Grunderna för läroplanen
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.11.3 Övriga religioner
- 5.12 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP
- 5.13 FILOSOFI
- 5.14 HISTORIA
5.11.2 Ortodox religion OBLIGATORISKA KURSER 1. Den ortodoxa världen (RO 1) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till kyrkans uppkomst och utveckling och de faktorer som har format kyrkan av idag • förstå hur den egna kyrkan har utvecklats under historiens gång • stifta bekantskap med lokala ortodoxa kyrkor och med deras historiska och kulturella betydelse • lära sig se den egna religiösa traditionen som ett led i en historisk kedja. CENTRALT INNEHÅLL • fornkyrkan • den bysantinska tiden – läran och förvaltningen uppkommer • separationen mellan den östliga och den västliga kyrkan • den ryska kyrkan och de övriga lokala ortodoxa kyrkorna • de orientaliska kyrkorna • kyrkorna i väst
Kursens mål är att de studerande skall • känna till källorna och motiveringarna för den ortodoxa kyrkans lära • förstå skillnaderna i kyrkornas läror och de orsaker som lett till en divergerande utveckling • bli insatta i grunderna för den ortodoxa människosynen och etiken och förstå hur kyrkan utifrån dem etiskt kan ta ställning till nya frågor som dyker upp • inse att de ortodoxa kyrkorna i olika länder kan komma till olika etiska tolkningar.
• källorna för den ortodoxa läran och begreppet helig • den heliga Treenigheten • Gudaföderskan • heliga människor och helgandet av tiden • den ortodoxa människosynen • individualetiska och samhällsetiska frågor
Kursens mål är att de studerande skall • känna till Bibelns tillkomst och uppbyggnad och den kulturhistoria som ligger bakom den • förstå hur gudsbilden har utvecklats under historiens lopp och inom Bibeln och hur väntan på Messias uppkom och fick sin fullbordan i Palestina • veta hur Bibeln används i den ortodoxa kyrkan och i dess liturgiska liv • förstå vad Bibelns olika böcker betyder för kristendomen i våra dagar och speciellt för den ortodoxa kyrkan samt Bibelns betydelse för hur etiken har utformats • kunna använda Bibeln på egen hand.
• Gud och människan i Pentateuken • vishetslitteraturen • profeterna och väntan på Messias • evangeliernas tillkomst och särdrag • Jesu person • Apostlagärningarnas beskrivning av kyrkans första skeden • Paulus och hans brev FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas värld (RO 4) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna redogöra för de utmärkande dragen för världsreligionerna • förstå den inre mångfalden i religionerna och deras inflytande på tänkandet, kulturen och samhället • förstå hur likartade de grundläggande frågorna om människans liv är i olika religioner och lära sig att uppskatta den religiösa traditionen i andra religioner.
Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från nedannämnda teman. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. • religionernas utbredning och antalet anhängare • religionernas heliga skrifter och läror • religionernas etiska regler • religionernas kulter, ritualer och konst • religionernas inriktningar • religionerna och samhället 5. Det ortodoxa Finland (RO 5) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära känna den finländska ortodoxa kyrkans historia och nutid • förstå de olika kyrkornas betydelse i Finlands samhällsutveckling • uppfatta hur religionen kommer till uttryck i konsten • känna till den mångnationella ortodoxa kulturen i Finland • kunna analysera den religiösa situationen i Finland i dag.
• fornfinsk tro • de ortodoxa mellan öst och väst • från katolicism till lutherdom • den ortodoxa kyrkan i självständighetstidens Finland • den ortodoxa traditionen hos invandrare, enhet och särdrag • den religiösa situationen i våra dagars Finland
för de ovan beskrivna religionerna, i synnerhet visavi de mål som uppställts för alla religiösa grupper. För undervisningen i andra religioner utfärdas grunderna för läroplanen genom särskilda beslut. Kursernas koder bildas genom att använda koden RX och kursens nummer.
humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. I livsåskådningskunskapen ses människorna som naturliga, medvetna och kulturella aktörer som skapar och reproducerar betydelser i inbördes växelverkan. Olika livsåskådningar och mänskliga handlingssätt skall ses som resultatet av en interaktion mellan individer, samfund och traditioner. Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas möjlighet att leva fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas också människans förmåga att undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styra sitt liv. Från dessa utgångspunkter skall läroämnet hjälpa de studerande att utforma sin livsåskådning och identitet samt att gestalta sina ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv. Livsåskådningskunskapen skall genom reflektion och samtal öka de studerandes allmänbildning beträffande kultur och livsåskådningar. Samtidigt utvecklas deras praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag och tolerans samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. En säkrare förmåga att se och bedöma olika livsåskådningar utgör nyckeln till ett gott liv både individuellt och socialt. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras strävan att • bygga upp sin identitet och livsåskådning • bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar • utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga • tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig och global rättvisa och hållbar utveckling.
hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt.
Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv.
Kursens mål är att de studerande skall • stärka sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de väljer och sin vilja att verka i samklang med sina värderingar • bli mera beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra människor, för samhället och för naturen • utveckla sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt förbättra sin förmåga att bygga upp en egen identitet och livsåskådning • lära sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar • utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor och uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt.
• grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget, identiteten • ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller för ett gott liv • de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan och valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism • livskompetens: individens möjligheter att påverka sitt liv; arvsanlagens och miljöns betydelse • utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden i olika levnadsskeden • ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle • uppfattningar om dygder och laster förr och nu och deras samband med livsstilar och vanor
De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta.
Kursens mål är att de studerande skall • lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få mer kunskap om de trossystem som ligger bakom dem • lära sig att fråga efter och bedöma de argument som ligger bakom påståenden och trossystem • utveckla sin förståelse av olika institutioners betydelse när det gäller att utforma och förmedla en världsbild • kunna strukturera en egen världsbild samtidigt som de är öppna för en meningsfull diskussion. CENTRALT INNEHÅLL • begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes förhållande • strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan, samhället, kulturen och naturen samt om verklighetens beskaffenhet • världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen mellan vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner • skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden • omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden • våra erfarenheters, vardagsuppfattningars och föreställningars uppkomst och tillförlitlighet • rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor 3. Individen och samhället (LK 3) Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter och demokrati förverkligas.
Kursens mål är att de studerande skall • förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten • lära sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system • lära sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner bedriver som en del av maktutövningen i samhället • lära sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga och vilja till konstruktivt samhälleligt engagemang • förstå de mänskliga rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra samhälle och för framtiden.
• människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och gemenskapen, det privata och det offentliga • begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att påverka • olika teorier om hur samhället är uppbyggt och om hur det förändras • en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare • de mänskliga rättigheterna och deras historia • politiska ideal, ideologier, utopier och olika former av demokrati • rättvisan som en samhällelig, global och ekologisk fråga
på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring. De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra dagars finländska samhälle. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • lära sig förstå kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser • bekanta sig med olika kulturtraditioner och de levnadssätt som ansluter sig till dem • utveckla sin förmåga att bedöma människornas uppfattningar och handlingar i förhållande till deras värderingar och trossystem • lära sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval • göra sig förtrogna med uttryck för den finländska identiteten • förstå de människorättsliga dimensionerna i rasism, främlingshat och diskriminering.
• kulturens betydelse förr och nu • identitet, etnisk börd och kulturarv • samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag • inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer • etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen • livet i ett pluralistiskt samhälle • etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia 5. Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK 5) Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med olika världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem.
Kursens mål är att de studerande skall • utveckla sin förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och trossystem • lära sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar • känna till viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utöka sin kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar • förstå hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inse deras betydelse i våra dagar som förklaringar till företeelserna i världen • lära sig att förstå hur världen förklarats och gestaltats i den europeiska kulturtraditionen.
• mytiska förklaringar om världen förr och nu • religionens och religiositetens väsen • sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik • ateism och agnosticism • den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar • humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar i västerlandet 5.13 Filosofi 5.13 FILOSOFI Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens mångfald och människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i gymnasiet skall stödja elevernas individuella utveckling och främja den allmänna förmåga till inlärning och reflektion som behövs i ett föränderligt och komplext samhälle. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå kulturarvet och den nutida kulturen. Filosofins praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt strukturera frågor om värderingar, normer och betydelser. Studierna i filosofi hjälper dem att se vilken betydelse olika slags kunskaper och färdigheter har för individen och samhället. Som motvikt till specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att gestalta större begreppshelheter och samband. Filosofin hjälper oss att se hur olika uppfattningar om verkligheten, om värderingar och om normer på olika vetenskapsområden och i olika tanketraditioner kan vara antingen konsekventa och förenliga eller stå i konflikt med varandra. Filosofin utvecklar omdömet. Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande. Filosofin erbjuder rikligt utrymme för de studerande att utforma sin personliga uppfattning. Genom att sätta sig in i filosofiska grundfrågor på vilka det inte finns enkla svar lär de sig att utforma och motivera sina tankar och samtidigt att respektera andra väl grundade uppfattningar. Genom att tillsammans fundera över och diskutera invecklade frågor utvecklar de studerande självförtroendet; de börjar lita på sina egna möjligheter att lösa även svåra problem. Studierna i filosofi hjälper dem att mogna till aktiva, ansvarsfulla och toleranta medborgare.
