Grunderna för läroplanen
Den korta lärokursen i matematik
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.8 GEOGRAFI
Den korta lärokursen i matematik Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier.
• kunna utnyttja matematiken som hjälpmedel i det dagliga livet och i samhällelig verksamhet • få positiva inlärningserfarenheter när de sysslar med matematik och lära sig att lita på sin kapacitet, sina färdigheter och sin förmåga att tänka, uppmuntras att lära sig nytt genom experiment, undersökningar och upptäckter • skaffa sig sådana kunskaper och färdigheter som behövs för fortsatta studier • anamma matematiken som ett redskap med vars hjälp man kan beskriva, förklara och bygga upp modeller av fenomen samt dra slutsatser • få en uppfattning om den matematiska kunskapens natur och dess logiska struktur • tränas i att ta emot och analysera den information som massmedierna ger i matematisk form och förmå bedöma uppgifternas tillförlitlighet • bli införstådd med matematikens betydelse för den kulturella utvecklingen • lära sig att använda figurer, scheman och modeller som tankeredskap.
Kursens mål är att de studerande skall • bli vana att använda matematik när det gäller att lösa vardagliga problem och lära sig att lita på sin matematiska förmåga • förstå begreppen lineärt samband, proportionalitet och polynomfunktioner av andra graden • befästa sin förmåga att lösa ekvationer och lära sig att lösa ekvationer av andra graden. CENTRALT INNEHÅLL • lineära samband och proportionalitet mellan storheter • uppställning av ekvationer • grafisk och algebraisk lösning av ekvationer utifrån problem 128 • tolkning och prövning av lösningar • polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer 2. Geometri (MAB 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • träna sig i att göra iakttagelser och dra slutsatser om geometriska egenskaper hos figurer och kroppar • bli skickligare i att rita plana figurer och tredimensionella kroppar • kunna lösa praktiska problem med hjälp av geometri. CENTRALT INNEHÅLL • figurers likformighet • en rätvinklig triangels trigonometri • Pythagoras sats • area och volym hos figurer och kroppar • bruk av geometriska metoder i koordinatsystemet 3. Matematiska modeller I (MAB 3) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • se regelbundenheter hos och samband mellan fenomen i den reella världen och kunna beskriva dessa med matematiska modeller • vänja sig vid att bedöma olika modellers lämplighet och användbarhet.
• tillämpning av lineära och exponentiella modeller • potensekvationer • lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer 4. Matematisk analys (MAB 4) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna undersöka förändringshastighet hos funktioner med hjälp av grafiska och numeriska metoder • förstå begreppet derivata som ett mått på förändringshastigheten • kunna undersöka polynomfunktioners förlopp med hjälp av derivatan • lära sig fastställa det största och minsta värdet för en polynomfunktion i tillämpningsuppgifter. CENTRALT INNEHÅLL • derivatan för en polynomfunktion • analys av polynomfunktioners tecken och förlopp • det största och minsta värdet för en polynomfunktion • grafiska och numeriska metoder
Kursens mål är att de studerande skall • bli vana att handskas med och tolka statistiskt material • bekanta sig med hur fickräknare och datorer används i statistiska uppgifter • bli insatta i sannolikhetslärans grunder.
• karakteristikor för kontinuerliga och diskreta statistiska fördelningar • normalfördelningen och normeringen av den • kombinatorik • sannolikhetsbegreppet • formler för sannolikhet och användning av modeller som åskådliggör dem 6. Matematiska modeller II (MAB 6) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • få en säkrare och allsidigare förmåga att lösa ekvationer • kunna lösa lineära optimeringsproblem i praktiska situationer • förstå begreppet talföljd • kunna lösa praktiska problem med hjälp av aritmetiska och geometriska talföljder och summor.
