Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.19 GYMNASTIK
- 5.20 HÄLSOKUNSKAP
5.18 BILDKONST I gymnasiets undervisning i bildkonst lär sig de studerande att tolka, sätta värde på och bedöma sin egen och andras visuella kultur. Syftet med undervisningen i bildkonst är att utveckla de studerandes förståelse för visuella företeelser i samhället och miljön samt för deras betydelser. De studerandes egna konstnärliga arbete ger dem möjligheter att njuta av konst, att uppleva att de lyckas och att uttrycka sådant som är viktigt för dem själva. Undervisningen skall stimulera de studerandes fantasi, kreativa tänkande och associationsförmåga. De skall handledas i att motivera och reflektera över estetiska och etiska värderingar i sitt liv, i bildkonsten, i medierna och i kulturmiljön. Det viktigaste målet för undervisningen är att de studerande skall lära sig att förstå konstens innebörd i sitt liv och i samhället. I undervisningen fördjupas de allmänbildande grunderna i visuell kultur och skapas tillräckliga förutsättningar för fortsatta studier i ämnet. Innehållet i undervisningen utgörs av konstnärlig uttrycksförmåga och förmåga att tänka i bilder, konstkännedom och kulturellt kunnande, miljöplanering, arkitektur och formgivning samt visuella medietexter. I undervisningen strävar man efter en inre integration i läroämnet, så att färdighets- och kunskapsinnehåll kompletterar varandra. Läroinnehållet byggs upp i form av tematiska block och undervisningen bedrivs i samarbete med andra konstarter och vetenskapsområden. Utgångspunkten för undervisningen är de studerandes egna erfarenheter utifrån vilka de utför mångsidiga bildproduktions- och tolkningsprocesser. Samarbetet mellan olika läroämnen främjar trivseln i skolmiljön och ökar den kulturella aktiviteten. Genom samarbete med lokala aktörer får de studerande kunskap om projekt och kultur. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i bildkonst är att de studerande skall • lära sig att se, förstå och bedöma bildkonst och annan visuell kultur i sitt liv och i samhället • känna till de centrala begreppen i bildkonst och annan visuell kultur och kunna använda dem när det gäller att tolka, bedöma och redogöra för den konstnärliga arbetsprocessen, visuella budskap och egna och andras arbeten • vänja sig vid att arbeta process- och målinriktat och vid att bedöma sig själva och samarbeta med andra • lära sig att välja och att på ett ändamålsenligt sätt använda olika material, tekniker och redskap för det konstnärliga uttrycket • känna till nutidskonst och bildkonstens historia • förstå mediekulturen och dess inflytande på människan och samhället • lära sig att planera, utarbeta och bedöma det estetiska innehållet i medieproduktioner och att tillämpa medial teknik i sitt eget konstnärliga arbete • känna till bildspråket inom arkitektur, formgivning och föremålskultur och dessa områdens historia • bli medvetna om hur deras egen verksamhet inverkar på naturen, på kulturlandskapet, på den byggda miljön och på den planering och de beslut som berör dessa • kunna utnyttja och värdesätta kulturella tjänster.
om deras framsteg och sporra dem att uttrycka sig djärvt med tilltro till sin egen konstnärliga förmåga. Undervisningen i bildkonst skall utveckla de studerandes förmåga att bedöma sig själva. Bedömningen skall gälla arbetsprocesser och -resultat, innehållsliga, konstnärliga och tekniska färdigheter samt förmågan att tillämpa teoretisk kunskap i den egna framställningen. Vid kursbedömningen beaktas visuella och skriftliga individuella uppgifter och grupparbeten, skisser, självständiga uppgifter och allmän aktivitet.
Kursens mål är att de studerande skall • känna till den visuella kulturens innehåll och grunder • lära sig att uttrycka sig med bildkonstens medel och att komma med personliga idéer • lära sig att utnyttja konstnärliga begrepp för att iaktta och bedöma sina egna och andra studerandes bilder samt konstnärliga och mediala bilder • lära sig att kritiskt reflektera över problem i den visuella kulturen och tolka företeelsernas innehåll, former och betydelser ur individens och samhällets synvinkel samt att i sitt eget arbete tillämpa det som de har lärt sig • förstå bildkonstens och den övriga visuella kulturens betydelse i sitt eget liv och i samhället. CENTRALT INNEHÅLL • konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar • bildens makt och bilder av makten i kulturen • konsten som tolk för kulturen: finländsk, nordisk och europeisk kultur samt utom- europeiska kulturer • det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt, att använda digitala bilder • olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid • bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olika sätt att analysera konst, t.ex. formalistisk, semiotisk, ikonografisk och receptionsanalytisk tolkning.