• lära sig gestalta filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem • förmå strukturera sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera påståenden och motiveringar som stöder dem • begripa motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera dem följdriktigt och förnuftigt • lära sig behärska grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och nutida strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella företeelser. Bedömning I filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De studerandes förhållande till filoso- fiska frågor är individuellt men som grund för en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets kognitiva dygder: kritik, konsekvens, entydighet och systematik. OBLIGATORISK KURS 1. Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna gestalta filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap, verksamhet och värderingar begreppsligt • känna till olika slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande i den • kunna se skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta. CENTRALT INNEHÅLL • vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden • filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång • grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas • förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet • det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. FÖRDJUPADE KURSER 2. Filosofisk etik (FI 2) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • bli insatta i den filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier • kunna bedöma livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen med etiska begrepp • förmå strukturera sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den filosofiska etiken • lära sig ett kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som gentemot andra. CENTRALT INNEHÅLL • tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik • grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse • objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar • grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken • filosofisk etik och frågan om ett gott liv 3. Kunskap och verklighet i filosofin (FI 3) MÅL Kursens mål är att de studerande skall • kunna gestalta vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt liv • kunna bedöma hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar • lära sig att analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden • lära sig att se den vetenskapliga forskningens och härledningens natur.
• metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap • det sannas natur och sanningsteorierna • kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande • att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap • den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp • grunderna i argumentation och härledning
Kursens mål är att de studerande skall • bli förtrogna med de viktigaste begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin • lära sig att gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas verksamhet • kunna bedöma samhällsordningens legitimitet • kunna analysera förhållandet mellan samhället och individen samt den samhälleliga och politiska verksamheten.
• samhällelig rättvisa • individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff • det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier • politisk filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem • filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism
olika tidsperioders karaktär, problem och förändringsprocesser i vår tid och hjälpa dem att bilda sig en uppfattning om världen internationellt sett. Historia är ett läroämne som skapar en individuell, nationell och europeisk identitet. Undervisningen utgår från historiens karaktär som vetenskapsgren och från grunderna för hur historisk kunskap uppstår. Därför bör man fästa uppmärksamhet vid hur historiska fakta analyseras och tolkas kritiskt och sträva efter att betrakta företeelserna ur olika perspektiv. Tid, förändring och kontinuitet samt orsakssammanhang utgör centrala historiska begrepp. I egenskap av ett läroämne där analys av förändringar betonas, skapar historien möjligheter att diskutera framtiden och att försöka bedöma vilka möjligheter den för med sig. Förhållandet mellan människan och miljön samt den mänskliga kulturens bredd, förståelse för kulturella olikheter och betydelsen av internationellt samförstånd skall betonas i undervisningen. Det egna landets förflutna bör granskas mot den världshistoriska bakgrunden. Mål för undervisningen Målen för undervisningen i historia är att de studerande skall • lära känna huvudlinjerna och de viktigaste historiska händelserna i Finlands historia och i världshistorien samt händelsernas bakgrund och följder • se nuet som ett resultat av den historiska utvecklingen och som utgångspunkt för framtiden, kunna relatera sin egen tid och sig själv till det historiska skeendet och på så sätt bygga upp sin medvetenhet om historien • kunna skaffa sig kunskap om det förflutna och bedöma kunskapen kritiskt samt förstå att historiska fakta kan tolkas på olika sätt, att den historiska kunskapen är relativ och att orsakssammanhangen är mångfacetterade • kunna bedöma människans handlande i förgången tid och betrakta historiska företeelser både utifrån respektive epok och utifrån vår tid • förstå kulturens olika uttrycksformer och se hur dessa skiljer sig från varandra • få stoff för att skapa sig en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter och demokrati samt för att kunna handla som ansvarsmedvetna medborgare. Bedömning Bedömningen av insikterna skall utgå från de färdigheter och tänkesätt som är betecknande för historieämnet och från hur den studerande behärskar det centrala innehållet i lärokursen. Vid bedömningen skall speciell vikt fästas vid den studerandes förmåga att bygga upp väl strukturerade helheter, att skilja på väsentliga och oväsentliga fakta, att överblicka tidsförlopp och orsakssammanhang och att kritiskt bedöma historiska fenomen och källor. Kurserna bör bedömas allsidigt: i stället för prov kan man ty sig till olika slag av instuderingsuppgifter, till projektarbeten och andra alternativa bedömningsmetoder.
utveckling av kulturmiljön som skett som ett resultat av denna växelverkan från förhistorisk tid till nu.