• lineära ekvationer med två variabler • lineära ekvationspar • grafisk lösning av olikheter med två variabler • lineär optimering • talföljder • aritmetiska och geometriska talföljder och summor
Kursens mål är att de studerande skall • lära sig att förstå begrepp som används i det ekonomiska livet • tillägna sig matematiska färdigheter för att kunna planera sin egen ekonomi • få matematiska grunder för studier i företagsekonomi • kunna tillämpa statistiska metoder. CENTRALT INNEHÅLL • index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar • matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor 8. Matematiska modeller III (MAB 8) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • fördjupa sina insikter i den matematik som behövs i ett alltmer tekniskt samhälle • få hjälpmedel för att bearbeta periodiska fenomen matematiskt. CENTRALT INNEHÅLL • trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln • radianbegreppet • trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a • grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen
• vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer • framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet • undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer 5.7 Biologi 5.7 BIOLOGI Biologi är en naturvetenskap som utforskar den levande naturens uppbyggnad, funktioner och växelverkan allt från molekyl- och cellnivå till biosfären. För biologin som vetenskap är det karaktäristiskt att man når fram till ny kunskap genom observation och experiment. Biovetenskaperna är kunskapsområden som utvecklas snabbt och som kan tillämpas på många områden i samhället. Biologin förser oss med nya fakta om den levande naturens mångfald och om hur man kan främja en hållbar utveckling. Syftet med undervisningen i biologi är att den studerande skall förstå hur den organiska världen är uppbyggd, hur den fungerar, hur den har utvecklats och kan se människan som en del av den. Det är viktigt att inse hur människan genom sin verksamhet påverkar miljön. Gymnasiets biologi skall även skapa en grund för att förstå de möjligheter som biovetenskaperna ger då det gäller att förbättra människosläktets, övriga organismers och ekosystemens välbefinnande. Undervisningen skall utveckla ett naturvetenskapligt tänkesätt hos de studerande, väcka deras intresse för biovetenskaper och hos dem främja ett sådant handlingsmönster som bevarar naturens mångfald och utvecklar ansvar för miljön. Mål för undervisningen Biologiundervisningens mål är att de studerande skall • behärska de centrala begreppen inom biologin • kunna identifiera kännetecken på liv och strukturera livets fenomen och de olika systemen från molekylnivå till biosfären • lära sig att sätta värde på mångfalden av organismer och förstå hur dessa anpassat sig i olika miljöer • förstå arvsmassans och evolutionens betydelse för organismernas utveckling • bli förtrogna med olika metoder för att få fram biologisk kunskap och bedriva biologisk forskning samt kritiskt kunna bedöma biologisk information från olika källor • kunna planera och genomföra ett enkelt biologiskt experiment och tolka dess resultat • känna till biovetenskapernas, till exempel bioteknikens och läkarvetenskapens tillämpningar • känna till grunddragen i människans anatomi • förstå arvs- och miljöfaktorernas betydelse för hälsan både ur individens och ur mänsklighetens synvinkel • bli medvetna om nödvändigheten av en hållbar utveckling och inse att de har ett eget ansvar för ekosystemens framtid
inom biologin samt att tillämpa biologisk kunskap. Vid bedömningen skall läraren fästa uppmärksamhet vid de studerandes förmåga att förstå naturvetenskapliga lagbundenheter, orsak och verkan, insikten om växelverkans betydelse samt helhetsuppfattningen. Vid bedömningen av färdigheterna betonas de studerandes naturvetenskapliga skicklighet, deras förmåga att arbeta i grupp och deras förmåga att utnyttja olika källor och kritiskt bedöma fakta. Man kan också ta hänsyn till visat intresse för biologins olika delområden.