Kursens mål är att de studerande skall • lära sig grunderna inom formgivning och arkitektur, uttryckssätt, materialkännedom, estetik och planeringsprocesser 204 • lära sig att i miljöplanering och formgivning göra iakttagelser ur olika synvinklar, t.ex. ur estetisk och etisk synvinkel, samt att se vad som socialt och kulturellt sett främjar en hållbar utveckling • lära sig att iaktta miljön i dess olika former: naturmiljön, den byggda miljön, den sociala och psykiska miljön samt se dem som kulturella yttringar • förstå samhällskonstens och miljökonstens betydelse i miljöplaneringen och i den visuella kulturen i vidare mening.
• rummet som begrepp: att erfara rummet som en psykisk, fysisk och social plats • grundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse, rum, proportions- system, struktur, färg, form och material • landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria • arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar • modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material FÖRDJUPADE KURSER 3. Medierna och bildernas budskap (KO 3) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära sig att analysera och tolka mediernas framställning av världen i förhållande till kulturen och verkligheten • förstå med vilka medel det visuella uttrycket görs verkningsfullt i medierna • lära sig att använda olika slags bilder och tekniker i olika massmedier som medel för det de vill uttrycka • lära sig att analysera och utveckla sitt förhållande till medierna. CENTRALT INNEHÅLL • bilden i medierna: bildjournalism, reklam, bilder inom underhållningen, populärkultur, serier, det visuella uttrycket på www-sidor och i datorspel • grafisk planering: ombrytning, typografi, olika metoder för bildredigering och bildöverföring • att iaktta kulturen och kritiskt analysera idéinnehållet i mediala bilder från olika tider, olika ställen och olika subkulturer • fotografiets roll i medierna • film och video: traditionellt och föränderligt bildspråk • det visuellas roll i utformningen av produkter och varumärken 4. Från bildkonst till egna bilder (KO 4) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna gestalta huvuddragen i bildkonstens historia tematiskt och kronologiskt • förstå innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika kulturer • utnyttja sin konstkännedom i sin egen framställning • lära sig att arbeta självständigt och öva upp sin förmåga att analysera sina alster. CENTRALT INNEHÅLL • tolkning och analys av konst i bild och ord • utryck för kulturella betydelser och uppfattningar i bildkonsten under olika tidsperioder • utveckling och skissering av motiv som en del av den konstnärliga processen • bildens innehåll och form som uttryck för konstnären och kulturen; komposition i färg, ljus, skugga och rörelse; illusoriskt och tredimensionellt; ytstruktur och material 5. Verkstad för samtidskonst (KO 5) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära sig att följa med och bedöma aktuella fenomen inom samtidskonst • lära sig att iaktta och inse visuella betydelser i sin miljö och att tillämpa dem i sin egen framställning • lära sig att förstå och använda samtidskonstens medel då de arbetar med olika fenomen • vänja sig vid att arbeta process- och målinriktat.
• samtidskonstens väsen: fenomen och olika konstuppfattningar bakom samtidskonst • samtidskonst och växelverkan mellan kulturerna, visuella subkulturer • tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan • en egen produktion • visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen 5.19 Gymnastik 5.19 GYMNASTIK Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker den psykiska aktiviteten och hjälper dem att orka i skolarbetet. I gymnastiken uttrycker de studerande sig och får upplevelser. Gymnastik är ett läroämne som förutsätter aktivitet och det utvecklar därför de studerandes fysiska och motoriska egenskaper och stöder en balanserad tillväxt och mognad. Genom gymnastik och idrott stärks också den sociala förmågan och samhörigheten. De studerande skall ledas till att ta ansvar, till att förstå betydelsen av rent spel och till att iaktta goda vanor. Undervisningen i gymnastik bygger på en etisk och estetisk värdegrund. Genom att öva upp den fysiska konditionen och iaktta den börjar de studerande inse betydelsen av en god kondition för att orka och kunna arbeta. Genom en mångsidig undervisning i gymnastik skapas förutsättningar för att de självständigt skall kunna utöva olika idrotter och motionsformer. Gymnastiken skall bedrivas allsidigt med hänsyn till årstiderna och till de lokala förhållandena. Den arrangeras i form av individuell undervisning, smågruppsundervisning och gruppundervisning. De finländska idrottstraditionerna skall beaktas i valet av grenar och motionsformer. För elever som är i behov av särskilt stöd differentieras undervisningen enligt deras individuella behov. Man bör värna om säkerheten och ta hänsyn till särskilda behov för studerande med annan kulturell bakgrund eller religiös övertygelse.
