Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.16 PSYKOLOGI
5.15 SAMHÄLLSLÄRA Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det omgivande samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser, makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. Samhällsläran bygger på innehållet i samhällsvetenskaper och juridik. Den skall skapa förutsättningar för de studerande att aktivt och kritiskt undersöka aktuella företeelser och delta i samhällelig verksamhet. Undervisningen skall utgå från centrala samhällsetiska värderingar som rättvisa och jämlikhet, socialt ansvar, respekt för mänskliga rättigheter, uppskattning av arbete och entreprenörskap samt ett aktivt medborgarskap.
• uppfatta samhällets karaktär som ett resultat av den historiska utvecklingen • känna till grunderna för och förfaringssätten i samhällssystemet och näringslivet i Finland och kunna sätta in dem i europeiska och internationella sammanhang • behärska de centrala begreppen inom samhälle och ekonomi • få klart för sig vilka möjligheter att påverka och delta som finns i ett demokratiskt samhälle och också kunna utnyttja dem • kunna skaffa sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt kunna bedöma verbal, visuell och statistisk information • kunna bilda sig en motiverad åsikt om kontroversiella sociala och ekonomiska frågor som är knutna till värderingar • bli kapabla att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, tolerans och respekt för jämlikhet.
behärskar lärokursens sakinnehåll och centrala begrepp och vid hur väl de kan uttrycka sina kunskaper strukturerat och kritiskt bedöma och tolka samhällsföreteelser samt verbal, numerisk och grafisk information i olika form. Dessa färdigheter bedöms i anslutning till kurserna med mångsidiga provuppgifter eller genom andra bedömningsmetoder.
finländska samhället, som analyseras med hjälp av begrepp och teorier i statskunskap, socialpolitik och sociologi. Utvecklingen av samhällets grundstrukturer, makt och inflytande utgör centrala perspektiv. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära sig förstå grundstrukturerna i det finländska samhället • känna till medborgarnas grundläggande rättigheter och vilka tillvägagångssätt och möjligheter de har för att påverka samhället • tillägna sig ett balanserat och analytiskt synsätt på samhället • känna till grunderna för välfärdssamhället.
Det finländska samhällets utveckling • befolkningsstrukturen i Finland • välfärdsstatens tillkomst • välfärdsstatens möjligheter
• maktbegreppet och former för maktutövning • olika politiska system
• demokratin och medborgarsamhället • global påverkan • utmaningar för medborgarinflytandet Rättsstaten och säkerhetssystemen • grundläggande rättigheter • rättsväsendet och ordningsmakten • säkerhetspolitik och varierande hotbilder Socialpolitiken • syfte, uppgift och former 2. Ekonomisk kunskap (SL 2) Kursen utgör en introduktion i näringslivets verksamhetsprinciper. Den grundar sig på de ekonomiska vetenskaperna. I den behandlas mikro- och makroekonomiska frågor ur konsumentens, företagens och staternas synvinkel. De studerande ges en inblick i näringslivet med hjälp av olika typer av statistik och andra källor. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • bli insatta i nationalekonomins grunder, dess viktigaste begrepp och teorier • få en inblick i Finlands och det internationella näringslivets nuläge och framtidsutsikter • bli kapabla att fatta dagliga ekonomiska beslut och granska ekonomiska frågor också ur etisk synvinkel • känna till arbetets och företagsamhetens betydelse för samhällsekonomin.