Kursens mål är att de studerande skall • känna till karakteristika och grundförutsättningar för liv samt veta hur man undersöker livsfunktionerna • förstå vad diversitet innebär inom biosystem på olika nivåer • förstå evolutionens kontinuitet, mekanismer och betydelse • känna till vad variation, anpassning och relationerna mellan arterna betyder för livets utveckling • kunna gestalta strukturen hos biosfären i dag och tyda dess utveckling • känna till de centrala principerna för ekosystemens funktion. CENTRALT INNEHÅLL Biologin som vetenskap • livets egenskaper och grundförutsättningar • biologiska vetenskaper och forskningsmetoder Hur biodiversiteten kommer till synes • ekosystemens och arternas mångfald • djurens beteende som uttryck för mångfalden • den genetiska mångfalden Evolutionen – livets utveckling • förökningsstrategier och evolutionskrafter • arternas uppkomst och undergång • biosfären i dag
• växelverkan mellan levande och icke levande natur • ekosystemens struktur och funktion • egenskaper i populationer • förhållanden mellan arter • organismernas anpassning till omgivningen och deras utbredning 2. Cellen och ärftligheten (BI 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • förstå cellens betydelse som livets grundenhet, känna igen olika celler och deras strukturer • förstå hur cellstrukturerna har utvecklats och deras betydelse samt evolutionsprocessen som en helhet 134 • kunna redogöra för cellens kemiska byggnad och funktion samt koppla dessa till hur individen fungerar • behärska processerna i cellens energihushållning och inse dessa processers betydelse • känna till den genetiska informationsstrukturen och informationsöverföringen från cell till cell och generation till generation • veta hur generna styr cellens funktioner • kunna grundprinciperna för ärftlighetens lagbundenheter • veta hur man undersöker celler och behärska experimentella arbetssätt.
Cellen som grundenhet för livet • hur celler undersöks • olika slags celler • cellens byggnad och funktion
• bindningen av energi • frigörelse av energi
• DNA-strukturen och DNA:s funktion • proteinsyntesen
• mitosen och dess betydelse • cellens delning, tillväxt och differentiering
• gener och alleler • könscellerna och deras uppkomst genom meios • ärftlighetsmekanismerna Populationsgenetiken och den syntetiska evolutionsteorin FÖRDJUPADE KURSER 3. Miljöekologi (BI 3) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna ekologins grunder och förstå hur den mänskliga verksamheten inverkar på den levande naturen • förstå biodiversitetens betydelse för mänsklighetens framtid • gestalta orsaker till miljöproblemen och se deras följder i ekosystemen • stifta bekantskap med de finländska ekosystemen och deras särdrag samt vara insatta även i de ekosystem som människan bearbetat • känna till och kunna bedöma metoder med vilka man kan analysera miljöns tillstånd och lösa de problem som uppkommit • kunna planera och genomföra en liten undersökning om miljöns tillstånd och presentera resultaten av den • utveckla sin förmåga att avläsa miljön, inse sitt ansvar för miljöns tillstånd och kunna handla enligt principerna för en hållbar utveckling. CENTRALT INNEHÅLL Ekologisk forskning • fördjupning av de ekologiska grundbegreppen • den ekologiska forskningens syfte • indikatorer över miljöns tillstånd • planering och genomförande av en egen undersökning Biodiversiteten och dess betydelse • biodiversiteten som en naturresurs • utrotningshotade organismarter och livsmiljöer och skyddet av dem • biodiversitetens minskning De ekologiska miljöproblemen, orsaker och tänkbara lösningar • problem i anslutning till ämnenas kretslopp • lokala miljöproblem
• skogarna i norr • kärren • sjöarna och vattendragen • Östersjön
• ekologiskt hållbar utveckling och individens val • den byggda miljön och stadsekologi • ekologiskt hållbar produktion • miljöteknikens möjligheter
Kursens mål är att de studerande skall • kunna redogöra för huvuddragen i människocellens differentieringsprocess samt för vävnadernas och organens byggnad och för hur de fungerar • förstå regleringsmekanismerna i den kemiska jämvikten och hur de påverkas av yttre och inre faktorer • inse betydelsen av nervsystemets verksamhet och hormonsignaler som reglerare av individens funktioner • förstå de fysiologiska förändringar som sammanhänger med förökningen och människans livscykel samt det sociala umgängets betydelse för människans hälsa • kunna förklara organismens förmåga att anpassa sig till förändringar och försvara sig mot yttre hot och känna till hur de viktigaste sjukdomarna uppstår • förstå människans utveckling som art och inse hur arvsmassan och miljön tillsammans bidrar till hälsan • kunna åskådliggöra vad de lärt sig med exempel ur vardagslivet, bekanta sig med nyheter på området och bedöma dem kritiskt. CENTRALT INNEHÅLL Särdragen hos människans celler och vävnader • cellernas uppkomst, tillväxt och differentiering i vävnader samt stamcellernas betydelse • hur cellerna åldras och dör • cancer