• utveckla sina färdigheter och kunskaper i olika gymnastik- och idrottsgrenar • lära sig att utöva gymnastik och idrott på egen hand • kunna bedöma sin fysiska kondition och ställa upp mål för sig • tillägna sig goda vanor och följa dem, lära sig att iaktta överenskomna regler och att ta hänsyn till naturen • kunna arbeta i uppbyggande anda, tryggt och ansvarsfullt både självständigt och i grupp.
samt deras färdigheter, kunskaper och funktionsförmåga. OBLIGATORISKA KURSER I de obligatoriska kurserna fördjupas de studerandes färdigheter och kunskaper från grundskolan och de ges också möjlighet att bekanta sig med nya grenar. När det är nödvändigt individualiseras undervisningen utifrån de studerandes behov. När man lägger upp kurserna skall årstiderna beaktas så att det under de obligatoriska kurserna går att utöva sommar- och vinteridrott samt både inom- och utomhusgrenar. I undervisningen betonas idrottens inverkan på hälsan och välbefinnandet. Vid gruppbildningen skall också säkerheten beaktas. 1. Färdighet och kondition (GY 1) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna fortsätta den träning och fördjupa de färdigheter som de har från grundskolan • få handledning i allsidig idrottsutövning • få positiva erfarenheter av gymnastik och idrott • efter råd och lägenhet bekanta sig med nya idrottsformer • förstå betydelsen av att bygga upp en mångsidig fysisk kondition och kunna verka till förmån för hälsa, välbefinnande och trygghet. CENTRALT INNEHÅLL • uppövning av den fysiska konditionen, testning och bedömning av den • muskelvård och avslappning • bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel • gymnastik i olika former • dans i olika former • vinteridrott • simning och livräddning • friidrott • orientering och motion i naturen 2. Träning ensam och tillsammans med andra (GY 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • få mångsidigare färdigheter och kunskaper inom olika grenar • få grundläggande kännedom om hur man gör upp ett konditionsprogram och genomför det • individuellt få vägledning i hur de aktivt kan utöva hälsofrämjande sporter • lära sig att träna ansvarsfullt både på egen hand och i grupp • lära sig uppskatta och upprätthålla hälsan och arbetsförmågan • utvecklas i socialt umgänge. CENTRALT INNEHÅLL • träning av den fysiska konditionen, muskelvård och avslappning • bollspel inomhus och utomhus, klubbspel och racketspel • gymnastik i olika former • dans i olika former • vinteridrott • konditionssimning och vattengymnastik • konditionsidrott • någon ny idrottsgren eller motionsform
skall främjas och att skolans inre samhörighet skall stärkas. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande.
genom avslappnande och stimulerande erfarenheter av idrott. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen.
betonas samverkan i grupp. Kursinnehållet kan bestå av gamla danser eller någon annan motionsform som idkas tillsammans.
och att inse betydelsen av att ständigt röra på sig. De studerande gör upp ett personligt motionsprogram som genomförs både självständigt och i grupp. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen. 5.20 Hälsokunskap 5.20 HÄLSOKUNSKAP Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och vars syfte är att främja ett kunnande som stöder såväl hälsa som välbefinnande och trygghet. Detta kunnande kommer till uttryck i form av kognitiva, sociala, emotionella, funktionella och etiska färdigheter och i förmågan att leta reda på information. Till hälsokunskapen hör också förmågan att ta ansvar för sin egen och andras hälsa. I gymnasiet behandlas hälsa och sjukdom, hälsofrämjande samt förebyggande och vård av sjukdom ur individens, familjens, gemenskapens och samhällets synvinkel. Hälsa kan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I hälsokunskapen i gymnasiet behandlas företeelser med anknytning till hälsa och sjukdomar utgående från erfarenhet och forskning. Det är dessutom viktigt att resonera om olika värderingar kring hälsan. I den obligatoriska kursen skall de studerande fördjupa sig i faktorer som påverkar hälsa och sjukdom utgående från hur man förebygger folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna samt lära sig hur hälsa och välbefinnande kan främjas. Det är också viktigt att utveckla förmågan till egenvård. I de fördjupade studierna studeras mera ingående de hälsoresurser som en ung människa behöver i vardagslivet, hennes hälsovanor och olika sätt att ta vara på sig själv samt andra hälsofrågor med utgångspunkt i ansvarsfull vuxenhet och föräldraskap. Hälsa och sjukdom samt våra möjligheter att påverka dessa betraktas utifrån forskning, yrkespraxis inom hälsovården, tillbudsstående tjänster samt den historiska och samhälleliga utvecklingen.