Finländarnas näringsgrenar • primärproduktionen • teknologin och industrialiseringen • servicesamhället
• grundläggande ekonomiska begrepp • efterfrågan, utbud och jämvikt i marknadsekonomin • olika former av konkurrens • företagsverksamhet och konsumtion
• ekonomisk tillväxt • keynesianism och monetarism som alternativa utvägar ur ekonomiska kriser
• avregleringen av marknaden • finansmarknadens struktur • penningpolitik och ränta Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken • beskattning och finanspolitik • politiken och marknadskrafterna • inkomstpolitiken Finland i den internationella handeln • den internationaliserade ekonomin och Finland • globaliseringens effekter
• riskfaktorer, möjligheter och tillväxtgränser FÖRDJUPADE KURSER 3. Medborgarens lagkunskap (SL 3) Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära sig grundläggande fakta om Finlands rättsordning och de viktigaste principerna för den • få baskunskaper om domstolsväsendet i Finland och om internationella domstolar som har betydelse för medborgarna • lära sig att själva sköta de vanligaste rättsärendena • lära känna sina rättigheter, förmåner och skyldigheter som medborgare, arbetstagare och konsument • kunna hitta och använda viktiga juridiska källor • vilja handla rätt och lagenligt. CENTRALT INNEHÅLL Grunderna i lagkunskap • Finlands rättshistoria • rättsordningen och domstolsväsendet • grundläggande begrepp • källor för juridisk information Medborgarens vanligaste rättshandlingar • familjerätt • arbetsrätt • konsumentskydd • skuld, borgen och bristande betalningsförmåga • boende
• överklagande av myndigheters beslut Straff- och processrätt • rättegångar och alternativ till dem • strafformer • internationell rätt och åberopande av den 4. Europeiskhet och Europeiska unionen (SL 4) Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen.
Kursens mål är att de studerande skall • få allsidig och fördjupad information om Europeiska unionen och dess verksamhet • lära sig att agera som medborgare i Europeiska unionen • lära sig se fördelar och nackdelar, möjligheter och risker som den europeiska integrationen medför • kunna skaffa sig jämförande information om Europeiska unionen och dess medborgare • förstå betydelsen av den europeiska integrationen för sitt eget liv och för det politiska systemet.
Den europeiska identiteten • gemensamma europeiska värderingar • medborgarskap i Europeiska unionen Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen • beslutsprocessen i Europeiska unionen • finländarnas ställning i Europeiska unionens beslutsprocesser • olika slags medlemmar Europeiska unionens regionala verkningar • de ungas möjligheter att studera och arbeta inom EU • regionernas EU ur medborgarens synvinkel
• utvidgningen av EU • den gemensamma säkerhetspolitiken • EU och de globala systemen 5.16 Psykologi 5.16 PSYKOLOGI I egenskap av en vetenskap som undersöker människans handlande skall psykologin ge de studerande förmåga att allsidigt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan de studerande personligen bli medvetna om och bearbeta psykologiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder självkänslan, självutvecklingen och det psykiska välbefinnandet. Psykologins dels empiriska, dels reflekterande grepp ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. Undervisningen skall skapa förutsättningar för de studerande att förstå psykologisk kunskap och personligen kunna tillämpa den. De får hjälp att inse sambandet mellan psykologisk kunskap och sociala, kulturella och aktuella frågor samt att förstå psykiska, biologiska och sociala faktorers växelverkan och inbördes beroende. I undervisningen behandlas den psykologiska kunskapens karaktär och dess uppkomst med betoning på centrala frågor i aktuell forskning och i forskningstraditionen.
• utgående från vetenskapliga fakta lära sig se människans verksamhet som en helhet som grundar sig på växelverkan mellan psykiska, biologiska och sociala faktorer • behärska psykologins centrala begrepp, frågeställningar och metoder att skaffa sig information samt känna till psykologiska forskningsresultat och utgående från dem kunna bedöma den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar • förstå psykologisk teori så att de kan tillämpa den när det gäller att se sin livssituation och sina möjligheter, främja sin psykiska tillväxt och sitt välbefinnande, samt kunna studera och utveckla sitt tänkande, sina människorelationer och sin interaktionsförmåga • kunna skaffa sig psykologisk kunskap ur olika informationskällor och vara kapabla att bedöma informationens tillförlitlighet • bli mogna för social och samhällelig verksamhet, lära sig se och möta samhälleliga och kulturella förändringar - som den tekniska utvecklingen - och lära sig förstå agerandet hos människor med olika kulturell och social bakgrund. Bedömning Vid bedömningen fästs vikt vid sådan kunskap som tar sikte på en kognitivt högtstående fattningsförmåga. Förmåga att bearbeta information och behärska helheter i stället för upprepning av enskilda fakta betonas. De studerande skall visa att de har förstått det som de läst och kan tillämpa det inlärda. OBLIGATORISK KURS 1. Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (PS 1) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • bekanta sig med psykologin som vetenskap och med psykologins tillämpning på olika områden i samhället • förstå olika sätt att undersöka och förklara människans handlande • känna till psykologins centrala områden som emotion, motivation och kognitiva funktioner samt kunna iaktta och reflektera över människans handlande med hjälp av begrepp som återger dessa • med stöd av psykologisk kunskap förstå vad lärande innebär och med hjälp av denna kunskap kunna reflektera över sina studier • kunna tillämpa socialpsykologisk kunskap, ge akt på social interaktion och kunna uppfatta sig själv som medlem av en grupp. CENTRALT INNEHÅLL • psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen • den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet • inlärningspsykologins grunder och tillämpningar • socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer FÖRDJUPADE KURSER 2. Människans psykiska utveckling (PS 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • förstå de psykologiska, biologiska och sociala faktorer som utgör grunden för individens psykiska utveckling och inse dessa faktorers beroende av varandra • känna till centrala utvecklingspsykologiska teorier och kunna tillämpa utvecklingspsyko- logisk kunskap på sitt eget liv • förstå att människans psykiska utveckling fortsätter i många former under hela livet • förstå eventuella problem i anslutning till människans utveckling och vara medvetna om att man kan påverka utvecklingen • känna till hur den psykiska utvecklingen undersöks. CENTRALT INNEHÅLL • individens psykiska utveckling i livets olika skeden • den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier • den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling • den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling • problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem • forskningen om den psykiska utvecklingen 3. Grunderna för människans informationsbehandling (PS 3) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära sig förstå principerna för de grundläggande kognitiva processerna, som uppmärksamheten, perceptionen och minnesfunktionerna • förstå hur aktiviteten kan regleras och inse dess betydelse för människans välmående • lära sig grundprinciperna för nervsystemets byggnad och funktion samt känna till nervsystemets samband med de grundläggande kognitiva funktionerna • veta hur de grundläggande kognitiva processerna och nervsystemets funktioner utforskas. CENTRALT INNEHÅLL • grundläggande kognitiva processer • reglering av aktiviteten, sömn och dröm • nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner • störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering • forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi
Kursens mål är att de studerande skall • förstå att människans aktivitet är underkastad såväl medveten styrning som påverkan av omedvetna faktorer • sätta sig in i grundläggande teorier om motivation och emotioner och förstå hur veten- skaplig forskning som gäller motivation och emotioner bedrivs utgående från dessa teorier • begripa hur motivationen, emotionerna och de kognitiva funktionerna bildar en dynamisk helhet som styr handlandet • förstå vilket samband motivationen och emotionerna har med individens och samhällets välmående • förstå medvetandets, tänkandets och språkets betydelse för människans handlande • förstå förutsättningarna och utvecklingsmöjligheterna för avancerat tänkande, intelligens och kreativitet ur individens och samhällets synvinkel.
• motiv på olika nivåer och olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen • känslor som flerdimensionella processer samt deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse • grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner • motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande • betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på individuell och samhällelig nivå • motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt den biopsykiska grunden för dem • högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande 5. Personligheten och den mentala hälsan (PS 5) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • förstå vidden av personlighetsbegreppet och känna till hurdana forskningsmetoder som använts för att komma fram till kunskap om personligheten • känna till olika sätt att beskriva personligheten • inse svårigheterna när det gäller att definiera mental hälsa och förstå sambandet mellan den mentala hälsan och psykiska, biologiska, sociala och kulturella faktorer • känna till centrala störningar i den mentala hälsan och olika behandlingsmetoder för dem • känna till metoder för att upprätthålla den psykiska hälsan. CENTRALT INNEHÅLL • centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och identiteten • definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin • personlighetsforskning • faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar • psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem • upprätthållande av den psykiska hälsan 5.17 Musik 5.17 MUSIK Gymnasiets musikundervisning utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av människans kultur. Musikundervisningen syftar till att de studerande skall bli medvetna om sitt förhållande till musiken och fördjupa det. Ett personligt förhållande till musiken stärker identiteten och människans hela välbefinnande samt stöder självkänslan. De studerande skall lära sig att förstå allehanda former av musik och deras betydelse. De skall erbjudas upplevelser, färdigheter och kunskaper som ökar deras musikaliska bildning och sporrar dem till ett livslångt intresse för musik. Det viktiga i musikundervisningen är att de studerande skaffar sig ett eget uttryck, kreativitet, interaktionsfärdigheter och positiva erfarenheter. Det musikaliska kunnandet, tänkandet och förmågan att bedöma sin egen verksamhet utvecklas i samverkan med andra. Att musicera tillsammans är en enastående gruppdynamisk verksamhet, som förstärker umgänges- och kommunikationsförmågan. Att producera musik – att sjunga, spela och improvisera – och att lyssna utgör det centrala innehållet i undervisningen. I valet av lärostoff bör de studerandes olika inriktning och utgångsnivå beaktas. Under kurserna i musik skall man sträva efter att var och en får meningsfulla musikaliska uppgifter. I egenskap av ett konstnärligt ämne skall musiken bidra till den kulturella verksamheten i skolan och också skapa sådan. Den utgör en viktig del av skolans fester och andra evenemang. Genom studier i musik fördjupas kännedomen om den egna kulturen och andra kulturer. Den hjälper oss att sätta värde på kulturell mångfald och att förstå den växelverkan som förekommer mellan olika kulturer och konstarter. De studerande skall bli kapabla att arbeta konstnärligt, att engagera sig i kulturellt arbete, att utnyttja modern teknik på musikens område och att kritiskt bedöma det mediala musikutbudet. Mål för undervisningen Musikundervisningens mål är att de studerande skall • bli medvetna om sitt förhållande till musiken och kunna bedöma det samt lära sig att uppskatta olika musikaliska uppfattningar • lära sig att uttrycka sig musikaliskt genom sång och spel • utveckla sin förmåga att lyssna på musik och tolka vad de hör, också när de musicerar • fördjupa sina insikter i olika musikstilar, musikarter och i musikens historia • bli på det klara med sin musikaliska identitet, lära sig att förstå mångfalden av musikkulturer och bidra till interaktionen mellan olika kulturer • lära sig att förstå musikens och ljudets betydelse i medierna • kunna verka ansvarsfullt och träget i aktiv samverkan i sin grupp • kunna ställa upp mål för sina musikstudier och bedöma resultaten.
talang och musikaliska kunnande. Varje studerande skall fördjupa sina musikaliska färdigheter både självständigt och i grupp. Dessa särdrag i musikundervisningen förutsätter en kontinuerlig och allsidig bedömning, som styr och preciserar inlärningsprocessen. Bedömningen skall på ett positivt sätt bidra till de studerandes musikaliska förkovran och fördjupa deras förhållande till musiken. Bedömningen skall ske i en förtroendefull och trygg atmosfär och vara inriktad på hela den musikaliska processen och på att de mål som uppställts för studierna nås. Vid bedömningen bör man ta hänsyn till den studerandes utgångsläge och se till att hans eller hennes kunnande kan komma till uttryck på vilket delområde som helst inom musiken. Den studerandes självvärdering utgör en väsentlig del av bedömningen. Det som skall bedömas är de studerandes musikaliska verksamhet i skolan, inte deras allmänna musikalitet. OBLIGATORISKA KURSER 1. Musiken och jag (MU 1) Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt förhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. De studerande skall utveckla sin röstbehandling och sin spelförmåga som uttrycksmedel för musik. Under kursen fördjupas deras kännedom om musikaliska grundbegrepp genom praktisk musicering. De studerande skall lära sig att iaktta ljudmiljön och sätta sig in i hörselvård. 2. Ett flerstämmigt Finland (MU 2) Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. I studierna utnyttjas allsidiga arbetssätt, särskilt musicering och musiklyssnande. När man musicerar bör man fästa avseende vid det egna uttrycket och vid utvecklingen av förmågan att lyssna och kommunicera. Stoffet bör företräda olika musikarter: populärmusik, konstmusik och folkmusik. FÖRDJUPADE KURSER 3. Fritt fram för musik (MU 3) Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv defi- nierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. 4. Musikens budskap och makt (MU 4) Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit. 5. Ett musikaliskt projekt (MU 5) Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. 5.18 Bildkonst Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|