• matsmältningen och födan • andningsorganen och regleringen av andningen • blodet och blodomloppet • sekretionsorganen och den kemiska jämvikten • det muskuloskeletala systemet Regleringen av livsfunktionerna • de inresekretoriska körtlarna och hormonerna • nervsystemet och sinnena • värmeregleringen Människans förökning • könsutvecklingen och sexualiteten • befruktning, graviditet och förlossning
• människans evolution och människan som art • ärftlighet och hälsa
• organismens försvarssystem • människan och mikroberna • giftiga ämnen och mutagener 5. Bioteknologi (BI 5) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • få djupare insikter i cellens finstruktur och i hur de olika celldelarna fungerar • förstå hur de molekyler som är viktiga för liv är uppbyggda och hur de inverkar på cellfunktionerna • behärska strukturen hos de viktigaste mikrobgrupperna, som hos bakterier och virus, samt principerna för deras funktion och förökning • känna till hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras • känna till metoder för att söka upp och identifiera gener, kunna redogöra i huvuddrag för tekniken inom genöverföring och behärska de viktigaste begreppen inom gen- och bioteknik • vara införstådda med de tillämpningsmöjligheter som biotekniken erbjuder i olika biovetenskaper och i industrin • kunna bedöma de möjligheter, risker och etiska problem som den biotekniska utvecklingen för med sig och utifrån dem kunna träffa motiverade val i vardagslivet.
Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare • strukturen hos DNA, gener och genom • enzymerna som redskap för cellen och biotekniken
• hur en gen fungerar och hur dess funktion regleras • mutationer
• gentekniska metoder och kartläggning av gener • genforskning inom medicinska vetenskaper • genforskning som ett sätt att identifiera individer Mikroberna och deras betydelse • bakteriernas och virusens struktur, funktion och förökning • bakterieodling och bakteriebehandling • mikroberna i naturen och i människans tjänst Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken 5.8 Geografi 5.8 GEOGRAFI I geografin undersöks hur den livlösa och levande naturen samt de system som människan har skapat utifrån den är uppbyggda och hur de fungerar. Undervisningen i geografi skall vägleda de studerande så att de blir medvetna om växelverkan mellan naturen och den mänskliga verksamheten och så att de ser världen som en föränderlig och kulturellt flerformig livsmiljö. I studierna i geografi integreras naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga element. Syftet med undervisningen är att de studerande skall bli kapabla att gestalta regionala miljöfrågor och kunna sträva efter lösningar i enlighet med principerna för en bärkraftig utveckling. Undervisningen i geografi i gymnasiet skall hjälpa de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ge dem en inblick i hur problemen kan lösas. De studerande skall lära sig hur man med geografisk kunskap bättre kan se de faktorer som bidrar till att världen förändras. De skall lära sig att formulera motiverade åsikter, att ta ställning till de förändringar som pågår både nära inpå och i hela världen samt att medverka aktivt till att främja välståndet för naturen och människan. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i geografi är att de studerande skall • kunna skaffa sig, tolka och kritiskt bedöma geografisk kunskap med hjälp av kartor, statistik och skriftliga, digitala och andra mediala källor och allsidigt utnyttja datatekniken för förmedling av geografiska uppgifter • förstå vad regioner, lägen och orter innebär i geografisk kontext • kunna beskriva regionala fenomen, strukturer och växelverkan i naturen och i den mänskliga verksamheten och kritiskt kunna ta ställning till det som sker i världen • förmå gestalta, analysera och bedöma tillståndet i den naturliga och byggda miljön och de förändringar som pågår i den, samt se hur det står till med den mänskliga välfärden lokalt och globalt • förstå begreppet regional utveckling och kunna diskutera olika möjligheter att lösa ekonomiska och sociala jämlikhetsproblem • känna till och förstå olika slags kulturer och lära sig att tolerera och respektera olikhet • känna till planeringsförfaranden på olika nivåer och veta hur man kan inverka på utformningen av den egna miljön • kunna ta ställning till olika frågor som berör omvärlden och handla som aktiva världsmedborgare till förmån för en bärkraftig utveckling.
