Institutionen för Kemi och Biomedicin Examensarbete
Yüklə 295 Kb. Pdf görüntüsü
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 4. Olika typer av bipolär sjukdom
6
risk att insjukna i bipolär sjukdom om den ena tvillingen blir sjuk. En nära släkting löper 5-10% risk att drabbas av sjukdomen medan individer som inte är släkt löper risk på cirka 0,5-1,5 % att insjukna i bipolär sjukdom (7). Vissa kromosomer har betydelse för att utveckla bipolär sjukdom, nämligen kromosomerna 4, 12, 18, 21 och X (8). Påverkade gener har troligen effekt på olika proteiners omsättning i hjärnan och om obalans uppstår ökar risken att drabbas av sjukdomen vid yttre påfrestningar (6).
Det som också kan ha en roll är ökad kortisolfrisättning, förändringar i gliacellerna, i glutamaterg och monoaminerg transmission samt påverkan i intracellulära second messenger-system. Det har även setts förändringar i hjärnans vitsubstans, ändrad morfologi i frontalloben samt i limbiska och de paralimbiska strukturerna hos bipolärt sjuka personer (4).
En stressande livshändelse kan vara en utlösande faktor till att insjukna i bipolär sjukdom. Dessutom kan stress och olika påfrestningar orsaka en ny sjukdomsperiod – depression eller mani (6). En rad andra faktorer, bl. a. andra sjukdomar eller sömnbrist kan också ha betydelse för sjukdomens förlopp (9).
Tecken på bipolär sjukdom är episoder av mani eller depression som växlas med symptomfria perioder. Personer med svåra manier kan ha psykotiska symtom. Om man lider av lindriga manier så kallas de hypomanier. Depressioner kan också variera – från mycket svåra till lindriga (10).
Symptom på depression kan beskrivas som nedstämdhet, oförmåga att känna glädje eller intresse, trötthet eller nedsatt energi, sömnstörningar, viktförändringar, skuldkänslor, tröghet, koncentrationsproblem samt självmordstankar (11). Deprimerade individer känner ofta känslor av meningslöshet, värdelöshet, ingenting kan ge dem glädje. Irritabilitet samt vredesutbrott hör också till depressionen. Vissa personer har svårt att somna medan andra sover längre än vanligt. En del tappar aptit medan andra tröstäter (10). Vid djupa depressioner förekommer självmordstankar. För att ett tillstånd ska klassas som depression ska det vara i minst två veckor och inkludera minst fem av ovan nämnda symptom.
Symptomen vid mani är förhöjd sinnesstämning, ökat självförtroende, grandiositet, ökat tempo och aktivitet, minskat sömnbehov, tankerusning, pratsamhet, ökat psykomotorisk agitation och lättdistraherbarhet (10). När individen är manisk tycker den att allt är möjligt, har många idéer, tål inte kritik samt kan även vara aggressiv om den möter motgångar. Maniska personer har lätt att ta nya kontakter, prata med främlingar eller ringa telefonsamtal vid inte alltid lämpliga tider. Irritabilitet och impulsiva inköp är också vanliga. Svåra manier har ofta psykotiska symtom såsom förvirring, grava vanföreställningar, eller hallucinationer (11). För att tillstånd ska klassas som mani ska den förhöjda sinnesstämningen vara i minst en vecka och 7
inkludera minst tre av ovan nämnda symptom som gör att individens funktions- förmåga i samhället är kraftigt nedsatt eller att personen behöver sjukhusvård.
Symptomen vid hypomani är samma som vid mani men med skillnaden att intensiteten och personens funktionsnedsättning är lägre. Vid hypomani förekommer inte heller psykotiska symptom och personen kräver inte sjukhusvård (10).
symptom samtidigt. Det kallas för en blandepisod eller blandtillstånd (eng. mixed state) och innebär snabba förändringar i stämningsläget (4). Psykotiska symptom är vanligt förekommande.
Bipolär sjukdom delas huvudsakligen in i bipolär sjukdom typ I och bipolär sjukdom typ II, men i litteraturen förekommer även andra indelningar (5, 11).
Bipolär sjukdom typ I – kännetecknas av perioder av svåra manier som växlas med perioder av depressioner. Det tillståndet är oftast mycket allvarligt och innebär att personen har svårt att klara sig själv och därför måste inte sällan den sjuke vårdas på sjukhus (3).
Bipolär sjukdom typ II – förekommer när patienten får perioder av depressioner som varvas med hypomanier – d.v.s. lindrigare form av manier. Cirka 10 % med den typen av bipolär sjukdom utvecklas senare till riktiga manier och därmed måste diagnosen ändras till bipolär sjukdom typ I (6).
Cyklotymi – omfattar låggradigt bipolärt tillstånd. Personen får återkommande perioder av hypomani samt perioder av depression som dock inte uppfyller kriterier för riktig depression (4). En del patienter med cyklotymi (15-50%) insjuknar senare i bipolär sjukdom typ I eller typ II. De som inte insjuknar i manodepressiv sjukdom kallas även att de har cyklotymt temperament, d.v.s. har lätta humörsvängningar under hela sitt liv som inte leder till någon allvarlig sjukdom (12).
Snabbpendling (``rapid cycling``) – är ett tillstånd som förekommer hos 5-15% av bipolärt sjuka (4). Tillståndet innebär snabbpendling mellan manier och depressioner och definieras som förekomst av minst fyra eller fler av affektiva perioder (hypomani, mani, depression, blandtillstånd) under ett år (11,12). Hos patienter som har väldig många snabba pendlingar pratar man om ``ultra rapid cycling``.
Det finns också forskare som poängterar att bipolär sjukdom är en väldigt mångsidig sjukdom och föreslår att det finns flera olika typer än bara de två ovannämnda (typ I och typ II). Den som har föreslagit flera olika varianter av bipolär sjukdom är den amerikanske professorn i psykiatri Hagop Akiskal. Förutom typ I och typ II redovisar Akiskal även andra typer vilka kort beskrivs nedan (för grafisk illustration av de olika tillstånden se Figur 1. nedan).
Yüklə 295 Kb. Dostları ilə paylaş:
|