Kursens mål är att de studerande skall • förstå beroendeförhållandet mellan människan och naturen som en del av en bärkraftig utveckling • inse hur människan brukar naturresurserna som utkomstkälla och hur detta inverkar på miljön och samhällsstrukturen • kunna ange produktionsekonomins utvecklingslinjer och inverkan på levnadssättet • känna till huvuddragen i befolkningstillväxten och de faktorer som bidragit till den. CENTRALT INNEHÅLL Förhistorien – fångstkulturens tid • människans utvecklingsskeden • samlarnas och jägarnas levnadssätt Jordbruket och de förändringar som det medförde • arbetsfördelningen och kulturens uppkomst • kulturerna i de stora floddalarna
• näringslivet i Grekland • Rom – en miljonstad och ett imperium • slaveriet och antikens teknik Det ekonomiska systemet och samhällssystemet under medeltiden • feodalsamhället • befolkningen, handeln och städerna under medeltiden Upptäcktsfärderna • förutsättningarna för upptäcktsfärderna och följderna av dem • uppkomsten av en världsekonomi Den industrialiserade världen • tekniska innovationer och verkstadsindustrins första skeden • förändringarna i arbetsfördelningen mellan könen • samhällsförändringarna och miljökonsekvenserna • förändringarna i stadsstrukturen
• uppdelningen av råvaror och marknader • massproduktionen och konsumtionssamhället • den socialistiska planekonomin • utformningen av den tredje världen • tillväxtens gränser och nya utmaningar 2. Den europeiska människan (HI 2) Kursen behandlar centrala vinningar inom den europeiska kulturen samt förändringarna i den europeiska människans världsbild och den vetenskapliga och idéhistoriska utveckling som ligger bakom förändringarna. De studerande skall bekanta sig med den europeiska kulturens vinningar med hjälp av olika slags historiskt källmaterial. Kulturen bör förstås som ett övergripande begrepp.
Kursens mål är att de studerande skall • förstå vad europeiskheten grundar sig på genom att bekanta sig med Europas centrala kulturarv • inse betydelsen av vetenskapliga rön för människans världsbild • kunna analysera olika kulturföreteelser som uttryck för sin tid • känna till de idéhistoriska strömningarna bakom samhällsutvecklingen • bli förtrogna med levnadssätten och världsbilden under olika tidsperioder. CENTRALT INNEHÅLL Antiken
• demokratins uppkomst • kulturen under antiken Enhetskulturen under medeltiden • den medeltida människans världsbild och sedvänjor • religionens inflytande på kulturen
• renässansen och kunskapsrevolutionen • reformationen • barocken som ett uttryck för envälde och motreformation • uppkomsten av en naturvetenskaplig världsbild
• upplysningsfilosofin och dess inverkan på samhället och konsten • det ideologiska arvet från Förenta staternas frigörelse och från franska revolutionen
• centrala ideella inriktningar och strömningar i konsten • vetenskapen som utmanare av religionen • borgerskapets århundrade Nutiden • kulturens splittring • populärkulturen som massunderhållning
politiken från och med slutet av 1800-talet och deras bakgrund. Företeelserna analyseras utgående från den ekonomiska, ideologiska och maktpolitiska konkurrensen. En central infallsvinkel är demokrati kontra diktatur. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till den internationella politikens grundbegrepp och teori • förstå hur det internationella samarbetet i huvudsak är uppbyggt och vilka motsättningar som finns • förstå vilken inverkan ideologiska och ekonomiska intressekonflikter har haft på de internationella relationernas utveckling.
