Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.11 RELIGION
- 5.11.1 Evangelisk-luthersk religion
5.9 FYSIK Fysiken är en empirisk naturvetenskap, inom vilken man försöker förstå och förklara naturens grundstruktur och -fenomen med hjälp av information som fås genom experiment. Målet är att kunna ställa upp allmängiltiga lagbundenheter och lägga fram dem i form av matematiska modeller. Den experimentella sidan av undervisningen kan beroende på ämnesområdet, på vilket skede undervisningen befinner sig i och på vilken utrustning som är tillgänglig, bestå av självständigt arbete som de studerande utför eller av lärardemonstrationer. Den kan också åskådliggöras genom studiebesök och videoframställningar eller enbart genom föreläsningar. Genom experiment leds den studerande fram till nya naturvetenskapliga begrepp, principer och modeller. Undervisningen i fysik skall utveckla de studerandes förmåga att arbeta experimentellt tillsammans med andra. Den experimentella verksamheten utvecklar även förmågan att visualisera naturvetenskapens karaktär och tänka naturvetenskapligt. De studerande skall lära sig att observera strukturer och fenomen i naturen utgående från sina tidigare erfarenheter och uppfattningar. De skall lära sig att bli medvetna om tidigare uppfattningar, ifrågasätta dem och förtydliga den egna världsbilden via nyinlärd kunskap. De studerande skall lära sig att planera experiment tillsammans, diskutera information eller material som framställts experimentellt, hur detta skall bearbetas och uttryckas samt hur pålitligt det är. Gruppen lär sig på så sätt att dela med sig av ny kunskap. I naturvetenskapliga studier används experimentella metoder, olika kunskapskällor samt olika sätt att bearbeta information. Den främsta kunskapskällan i fysiken är själva naturen. I skolan tillkommer läro- och uppslagsböcker, digital utrustning och ämnesexperter.
• se människan som en del av naturen och förstå fysikens roll när det gäller att beskriva naturen • inse betydelsen av experimentell verksamhet och teoretiska resonemang då naturveten- skaplig kunskap byggs upp • uppfatta fysikens betydelse inom vetenskap, konst, teknik, kommunikation och näringsliv samt i människans vardagsmiljö • verka aktivt och ansvarsfullt för en hälsosam och trygg miljö • strukturera sin uppfattning om naturens byggstenar och fenomen med hjälp av fysikaliska begrepp och principer • kunna lösa naturvetenskapliga och tekniska problem kreativt med de verktyg fysikens lagar och begrepp erbjuder • kunna skaffa och bearbeta information i samarbete med andra studerande på samma sätt som i en expertgrupp • lära sig planera och utföra enkla mätningar och att tolka, bedöma och tillämpa resultaten • kunna utnyttja olika kunskapskällor och mångsidigt presentera och publicera fakta, även med hjälp av teknisk utrustning • förmå analysera fysikens betydelse för individen och samhället som nyttjare av kunskaper i fysik, bli bekant med fysikaliska tillämpningar och en ändamålsenlig, etisk och kontrol- lerad användning av dem när man tillverkar produkter för att underlätta vardagslivet; det är viktigt att uppöva förmågan att se vilka följder tekniska tillämpningar kan få. Bedömning I fysiken bedöms hur väl de studerande lärt sig att behärska och tillämpa faktainnehållet i de olika kurserna i läroplanen speciellt med hjälp av matematiska modeller. I bedömningen skall också iakttas deras skicklighet i informationsteknik och experimentellt arbete samt utrönas hur väl andra nödvändiga färdigheter, som att beskriva fysikaliska problemlösningsprocesser, har utvecklats.
Kursens mål är att de studerande skall • uppfylla sitt behov av kunskap och förståelse och ta emot intryck som väcker och fördjupar intresset för fysik • bekanta sig med grundbegrepp om materiens och universums struktur och kunna bilda sig en uppfattning om naturens grundelement och fenomen via fysikaliska begrepp och principer • förstå hur naturvetenskapliga teorier byggs upp genom experimentell verksamhet och genom modeller som ställs upp med hjälp av experimentresultat • kunna planera och utföra enkla naturvetenskapliga experiment, tolka och bedöma empiriska resultat och presentera dem för andra • kunna tolka och framställa experimentresultat i grafisk form • kunna använda sig av informations- och kommunikationsteknik i studierna.
