Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 6.1 SYFTET MED BEDÖMNINGEN
- 6.2 KURSBEDÖMNINGEN
- 6.3 BEDÖMNINGEN AV EN ÄMNESLÄROKURS
- 6.4 FULLGÖRANDE AV HELA GYMNASIETS LÄROKURS
- 6.5 BETYGEN OCH UPPGIFTERNA I DEM
5.21 STUDIEHANDLEDNING Studiehandledningens syfte är att stödja de studerande i studierna under gymnasietiden och se till att de har tillräckligt med sådana kunskaper och färdigheter som de behöver vid övergången till fortsatta studier och arbetsliv. Studiehandledningen skall bilda ett kontinuum som fortsätter hela den tid gymnasieutbildningen pågår. Kurserna i ämnet skall ge de studerande möjlighet att skaffa sig sådana grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna planera sina fortsatta studier och sitt val av yrkesinriktning. I val- och problemsituationer och för att utveckla förmågan att fatta beslut skall de studerande ges handledning enskilt och i smågrupper. I den personliga handledningen skall de studerande kunna diskutera frågor angående sina studier, sitt val av utbildning och sin yrkes- och karriärplanering, sin framtid och sin livssituation. De skall ha möjlighet att i smågrupper diskutera gemensamma frågor som det är meningsfullt att ta upp i grupp. Studiehandledningen skall stödja och hjälpa studerande som är i behov av särskilt stöd även i praktiska studiefrågor. Mål för studiehandledningen I studiehandledningen skall de studerande sporras att bli självständiga och ta ansvar så att de kan lägga upp sitt individuella studieprogram, identifiera problem i studierna och ta reda på hur de kan få hjälp med problemen. Målet är att de studerande skall kunna studera fullödigt under hela gymnasietiden, utveckla sin studieteknik och hitta sin inlärningsstil och styrka. De studerande skall handledas i att söka fram fakta och utnyttja de möjligheter som informations- och kommunikationstekniken erbjuder. Målet är att de studerande skall känna till de viktigaste ansökningsguiderna om fortsatt utbildning och yrkesval och självständigt kunna utnyttja information på nätet när de söker in till fortsatta studier. De studerande skall ges vägledning och stöd i att planera sin levnadsbana och hantera sin livssituation. De skall hjälpas att planera de fortsatta studierna och fatta beslut genom information om olika studiealternativ efter gymnasiet och om det centrala utbildningsutbudet vid yrkesläroanstalterna på det andra stadiet, vid yrkeshögskolorna och vid universiteten. Avsikten är att de studerande skall ha beredskap att söka in till fortsatta studier direkt efter gymnasiestudierna. De studerande skall realistiskt kunna bedöma sina förutsättningar och möjligheter i olika skeden av studierna och kunna planera sina gymnasiestudier och träffa sina val på ett ändamålsenligt sätt, hela tiden med hänsyn till sina planer för fortsatta studier. Studiehandledningens uppgift är också att förmedla kunskap om arbets- och näringslivet och om entreprenörskap. De studerande skall ha möjlighet att bekanta sig med olika yrken och arbetslivet och med studier vid andra läroanstalter. De skall lära sig att söka efter information om utbildningsmöjligheter i andra länder och arbete utomlands.
centrala kunskaper och färdigheter som de behöver för att inleda och slutföra studierna i gymnasiet samt för att kunna söka in till fortsatta studier. I anslutning till kursen ordnas orientering i arbetslivet och i olika utbildningar på det andra stadiet och på högskolestadiet. Under kursen behandlas frågor som är gemensamma för alla studerande gällande gymnasiestudierna, studentexamen, fortsatta studier och yrkes- och karriärplanering samt andra aktuella frågor som dyker upp i gymnasiestudierna.
• studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter • självkännedom • förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor • arbetslivskunskap • studentexamen • yrkesinriktning och fortsatta studier • ansökningsprocedurer för fortsatta studier • övergången till arbetslivet
förbättra deras självkännedom och med tanke på fortsatt utbildning och arbetsliv hjälpa dem att sätta sig in i sådana viktiga frågor som det inte är möjligt att fördjupa sig i den övriga handledningen. Inom ramen för kursen kan de bekanta sig med någon eventuell framtida studieplats. Målen och det centrala innehållet för den fördjupade kursen skall definieras i läroplanen utifrån de behov som är viktigast för respektive skolas studerande. Frågor som gäller det regionala arbets- och näringslivet, självkännedom och studiefärdigheter eller yrkes- och karriärplanering lyfts fram var för sig eller behandlas integrerat. 6 Bedömningen av studierna astudierna
(Gymnasielagen 629/1998, 17 § 1 mom.) Syftet med bedömningen av inlärningen är att ge de studerande respons på deras framsteg och studieresultat både under gymnasietiden och då gymnasiestudierna slutar. Avsikten med responsen är att uppmuntra och vägleda dem i deras studier. Därtill skall bedömningen informera vårdnadshavaren, de följande läroanstalterna, arbetslivet och andra motsvarande intressenter om den studerandes kapacitet. Bedömningen av lärandet hjälper också läraren och skolan att analysera undervisningens effekter. Vitsordsbedömningen är ett slag av utvärdering. Bedömningen skall på ett positivt sätt sporra den studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt. 6.2 KURSBEDÖMNINGEN En kurs skall bedömas när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är att ge den studerande en uppfattning om hur han eller hon uppnått kursens mål och gått framåt i studierna. Kursbedömningen skall vara allsidig och skall förutom att utgå från eventuella skriftliga prov grunda sig på fortlöpande observationer av framstegen i studierna och på en bedömning av studerandens kunskaper och färdigheter. Också den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen. Läroplanen ger närmare anvisningar om bedömningssätt och bedömningsrutiner.
(Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 1 mom.) En studerande kan på ansökan beviljas tillstånd att genomföra studier utan att delta i undervisningen. (Gymnasieförordningen 810/1998, 4 § 2 mom.) En kurs som den studerande har genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt vitsord. I läroplanen det skall ingå närmare bestämmelser om vilka studier som kan bedrivas självständigt och om principerna för hur de skall fullgöras. Om en studerande genomför en kurs helt eller delvis självständigt följs i tillämpliga delar ovan nämnda bedömningsprinciper. Hur väl kursmålen har uppnåtts och vilka framsteg i riktning mot dem som har gjorts skall i sådana fall bedömas tillräckligt mångsidigt. Den studerande och hans vårdnadshavare skall tillräckligt ofta få uppgifter om hur den studerande arbetar och om hans framsteg i studierna. Om lämnande av uppgifter bestäms närmare i läroplanen. (Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 1 mom.) För att försäkra sig om att vårdnadshavarna i enlighet med förordningens bestämmelser får information om den studerandes arbete och framsteg i studierna kan skolan förutsätta att vårdnadshavaren undertecknar meddelandena om framstegen för de studerandes del som ännu inte är myndiga. Den bedömning som avses i 1 mom. ges antingen med siffror eller på något annat sätt som bestäms i läroplanen. Vid bedömningen med siffror används skalan 4–10. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. (Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 2 mom.) De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror. Övriga fördjupade kurser och tillämpade kurser kan i enlighet med vad som bestäms i läroplanen bedömas med siffror, med en anteckning om slutförd kurs (A = avlagd), underkänd kurs (U=underkänd) eller med ett verbalt omdöme. Sifferbedömningen kan kompletteras med ett skriftligt verbalt omdöme och med muntlig respons vid ett utvärderingssamtal. Hur en avbruten kurs skall antecknas kan avgöras i läroplanen. Diagnostiserade handikapp och därmed jämförbara svårigheter, som t.ex. läs- och skrivsvårigheter, språksvårigheter hos invandrare eller andra faktorer som gör det svårt för den studerande att visa sina kunskaper bör beaktas vid bedömningen så att den studerande ges möjlighet till specialarrangemang och till att visa sina kunskaper också på något annat sätt än skriftligt. Dylika svårigheter kan beaktas i kursvitsordet. Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna Om bedömningen av en studerande beslutar i fråga om varje enskilt läroämne eller ämnesgrupp den studerandes lärare eller, om lärarna är många, lärarna gemensamt. (Gymnasieförordningen 810/1998, 9 § 1 mom.) Den studerande har rätt att få uppgifter om bedömningsgrunderna och om hur de har tillämpats på honom. (Gymnasieförordningen 810/1998, 9 § 2 mom.) Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättsskydd och studiemotivationen. Förutom om de allmänna bedömningsgrunderna bör de studerande upplysas om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då bedömningen bör diskuteras.
huruvida eventuella hinder för att gå vidare i studierna skall tas i bruk, bestäms närmare i läroplanen. Det krav på hur en hel lärokurs skall avläggas som anges i kapitel 6.3 i detta dokument kan emellertid inte skärpas genom att man definierar hur den studerande får gå vidare i studierna. Läroplanen skall fastslå på vilket sätt den studerande skall ges möjlighet att försöka höja ett redan godkänt kursvitsord. Om en studerande utnyttjar denna möjlighet är det den bättre kursprestationen som blir gällande.