färdigheter. Bedömningen skall inriktas på behärskningen av grundbegreppen, på skickligheten i att motivera geografiska påståenden och ställningstaganden samt på förmågan att se regionala samband. Vid bedömningen beaktas dessutom förmågan att tolka och bedöma geografiskt kunskapsstoff och att tillämpa geografisk kunskap i olika situationer. Färdigheter som skall bedömas är förmågan att analysera, behandla och lägga fram geografiska uppgifter såsom att läsa kartor och annan grafisk framställning samt förmågan att samarbeta.
Kursens mål är att de studerande skall • kunna använda naturgeografiska grundbegrepp • förstå de fenomen som beror på jordklotets planetarism • kunna beskriva atmosfärens, hydrosfärens och litosfärens struktur och funktioner • förstå hur och varför naturlandskap förändras och kunna utläsa landskapens struktur, uppkomst och utveckling ur kartor och bilder • förstå indelningen av den livlösa och levande naturen på jordklotet i zoner • kunna tillämpa den geografiska kunskap de fått både lokalt och globalt.
Det geografiska tänkesättet • begreppet geografi • geografin som naturvetenskap • geografiskt kunskapsstoff, geografiska forskningsmetoder och undersökningsförlopp • förändringar i världsbilden och kartbildens utveckling Jordens planetariska karaktär • solsystemets uppkomst och grundläggande struktur • solen och dess inverkan på jordklotet • jordens planetariska rörelser och de fenomen som beror på dem Atmosfären i rörelse • atmosfärens struktur och betydelse • vindarna och deras uppkomst, planetariska och regionala vindar samt lokala vindfenomen
• vattnets kretslopp i naturen • regnens uppkomst och spridning • havsvattnets rörelser och rörelsernas betydelse Vädret och klimatet • väder och väderprognostisering • värme- och klimatzoner • väderförändringar Jordklotets föränderliga ytformationer • jordens struktur • endogena och exogena processer som bearbetar jordens yta
• växtzonernas läge och avbildningar av dem • förutsättningarna för mänsklig verksamhet och verksamhetens inverkan i olika växtzoner
Kursens mål är att de studerande skall • kunna använda kulturgeografiska begrepp och tolka fenomen och strukturer som har att göra med mänsklig verksamhet med hjälp av kulturgeografiska teorier och modeller • känna till olika kulturer och kunna analysera faktorer som bidragit till deras uppkomst • kunna analysera den demografiska utvecklingen och kolonisationen i olika regioner samt orsakerna till och följderna av urbaniseringen • kunna bedöma verkningarna av de möjligheter som naturresurserna och miljön erbjuder på olika områden av mänsklig verksamhet och inse betydelsen av en ekologiskt och ekonomiskt bärkraftig utveckling • känna till målen för regional planering och olika möjligheter att påverka den • känna till de olika uttrycksformerna för olika samhälleliga utvecklingsstadier • kunna bedöma det mänskliga välståndet, miljöns tillstånd och hur kulturellt och socialt hållbar utvecklingen är nu och i framtiden i jordklotets olika regioner. CENTRALT INNEHÅLL Kulturgeografins väsen och uppgifter • betraktelsesätt och infallsvinklar • geografisk uppfattning och mentala kartor • platsupplevelser och regional identitet
• befolkningens utveckling och tillväxt • bosättningens regionala fördelning, flyttningsrörelser och urbanisering • kulturerna och kulturernas förändring samt minoritetskulturer Naturtillgångar • klassificering och tillgång på resurser Primärproduktionen och miljön • livsmedelsproduktion och tillgång på livsmedel samt hållbart jordbruk och fiske • jordbruksformer • skogarna som en naturresurs och hållbar skogshushållning Industrin och energin • råvaror och energitillgångar • industrins lokalisering • principerna för en bärkraftig industri och energihushållning Rörelser och växelverkan • trafiksystem • turismen och dess betydelse på olika områden • världshandeln • regionala spridningsfenomen – geografisk diffusion
• centrum och periferier • markanvändningen på landsbygden och i städerna • centralorter och influensområden • tolkning av kulturlandskap med hjälp av kartor och bilder