• fysikens betydelse under olika historiska tidsperioder samt i våra dagar • materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan • energins bindning och frigörelse, speciellt strålning, i både naturliga och artificiella processer • betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet • kraft som orsak till att en rörelse förändras • de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser FÖRDJUPADE KURSER Målen för de fördjupade kurserna är att de studerande skall • bli kapabla att bedriva studier i naturvetenskapliga ämnen och på områden som tillämpar naturvetenskap • kunna undersöka fenomen i naturen, ställa upp modeller och beskriva fenomenen med hjälp av matematiska och grafiska metoder • förmå konstruera fysikaliska modeller och använda dem för att göra förutsägelser 148 • undersöka och åskådliggöra modeller med hjälp av informations- och kommunikationsteknik • bekanta sig med den klassiska fysikens deldiscipliner och med grunderna för modern fysik • bekanta sig med fysikens tekniska tillämpningar • bekanta sig med fysikens betydelse inom olika samhällssektorer • bekanta sig med fysikaliska tillämpningar och med de riskfaktorer som de medför.
Kursens mål är att de studerande skall • lära sig känna värmefenomen • kunna undersöka fenomen som hör samman med värmelärans huvudsatser eller ämnens termodynamiska tillstånd • bli kapabla att delta i kritiska diskussioner och i beslutsprocesser som gäller miljö och teknologi.
• gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning • tryck, hydrostatiskt tryck • uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi • mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad • värmelärans huvudsatser, energi i slutna system • energikällor
Kursens mål är att de studerande skall • få en allmän bild av periodiska fenomen i naturen och bekanta sig med de centrala principer som förklarar dessa • göra sig förtrogna med vibrationsrörelsens och vågrörelsens grunder genom att undersöka mekanisk vibration, ljud eller elektromagnetiska vågrörelser. CENTRALT INNEHÅLL • harmoniska krafter och vibrationsrörelser • vågrörelsers uppkomst och utbredning • vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation • reflexion, brytning och totalreflexion • ljus, speglar och linser • ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud
Kursens mål är att de studerande skall • förstå rörelsefenomen och kunna bearbeta modeller som beskriver dem • kunna undersöka translationsfenomen experimentellt och med hjälp av dem förstå Newtons lagar • förstå konservationslagarnas betydelse i fysiken. CENTRALT INNEHÅLL • rörelsemodeller och Newtons lagar • distans- och kontaktkrafter, speciellt krafter som motverkar rörelse, samt lyftkraft • rörelsemängdens konstans och impulsprincipen • kinetisk och potentiell energi samt begreppet arbete • vibrationsrörelsens energi 5. Rotation och gravitation (FY 5) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • fördjupa sitt kunnande i mekanik och sin förmåga att numeriskt kalkylera med fenomen som sammanhänger med statik och rotation • fördjupa sina kunskaper om den mekaniska världsbilden.
• kraftmoment och rotationsjämvikt • modeller för rotationsrörelse, likformig och likformigt accelererad rotationsrörelse • ekvationen för rotationsrörelse • rörelsemängdsmomentets konstans • rotationsrörelsens energi • cirkelrörelse och dess acceleration • gravitation och rörelser som påverkas av gravitation • kaströrelser och planeternas rörelser • satelliter och deras användning 6. Elektricitet (FY 6) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • förstå elektricitetens grundbegrepp och bekanta sig med mätteknik • kunna utföra grundläggande elmätningar samt konstruera och undersöka enkla strömkretsar. CENTRALT INNEHÅLL • galvaniska element, elström i metalliska ledare • mätning av ström och spänning • Ohms lag • Joules lag • motstånd, koppling av motstånd och Kirchhoffs lagar • Coulombs lag, homogena elfält och materia i elfält • kondensatorer, kopplingar och energi • elström i halvledare, till exempel i dioder
Kursens mål är att de studerande skall • fördjupa sina kunskaper om elektromagnetiska fenomen • bli förtrogna med elsäkerhet • fördjupa sina kunskaper om betydelsen av elektromagnetiska fenomen i samhället.
• magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält • laddade partiklar i homogena el- och magnetfält • induktionslagen och Lenz lag • induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion • energitransport med hjälp av elström • mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende • svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation • elsäkerhet • energiindustrin
Kursens mål är att de studerande skall • bekanta sig med kvantfenomen, dualism och ekvivalensen mellan materia och energi som de principer som styr materiens struktur och dynamiken hos dess beståndsdelar • fördjupa sin helhetsbild av fysikens utveckling och dess tillämpbarhet vid tolkning av naturfenomen. CENTRALT INNEHÅLL • elektromagnetisk strålning • röntgenstrålning • svarta kroppars strålning • den fotoelektriska effekten • strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär • atommodeller med Bohrs atommodell som exempel • kvantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram • atomkärnans byggnad • radioaktivitet och strålsäkerhet • ekvivalensen mellan massa och energi • kärnreaktioner och kärnenergi • materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem
tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen skall gestalta kemin som en central naturvetenskap som strävar efter att undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt principerna för en hållbar utveckling. Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer, egenskaper och reaktioner med andra ämnen skall de studerande lära sig att förstå vardagslivet, naturen och teknologin samt kemins betydelseför människans och naturens välbefinnande. Karaktäristiskt för kemiundervisningen är att observera och undersöka egenskaper hos kemiska fenomen och ämnen med hjälp av experiment, att undersöka och förklara fenomen med hjälp av modeller och strukturer, att beskriva fenomen med kemins symbolspråk samt att konstruera modeller av kemiska fenomen och bearbeta dem matematiskt. De studerande vägleds med mångsidiga undervisnings- och bedömningsmetoder att utveckla sina kunskaper och färdigheter i kemi samt alla områden av sin personlighet. I kemiundervisningen skall man beakta de studerandes studiefärdigheter och skapa en positiv bild av kemi och kemistudier.
• förstå kemins viktigaste grundbegrepp och känna till kemins samband med alldagliga företeelser samt kemins betydelse för människans och naturens välfärd • via experiment och på andra sätt aktivt kunna ta fram och bearbeta information om kemiska fenomen och ämnen som är viktiga för livet och miljön samt bedöma informationens tillförlitlighet och betydelse • kunna planera och genomföra experiment som belyser olika fenomen samt beakta arbetssäkerheten • kunna tolka, värdera, presentera och diskutera den information som de skaffat sig experimentellt eller med andra metoder • bli insatta i informations- och kommunikationsteknikens möjligheter som verktyg vid informationssökning och vid uppställandet av modeller • bli insatta i modern industri- och miljöteknik • kunna utnyttja sina kunskaper i kemi i diskussioner och beslut som gäller naturen, miljön och teknologin samt i egenskap av konsument främja ett hälsosamt liv och en hållbar utveckling • få erfarenheter som väcker och fördjupar intresset för kemi och kemistudier.
Dessutom skall man bedöma deras förmåga att experimentellt söka fram och på olika sätt bearbeta information, det vill säga • att göra observationer och att planera och genomföra mätningar och experiment • att använda redskap och kemikalier på ett tryggt sätt • att presentera resultaten både muntligt och skriftligt • att tolka och bedöma resultaten och ställa upp formler • att dra slutsatser och att tillämpa dem. De studerandes kunskaper och färdigheter i kemi skall bedömas genom kurstentamina samt genom iakttagelser av deras aktivitet, experiment, arbetsbeskrivningar, projekt, föredrag och rapporter. Dessutom iakttas kontinuerligt hur deras begreppsliga och metodiska kunskaper och färdigheter utvecklas. OBLIGATORISK KURS 1. Människans kemi och kemin i livsmiljön (KE 1) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • få en bild av kemin, dess möjligheter och betydelse • fördjupa sina insikter i kemins grunder i samband med genomgången av kursens stoff • kunna redogöra för organiska föreningars struktur, egenskaper och reaktioner och förstå deras betydelse för människan och hennes livsmiljö • känna till olika blandningar och begrepp i anslutning till dem • utveckla de färdigheter som behövs för att presentera och diskutera kemiska fakta och företeelser • lära sig ett undersökande arbetssätt och att kritiskt söka efter och bearbeta fakta • kunna undersöka organiska föreningars egenskaper och reaktioner experimentellt, känna till separations- och identifieringsmetoder och kunna framställa lösningar. CENTRALT INNEHÅLL • organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar • bindningar i och polaritet hos organiska föreningar • olika slags blandningar, substansmängder och halter • organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar FÖRDJUPADE KURSER 2. Kemins mikrovärld (KE 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till sambanden mellan ämnenas struktur och deras egenskaper • kunna utnyttja kemiska formler, tabeller och system för att klarlägga egenskaper hos kemiska föreningar • förstå organiska föreningars strukturer och känna till metoder som används för att bestämma dem • med hjälp av olika experiment och modeller kunna undersöka fenomen som hör samman med ämnenas strukturer, egenskaper och reaktioner.
• grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet • elektronhöljets strukturer och atomorbitaler • bestämning av oxidationstal och föreningsformler • kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper • hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars bindnings- och rymdstrukturer • isomeri
Kursens mål är att de studerande skall • förstå de faktorer som påverkar förloppet av kemiska reaktioner samt inse faktorernas betydelse för livsmiljön (industrin) • förstår bindning och den frigörelse av energi som sker vid kemiska reaktioner och inse förändringarnas betydelse i samhället • kunna skriva reaktionsformler och bearbeta reaktionslikheter matematiskt • kunna undersöka fenomen med hjälp av experiment och olika modeller vid reaktioner, reaktionshastigheter och reaktionsmekanismer.
• symbolspråket för kemiska reaktioner • organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar • stökiometriska beräkningar och den allmänna gaslagen • energiförändringar i kemiska reaktioner • reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna 4. Metaller och material (KE 4) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till viktiga industriella råvaror och förädlingen av dem • känna till olika oxidations- och reduktionsmedel och kunna skriva redoxreaktioner • kunna principerna för elektrokemiska fenomen och kunna redogöra för kvantitativa tillämpningar av dem • känna till olika material och deras sammansättning, egenskaper och framställnings- metoder och kunna redogöra för metoder för utvärdering av konsumtionsvarornas inverkan på miljön • kunna undersöka fenomen som berör metaller och elektrokemi med hjälp av experiment och modeller.
• metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys • redoxreaktioner • metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar • biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer
Kursens mål är att de studerande skall • förstå hur reaktionsjämvikt inställer sig och förstå matematiska tillämpningar utifrån den • förstå betydelsen av jämvikt och känna till vilken roll jämvikten spelar i industriprocesser och naturfenomen • kunna undersöka fenomen som gäller kemisk jämvikt med hjälp av experiment och modeller. CENTRALT INNEHÅLL • reaktionsjämvikt • jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse • löslighet och mättad lösning • grafisk framstställning av jämvikt 5.11 Religion 5.11 RELIGION Den viktigaste uppgiften för undervisningen i religion är att fördjupa de studerandes förtrogenhet med den egna religionen och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur religionen. Med övriga religioner skall de bekanta sig utifrån religionernas egna utgångspunkter. I religionsundervisningen skall religionen granskas ur ett brett perspektiv som en del av kulturen och samhället och som en del av gruppers och individers liv. I religionsundervisningen skall olika synsätt och den enskildes övertygelse respekteras. Vid genomgången av lärostoffet skall den senaste teologiska och religionsvetenskapliga forskningen utnyttjas. Eftersom religionen utgör en del av kulturen och samhället, har religionsundervisningen naturliga kopplingar även till de humanistisk-samhälleliga vetenskaperna och till konstämnena. Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och att använda denna insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle och till att främja kulturell växelverkan. I undervisningen utnyttjas religionernas egna källor, ny forskning och aktuellt material ur olika medier. I undervisningen betonas aktiverande arbetssätt så att lärostoffet kopplas till de studerandes erfarenhetsvärld och de uppmuntras att bearbeta och tillägna sig kursernas innehåll och utvecklas i riktning mot målen. Målen för religionsundervisningen är att de studerande skall • tillägna sig kulturell läsförmåga i anslutning till olika religioner så att de förstår religionens betydelse och inflytande på den enskilda människan och på grupper samt på samhället och kulturen • behärska begrepp, kunskaper och färdigheter med vilkas hjälp de kan reflektera över och analysera olika religiösa frågor • kunna bygga upp, gestalta och bedöma sin världsåskådning och kulturidentitet och värdesätta den religiösa traditionen i sin egen kultur och i andra kulturer • respektera människor med en annan övertygelse och kunna leva och verka i ett mångkulturellt samhälle och en mångkulturell värld tillsammans med människor som kommer från andra kulturer och har ett annat tänkesätt och en annan tro • förstå betydelsen av ett personligt ansvar och vara medvetna om de värderingar som ligger bakom olika etiska ställningstaganden samt om värderingarnas betydelse • vara kapabla att diskutera och reflektera över religiösa och moraliska frågor och på egen hand kunna söka fram och kritiskt bedöma fakta om religion.