• förstå betydelsen av god hälsa och arbetsförmåga samt betydelsen av att förebygga sjukdomar och främja hälsa • kunna använda centrala begrepp som gäller främjande av hälsa samt hälsa och sjukdom • förstå betydelsen av att förebygga sjukdomar, särskilt folksjukdomar och smittsamma sjukdomar, och känna till de viktigaste möjligheterna att förebygga och behandla dem ur individens och samhällets synvinkel • kunna begrunda värdefrågor kring hälsa och motivera sina val samt lära sig att värdesätta hälsa som en resurs och att främja hälsa • känna till folkhälsans historiska utveckling och faktorer som leder till hälsoskillnader mellan olika befolkningsgrupper • känna till basservicen inom hälso- och socialvården i Finland samt medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet • bli förtrogna med olika sätt att söka reda på information om hälsa och sjukdom samt kritiskt kunna bedöma informationen och olika företeelser i hälsokulturen.
och sjukdom, samt iakttas hur väl de kan använda och kombinera information ur olika källor. Därtill bedöms deras förmåga att reflektera över etiska värderingar om hälsa och sjukdom och att motivera sitt sätt att sköta sin hälsa samt också deras förmåga att bedöma samhälleliga beslut om hälsa och sjukdom. Hälsokunskapen kan bedömas genom kursprov, genom arbetsuppgifter som utförs enskilt eller i grupp, genom föredrag, mindre kartläggningar och undersökningar samt på basis av konkreta uppdrag.
Kursens mål är att de studerande skall • känna till faktorer som inverkar på det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet samt på arbetssäkerhet och annan säkerhet och kunna bedöma hur dessa tryggas i det egna levnadssättet och den egna miljön • inse betydelsen av att förebygga folksjukdomar och de vanligaste smittsamma sjukdomarna ur individens och samhällets perspektiv samt lära sig att fundera på olika sätt att förebygga dem • märka vilka faktorer som inverkar på uppkomsten av hälsoskillnader • kunna skaffa sig, använda och bedöma fakta om hälsa och sjukdomar samt begrunda hälsokulturen och den tekniska utvecklingen ur hälsosynvinkel • känna till de viktigaste tjänsterna inom hälso- och socialvården. CENTRALT INNEHÅLL • faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa • sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer • folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem • egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp • hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader • metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan • hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet FÖRDJUPADE KURSER 2. Ungdomar, hälsa och vardagsliv (HÄ 2) I kursen fördjupas målsättningarna i den obligatoriska kursen beträffande unga människors levnadssätt och hälsovanor i vardagslivet. Kulturella, psykologiska och samhälleliga fenomen samt tolkningar av dessa som förklarar hälsoproblem behandlas tematiskt. De studerande skall också fundera på hur de uppfattar sig själva och andra fysiskt, psykiskt och socialt. 214 Speciellt betonas ansvaret för den egna hälsan. Under kursens gång diskuterar man särskilt värderingar, utför övningar och rollspel individuellt och i grupp samt tränar sociala färdigheter och arbetsformer som utvecklar förmågan att diskutera och argumentera.
Kursens mål är att de studerande skall • lära sig att betrakta sitt liv med utgångspunkt i vuxenhet och föräldraskap • lära sig att tänka igenom och granska värden och värderingar som gäller hälsa och sjukdom • kunna motivera sina val ur hälsoperspektiv och kunna bedöma hur avgöranden som gäller levnadsvanor och omgivning påverkar hälsan och välbefinnandet • kunna beskriva en upplevelse av hälsa och företeelser som förklarar hälsoproblem samt olika tolkningar av dem.
• självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö • förberedelse för föräldraskap och familjeliv • livsglädje, att uppehålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression • matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar • fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld • sexuell hälsa • kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden • tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel 3. Hälsa och forskning (HÄ 3) Inom ramen för kursen skall de studerande sätta sig in i historiska faktorer och perspektiv som påverkar hälsan, i olika metoder att undersöka hälsa och sjukdom samt i utvecklingslinjer i dödlighet och sjukfrekvens. Under kursen behandlas också den vanligaste forskningen inom hälsovård och egenvård, tolkningar av resultaten och konsekvenserna av dem. Därtill fördjupas innehållet i den obligatoriska kursen beträffande hälsovårdspraxis av olika slag, utbud på hälsovårdstjänster och individens ställning inom hälso- och sjukvården. I arbetet betonas aktivitet, praktiskt lärande, undersökande metoder och studiebesök.
Kursens mål är att de studerande skall • lära sig att reflektera över huvudlinjerna inom folkhälsovetenskap och förebyggande hälsovård ur nationell och global synvinkel • lära sig att söka, bedöma och tolka forskningsresultat och praktisk kunskap om hälsa och sjukdom • kunna genomföra små kartläggningar av hälsa och hälsobeteende i sin studiemiljö • lära sig att använda hälsovårdstjänster och känna till vilka rättigheter man har som kund och patient • kunna diskutera och bedöma den teknologiska utvecklingens betydelse ur hälso- och trygghetsperspektiv.
• metoder för att främja hälsa och för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider • undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det • praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter • förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering • bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar
Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|