(Gymnasielagen 629/1998, 23 § 1 mom.) Beslut om tillgodoräknande av studieprestationer som slutförts i ett annat sammanhang skall på särskild begäran fattas innan nämnda studier inleds. (Gymnasielagen 629/1998, 23 § 2 mom.) Utöver bestämmelserna i gymnasielagen (L 629/1998, 23 §) gäller att man genom tillgodoräknande av tidigare studier skall undvika överlappningar och förkorta studietiden. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs som enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell: skalan 1–5 gymnasiets skala skalan 1–3 1 (nöjaktiga) 5 (hjälpliga) 1 2 (nöjaktiga) 6 (försvarliga) 1 3 (goda) 7 (nöjaktiga) 2 4 (goda) 8 (goda) 2 5 (berömliga) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) 3 I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre, en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, skall motsvarigheten bestämmas till den studerandes fördel. Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser skall de bedömas med siffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordsgivningen. När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa lärokursen kan i den korta lärokursen utgöra fördjupade eller tillämpade kurser i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. På den studerandes begäran kan man anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, skall samma principer följas. Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas. En invandrarstuderande bedöms enligt lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2) för invandrare, förutsatt att han har valt denna lärokurs, oberoende av om särskild undervisning i finska/svenska som andraspråk har anordnats eller om gymnasiet bara har kunnat erbjuda en del av kurserna i finska/svenska som andraspråk. Kurser som avlagts enligt lärokursen i finska/svenska som modersmål räknas i sin helhet till godo i kurserna i finska/svenska som andraspråk, och vitsordet för dem blir gällande som vitsord för kurserna i svenska/finska som andraspråk. På sitt betyg kan den studerande ha vitsord bara för lärokursen i finska/svenska i modersmål och litteratur eller för lärokursen i finska/svenska som andraspråk (S2), inte för vardera. 6.3 BEDÖMNINGEN AV EN ÄMNESLÄROKURS Studierna i gymnasiet indelas i tre delar: obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser. (Statsrådets förordning 955/2002, 7 § 1 mom.) En ämneslärokurs består av obligatoriska och fördjupade kurser enligt den studerandes individuella studieprogram samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till de obligatoriska och fördjupade kurserna. Läroplanen skall bestämma i vilken utsträckning de tillämpade kurserna ansluter sig till en ämneslärokurs. Lärokursen i ett läroämne kan vara olika lång för olika studerande. Den studerandes studieprogram preciseras under gymnasiestudiernas gång. Uppgörandet och uppföljningen av programmet hjälper honom eller henne att välja kurserna målmedvetet. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha underkända kursvitsord enligt följande: Obligatoriska och i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade Högsta tillåtna antal kurser enligt studerandens studieprogram underkända kurser 1–2 kurser 0 3–5 kurser 1 6–8 kurser 2 9 eller fler kurser 3
och alla hans i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser. Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. I läroplanen skall bestämmas närmare om bedömningen av de övriga fördjupade kurser som ansluter sig till lärokursen i läroämnet och om bedömningen av de tillämpade kurserna.
vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas. Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och fördjupade kurserna i de nationella läroplansgrunderna kan förutom i ett fristående förhör höjas: • genom tilläggsprestationer i de fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren har definierat i läroplanen • enligt prövning av dem som beslutar om bedömningen av den studerande, ifall den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs är bättre än vad som vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta.