• regionplanering och principerna för delaktighet i planeringen • utvecklingsskillnader på olika plan • internationellt samarbete • globaliseringen
Kursen mål är att de studerande skall • känna till de risker som ansluter sig till naturfenomen, till människans verksamhet samt till växelverkan mellan natur och människa på jorden och kunna bedöma deras betydelse ur människans och miljöns synvinkel • veta hurdana risker som förekommer i olika områden på jorden och kunna jämföra och bedöma riskfylldheten både globalt och lokalt • kunna bedöma sambandet mellan graden av utveckling i olika områden och de risker som förekommer där • kunna följa med och kritiskt bedöma aktuella nyheter i olika medier angående risker och kunna tillämpa det de lärt sig när det gäller att analysera och bedöma sådana nyheter • känna till på vilket sätt man kan lösa och undvika risktillstånd eller lindra deras skadeverkningar • inse att människan med sin verksamhet påverkar vår planets livsduglighet, vårt välstånd och vår trygghet • vet vilka möjligheter det finns att förutsäga och gardera sig mot hot, reglera konflikter och verka enligt principerna för hållbar utveckling.
Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser • risker relaterade till rymden, endogena risker, stormar, översvämningar, torka och risker som härstammar från organismer • att gardera sig mot risker i naturen Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen • risker på grund av exploateringen av naturen: energifrågor och naturresurser, tillgången på rent vatten, erosion och uppkomsten av öknar, klimatförändringar, föroreningar och utarmningen av biodiversiteten • möjligheter att förhindra och minska miljöriskerna med metoder för hållbar utveckling
• befolkningstillväxt och hunger, urbanisering, riskerna med globalisering, samhälleliga och politiska spänningar, krig, flyktingströmmar och social ojämlikhet • möjligheter att reglera konflikter Tekniska risker 4. Regionstudier (GE 4) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna grunderna i kartografi • känna till principerna för geografiska informationssystem (GIS) och olika möjligheter att tillämpa dem • kunna samla in uppgifter om ett område med hjälp av fältobservationer, enkäter och intervjuer och genom att undersöka kartverk, kartor, statistik och andra källor • kunna utnyttja datanät i insamlingen av materialet, vid bearbetningen av det i samverkan med andra och vid publiceringen av resultatet • kunna visualisera uppgifter från området i form av kartor, diagram och fotografier • kunna analysera och tolka materialet och utifrån det utarbeta en beskrivning av området ifråga • känna till grunderna för vetenskapligt skrivande, som vikten av att kritiskt utnyttja källor och utarbeta hänvisningar, och vara medvetna om upphovsrättsliga frågor.
Kartografins grunder och geografiska källor • fältobservationer, enkäter och intervjuer • kartor, kartskalor, kartprojektioner och karttyper, flygfoton och satellitbilder • numeriska källor och visualisering av dem i form av kartor och diagram • tryckt källitteratur och källor i digital form som datanät och CD-ROM-databaser Geografiska informationssystem • grunderna för geografisk information och informationssystemens tillämpningar • exempel på behandling av geografiskt källmaterial, tolkning och visualisering av områden på olika nivåer med hjälp av GIS-program En egen undersökning av ett område • val av ett område för undersökningen • insamling av material med hjälp av kartor, statistik, digitalt GIS-material eller annat källmaterial, behandling och tolkning av materialet samt en mindre områdesrapport • ämnesområden: det undersökta områdets läge som en del av större områden, områdets storlek, dess naturförhållanden, befolkning och bosättning, naturtillgångar och markanvändning, näringar, trafik och tjänster, indelning av området i delområden samt områdets problem och utvecklingsmöjligheter 5.9 Fysik Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|