare tagits upp, totalt ca 6 000 ton fosfor varje år vilket motsvarar närapå 15 % av den totala användningen av fosfor i jordbruket och drygt 30 % av fosformängden i handelsgödseln (Tideström, 1996).
Den senaste statistiken som gjordes över avloppsslam tar upp värden från 1995, kadmiumhalten låg då på 1,5 mg/kg TS som medelvärde för alla reningsverk i Sverige (Brånvall, pers medd, 1999). Detta motsvarar, vid en fosforhalt på 3 % av TS, 50 mg/kg P. Nya siffror från 1998 bearbetas just nu och statistik för dessa ges ut i början av år 2000.
Det finns även ett överskott av fosfor i samhället, och då särskilt i tätorterna, i andra former än avloppsslam. Detta utgörs av avfall från livsmedelsindustrin på ca 3 000 ton fosfor/år samt hushållsavfall på ca 1 000 ton fosfor/år (Tideström, 1996). Idag återförs endast en del av detta till jordbruket.
Yüklə 0,5 Mb. Dostları ilə paylaş:
|