Stormakternas strävan efter dominans • grundläggande begrepp inom den internationella politiken • teori och praxis inom imperialismen • första världskriget och dess inverkan på den internationella politiken
• europeiska ytterlighetsrörelser, demokratins kris och förföljelser • andra världskriget och dess följdfenomen
• det kalla krigets teori: Förenta staterna och Sovjetunionen som ledare i en bipolär värld • det kalla krigets ideologiska, ekonomiska och militära fronter • krisernas karaktär under det kalla krigets tid • Tyskland som arena för det kalla kriget • Kinas roll i den internationella politiken En ny tid av osäkerhet • Sovjetunionens splittring och bipolaritetens upplösning • internationella fredssträvanden • tredje världen som en del av den internationella politiken • Mellanöstern som ett problemfält • förändringen i Förenta staternas ställning i den internationella politiken • nya internationella strukturer
historia från 1800-talet till nutiden. Centrala frågor är förändringarna i Finlands statliga och internationella ställning, kriser i anslutning till dem, övergången från ståndssamhälle till medborgarsamhälle samt ekonomiska och kulturella brytningar. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till de viktigaste samhälleliga och ekonomiska förändringarna • kunna ställa den politiska utvecklingen i Finland i relation till den allmäneuropeiska och världspolitiska bakgrunden • förstå sambanden mellan olika företeelser i det ekonomiska, sociala, kulturella, ideologiska och politiska livet.
Arvet från den svenska tiden Maktskiftet • Finlands införlivande med Ryssland • autonomins uppkomst
• den ideella grunden och centralgestalterna Samhällelig och ekonomisk brytning • näringsstrukturens förändring och industrialiseringen av Finland • ståndssamhällets upplösning och medborgarsamhällets framväxt • förtrycksperioderna och demokratins uppkomst Finlands självständighetsprocess • Finlands frigörelse • inbördeskriget • regeringsformen Från tudelning till enande • högerradikalismens uppkomst • levnadsstandardens uppsving • kulturen som konsumtionsvara Andra världskriget och dess följder • krigen och återuppbyggandet • omläggning av utrikespolitiken
• strukturella förändringar • de kulturella och samhälleliga förändringarna på 1960- och 1970-talet
• anslutning till den internationella integrationen kulturellt, ekonomiskt och politiskt • finländarnas framtid som en del av ett globalt system
finländska kulturarvet. MÅL Kursens mål är att de studerande skall • känna till de historiska utvecklingslinjerna i vårt land och deras beroende av Östersjöområdet • känna till befolkningens, de sociala förhållandenas och ekonomins utveckling i Finland • inse sambanden mellan den finländska bildningen och den västerländska kulturen • lära sig att värdesätta det finländska kulturarvet • lära sig att förknippa de historiska utvecklingslinjerna med sin hembygds historia och kunna se utvecklingen också ur den enskilda människans synvinkel.
Förhistorien • förhistorien och olika tolkningar av finnarnas och samernas härstamning • bosättning, levnadsvillkor, religion och föreställningar samt yttre förbindelser Finlands anslutning till den västeuropeiska kulturgemenskapen på medeltiden • Finland i gränsområdet mellan öst och väst • ståndssamhällets uppkomst • bosättning, näringsgrenar, religiösa och politiska förändringar Den nya tidens nya vindar • reformationen och centralmaktens allt starkare ställning Stormaktstiden • stormaktstidens spår i Finland • ekonomi, befolkning, utbildning
• den kulturella och ekonomiska utvecklingen • reformerna under den gustavianska tiden • de första stegen till en nationell medvetenhet 6. Kulturmöten (HI 6) Under kursen behandlas valfritt särdragen och nuläget i någon eller några kulturkretsar samt kulturell växelverkan. Kulturen bör uppfattas som ett övergripande begrepp. De kulturområden som behandlas skall ligga utanför Europa.
Kursens mål är att de studerande skall • bli förtrogna med kulturella grundbegrepp och lära sig att förstå värderingar och levnadssätt i en kultur som avviker från den egna kulturen • förstå sambanden mellan andlig kultur, samhällsstruktur, näringsliv och naturförhållanden • känna till den historiska utvecklingen i den kultur som behandlas och dess växelverkan med andra kulturer • lära sig att analysera olika uttrycksformer för kulturen i fråga, till exempel i konsten, religionen och de sociala strukturerna • kunna beakta olikheter i den kulturella bakgrunden i interaktionssituationer.
Ett eller flera av följande kulturområden skall behandlas: • Afrika • arktiska kulturer • ursprungskulturerna i Australien och Oceanien • Indien
• den islamska världen • Japan
• Kina • Korea
• Latinamerika • Nordamerikas ursprungskulturer 5.15 Samhällslära Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|