KRISTIANSTAD
UNIVERSITY PRESS
ISSN 2000-9216
Nr 2 2017
Högskolepedagogisk
debatt
Skriftserien Högskolepedagogisk debatt ges ut av
LärandeResursCentrum (LRC) vid Högskolan Kristianstad.
För innehållet står lärare och forskare vid Högskolan som
med sina bidrag vill stimulera den pedagogiska
utvecklingen både internt och externt.
Tema: Pedagogiska
utvecklingsprojekt med
studentens lärande i centrum
1
Innehåll
Till Arne Halling
2
Introduktion till temanumret
3
Maria Melén Fäldt,
Redaktör
Digital loggbok för reflektion och lärande under VFU
4
Maria Eriksson & Andreas Redfors
Digitaliserade kursintroduktioner
18
Johanna Grönroos & Gunnar Gunnarsson
Grannspråksdidaktik och grannspråkskommunikation i
lärarutbildningarna
21
Anna Smedberg Bondesson
Hälsoklinik på Tandhygienistprogrammet
29
Cecilia Widén, Seida Erovic Ademovski, Pernilla Karlgren
Andersson,
Susanna Sättlin & Viveca Wallin Bengtsson
Att synliggöra studenters yrkeskunnande i den
verksamhetsförlagda delen av yrkeslärarutbildningen 35
Anita Håkansson
Gestaltande examinationsformer
45
Michael Johansson
Lärande genom delaktighet och medskapande
54
Ann-Margreth E. Olsson
The fifth SOLO level connecting Sustainability and
Environmental Management System
84
Jaromir Korostenski &
Arne Halling
2
Till Arne Halling
I slutskedet av redigeringen av detta nummer av Högskolepe-
dagogisk debatt nås vi av ett sorgebud. Professor emeritus
Arne Halling har gått bort. Arne är medförfattare till ett av bi-
dragen i denna volym, som jag önskar tillägna Arne.
Minnet av Arne och den värme och omtanke Arne spred kom-
mer att stanna kvar hos oss länge. Arne, du fattas oss.
Anders Håkansson
Chef för LärandeResursCentrum,
ansvarig utgivare för Högsko-
lepedagogisk debatt
3
Introduktion till temanumret
Maria Melén Fäldt, Redaktör
I detta nummer av Högskolepedagogisk Debatt formulerar sig
ambitiösa lärare, verksamma vid Högskolan Kristianstad, kring
genomförda kvalitetsutvecklingsprojekt som alla syftar till att
stödja studentens lärandeprocess. Texterna binds samman av
tre grundläggande ingredienser som på ett eller annat sätt varit
verksamma i relation till strävan efter
att utveckla hög kvalitet
i den egna utbildningskontexten.
Den första ingrediensen är
förhållningssätt. När det Student-
centrerade lärandet ligger till grund för lärarens undervis-
ningspraktik överförs kontrollen och ansvaret för lärandepro-
cessen från lärare till student. I texterna reflekteras förhåll-
ningssätt i resonemang som berör alltifrån Hållbarhet och De-
mokrati till Appreciative inquiry och Coachande förhållnings-
sätt.
Den andra ingrediensen handlar om att
skapa förutsättningar i
lärmiljön som främjar studentens möjlighet att bli en aktiv part
i och kunna äga sin lärandeprocess. Texterna fullkomligt myll-
rar av begrepp som ger uttryck för sådana förutsättningar.
Samskapande, Tillgänglighet, Delaktighet,
Synliggörande och
Erkännande är några exempel.
Som tredje ingrediens vill jag peka på den mångfald av genom-
tänka
redskap för lärande som exemplifieras. Utöver den vid
HKR numera väletablerade arbetslivskopplingen, presenteras
möjligheterna som finns i Digitala, Gestaltande, Återkopplande
och Portfoliobaserade lösningar.
4
Digital loggbok för reflektion och
lärande under VFU
Maria Eriksson & Andreas Redfors
Problemformulering och syfte
Inom kursen i naturvetenskap och teknik för blivande grundlä-
rare med inriktning åk 4-6 finns en VFU-period omfattande tre
veckor. Under VFU-perioden implementerar och utvärderar
studenterna en under kursen utvecklad undervisningssekvens.
Detta projekt avsåg att undersöka hur studenternas arbete un-
der VFU skulle kunna stödjas genom att de gavs möjlighet att
via en digital loggbok kommunicera med två av kursens lärare.
Syftet var att skapa tillfällen för egenreflektion som också sti-
mulerades av kontinuerlig feedback. Följande forskningsfrågor
formulerades för projektet:
1.
Vad skriver studenter om då de får möjlighet att föra loggbok
under sin VFU?
2.
På vilka sätt har kurslärarnas feedback format innehållet i logg-
böckerna?
Projektets teoretiska förankring
Naturvetenskap utmärks av att söka förklaringar och svar på
frågor om hur naturfenomen kan beskrivas. Baserat på vissa
grundantaganden utvecklas generella teorier och teoretiska
modeller med vars hjälp fenomen beskrivs (Adúriz-Bravo,
2012; Giere, 1997). Dessa har visat sig kunna formuleras ma-
tematiskt och användbarheten har belagts genom växelverkan
med empiriska mätningar och processer inom vetenskaps-
samfundet. Observationer och experiment som planeras och
utförs inom naturvetenskap utgår med nödvändighet ifrån nå-
gon teori och är därmed
Theory laden (Hanson, 1958). Relat-