och valfria främmande språk. För studiehandledningen ges en anteckning om fullgjord prestation. För gymnastik och sådana ämnen som omfattar bara en kurs antecknas bara att prestationen är fullgjord ifall den studerande begär det. Också för valfria främmande språk antecknas att prestationen är fullgjord, ifall den lärokurs som den studerande har avlagt i språket omfattar endast två kurser. Övriga i läroplanen definierade tillämpade studier som lämpar sig för gymnasiets uppgift bedöms i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. 6.4 FULLGÖRANDE AV HELA GYMNASIETS LÄROKURS Undervisning i olika läroämnen och studiehandledning ges i form av kurser som omfattar i genomsnitt 38 timmar. De studier som är frivilliga för den studerande kan till omfattningen vara kortare eller längre än vad som nämns ovan. Gymnasiets lärokurs omfattar minst 75 kurser. (Gymnasieförordningen 810/1998, 1 § 1 mom.) De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser som hör till den studerandes personliga studieprogram skall ha studerats i minst den omfattning som har angetts för dem i timfördelningen 14.11.2002. (Statsrådets förordning 955/2002.) En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkänt vitsord på det sätt som angetts ovan och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs. Ny bedömning och rättelse av bedömning Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 1 mom.) Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 2 mom.) Utbildningsanordnaren skall informera de studerande om möjligheten till ny bedömning och till rättelse av bedömning. 6.5 BETYGEN OCH UPPGIFTERNA I DEM Till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs ges avgångsbetyg. Till en studerande som avgår från gymnasiet utan att ha slutfört gymnasiets lärokurs ges skiljebetyg, i vilket bedömningen av de studier som slutförts antecknas. Till en studerande som har slutfört lärokursen i ett eller flera läroämnen ges ett betyg över slutförd lärokurs. (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 1 mom.) I fråga om avgångs- och skiljebetyg samt betyg över slutförd lärokurs i ett eller flera ämnen tillämpas vad som bestäms i 6 §. (Gymnasieförordningen 810/1998, 8 § 2 mom.) I gymnasiet används följande betyg: 1. Avgångsbetyg från gymnasiet ges till en studerande som har slutfört gymnasiets hela lärokurs. 2. Betyg över slutförd enskild lärokurs ges när en person har slutfört en eller flera av gymnasiets ämneslärokurser. 3. Betyg över utträde ur gymnasiet (skiljebetyg) ges till en studerande som avgår från gymnasiet innan han eller hon slutfört gymnasiets hela lärokurs. Gymnasiets betyg skall innehålla följande uppgifter: • betygets namn • utbildningsanordnarens namn • läroanstaltens namn • den studerandes namn och personbeteckning • de studier som har slutförts • datum för utfärdandet av betyget och rektors underskrift • upplysning om skolans rätt att utfärda betyg • bedömningsskalan • en utredning om lärokurserna i språk M = modersmålsinriktad lärokurs i det andra inhemska språket (finska/svenska) S2 = finska/svenska som andraspråk för studerande med ett främmande språk som modersmål A = en lärokurs i ett språk som inletts i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen B1 = en lärokurs i ett obligatoriskt språk som har inletts i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen B2 = en lärokurs i ett valfritt språk som inletts i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen B3 = en lärokurs i ett valfritt språk som har inletts i gymnasiet. Finska/svenska som andraspråk (S2) för studerande med ett annat modersmål än finska eller svenska antecknas på betyget under punkten modersmål och litteratur. Om det modersmål som den studerande läser inte är finska, svenska eller samiska, antecknas detta i de tillämpade studierna som en egen punkt under rubriken ”Annat modersmål”. I avgångsbetyget från gymnasiet och i ett betyg över slutförd enskild lärokurs antecknas de läroämnen som den studerande har läst, det antal kurser i läroämnena som har fullgjorts och vitsordet i vart och ett läroämne med ord och med siffror (t.ex.: berömliga...9) eller enbart att lärokursen i ett läroämne har slutförts och godkänts (slutförd). I avgångsbetyget och i ett betyg över slutförd lärokurs skall det också finnas en punkt för tilläggsuppgifter. I denna punkt antecknas bl.a. de intyg över särskilda prestationer som ges som bilagor till avgångsbetyget och kompletterar det, som till exempel avlagda gymnasiediplom, prov i muntlig språkkunskap och specificeras sådana studier som hör till gymnasiets lärokurs, men som har avlagts i andra läroanstalter och som inte ingår i ämneslärokurserna. Om en studerande har studerat över hälften av kurserna i lärokursen i ett ämne på ett annat språk än skolans egentliga undervisningsspråk, skall en anteckning om det göras i tilläggsuppgifterna på betyget. I ett skiljebetyg från gymnasiet antecknas läroämnena och de avlagda kurserna i dem samt vitsordet för varje kurs eller enbart att kursen har avlagts (slutförd/underkänd). Gymnasiet skall föra ett register över de studerandes studieprestationer. Av registret skall framgå de avlagda kurserna och vitsorden i dem. För hela gymnasiets lärokurs ges inget sammantaget vitsord, vare sig som medeltal av vitsorden i de olika läroämnena eller på något annat sätt. Det totala antalet kurser som den studerande avlagt antecknas i betyget. Utbildningsanordnaren beslutar om betygens utformning.
BBilagorBilagor Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|