och uttrycka sig i religiösa termer, vilket innebär förmåga att jämföra, analysera och bedöma religioner och den växelverkan som sker mellan religionen, kulturen och samhället. De skall handledas i att själva bedöma hur väl de uppnått sina mål. Studiernas omfattning och kvalitet samt de studerandes individuella färdigheter skall beaktas. Bedömningen skall sporra de studerande till att planera, utvärdera och utveckla sitt arbete. 5.11.1 Evangelisk-luthersk religion OBLIGATORISKA KURSER 1. Religionens natur och betydelse (RE 1) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • få kunskap om religionen som företeelse och känna till Bibelns särart som representant för den sakrala litteraturen • förstå religionens globala natur och religiösa föreställningar samt inse hur religionen är integrerad i kulturen och samhället • få material och begreppsliga redskap för att analysera sin världsåskådning • lära känna Bibelns inflytande på den västerländska kulturen och bibelforskningen som en del av religionsforskningen • genom insikter i det heliga lära sig att respektera människor med en annan övertygelse. CENTRALT INNEHÅLL • religionsbegreppet och religionsforskning • religiösa kärnfrågor • religionen i ett samfund och som en personlig upplevelse • Bibeln som helig litteratur • Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag • olika sätt att undersöka och tolka Bibeln • Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen 2. Kyrkan, kulturen och samhället (RE 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • förstå hur den kristna kyrkan har utvecklats, spritts och inverkat på omgivningen under olika tider och hur den har stått i växelverkan med kulturen och samhället • veta hur kyrkans lära är uppbyggd, hur gudstjänstlivet och konsten har påverkat varandra och kunna redogöra för kyrkans politiska och sociala betydelse under olika historiska skeden • förstå hur kristendomen verkar i form av olika kyrkosamfund på olika håll i världen • kunna analysera uttryck för olika kristna traditioner i våra dagar och förstå den gemensamma ekumeniska grunden.
• den kristna kyrkans uppkomst • från urkyrkan till separationen mellan den östkatolska och den västkatolska kyrkan • den västkatolska kyrkan under medeltiden • utvecklingen inom den östkatolska kyrkan 162 • reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden • den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld • dialogen mellan olika kyrkor och religioner 3. Människans liv samt etik (RE 3) MÅL
Kursens mål är att de studerande skall • kunna ställa etiska frågor och förstå betydelsen av livsfrågorna och av etisk reflexion • få begreppsliga verktyg för att kunna diskutera etiska frågor • förstå att de träffar moraliska val varje dag och veta att de ansvarar för sina beslut • få baskunskap om människans livsfrågor och aktuella etiska teman och kunna koppla dem till frågeställningar som är centrala ur religiös synvinkel • förstå hur Bibeln ansluter sig till livsfrågorna och etiken • förstå sambandet mellan kristendom och etik, det viktigaste innehållet särskilt i den lutherska etiken och de teologiska motiveringar som ligger bakom kyrkornas etiska ställningstaganden. CENTRALT INNEHÅLL • de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden • den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen • den kristna etiken och etiska teorier • individualetiska frågor • samhällsetiska frågor
Kursens mål är att de studerande skall • lära känna de utmärkande dragen för världsreligionerna • förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället • förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika religioner och lära sig att uppskatta den religiösa och etiska traditionen i andra religioner.
Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. • religionernas utbredning och antalet anhängare • religionernas heliga skrifter och läror • religionernas etiska regler • religiösa kulter och ritualer • religiösa inriktningar • religionerna och samhället 5. Vad tror finländaren på? (RE 5) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till de uttryck som religionen har tagit sig i Finland från den fornfinska religionen till religiositeten i våra dagar • förstå den diskussion om världsåskådningar och religiösa frågor som har förts i Finland och de faktorer som ligger bakom diskussionerna • kunna analysera de religiösa rörelserna i Finland utgående från deras verksamhet och viktiga lärofrågor. CENTRALT INNEHÅLL • den fornfinska religionen • huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien • den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland • icke-kristna rörelser i Finland • kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|