Grunderna för läroplanen
MODERSMÅL OCH LITTERATUR, TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅL
Yüklə 1,06 Mb.
|
- Bu səhifədəki naviqasiya:
- 5.3.6 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
- 5.3.7 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, FINSKA SOM ANDRASPRÅK
5.3.5 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, TECKENSPRÅK SOM MODERSMÅL I gymnasiet följer lärokursen i teckenspråk som modersmål till struktur, mål och innehåll i tillämpliga delar lärokursen i modersmål och litteratur för studerande med svenska som modersmål. Det allmänna målet för undervisningen i teckenspråk som modersmål är att stärka de studerandes identitet och jaguppfattning som teckenspråkiga personer och som medlemmar i ett teckenspråkigt samfund i en talande omgivning. Målet är att de studerande skall utveckla en god förmåga att kommunicera på teckenspråk vilket skapar en grund för inlärning av svenska och andra talade språk samt allsidiga kommunikations- och studiefärdigheter. Därtill skall de lära sig känna den teckenspråkiga kulturen och de teckenspråkiga traditionerna, så att de kan forma sin identitet, utveckla en god självkänsla, knyta sociala kontakter, uttrycka tankar och känslor samt förkovra sig i metaspråkliga och kommunikativa färdigheter.
• kunna reagera på andras tecknande, fråga och diskutera på teckenspråk samt motivera sin åsikt • läsa sig att uttrycka sig väl, logiskt klart och nyanserat på teckenspråk i olika kommunikations- och samarbetssituationer • lära sig att såväl spontant som förberett berätta om och beskriva sina erfarenheter • lära sig beakta sina samtalspartners språkliga behov och begränsningar och kunna välja ett för situationen lämpligt framställningssätt • känna till begreppen i teckenspråket och deras väsentliga innehåll • lära sig att skilja det väsentliga från det oväsentliga, reda ut förhållanden mellan orsak och verkan och att dra slutsatser av en teckenspråkig framställning • kunna skapa och utforma kreativa konstnärliga teckenspråkiga framställningar • lära sig att skaffa fram fakta ur olika källor genom att utnyttja teckenspråkig kommunikationsteknologi • lära sig att förhålla sig kritiskt till information och att välja, bedöma och tolka information ur olika synvinklar och förmedla den vidare på teckenspråk • lära sig att jämföra särdragen i tecknade språk med talade språk i allmänhet och att jämföra dragen i den teckenspråkiga kulturen och det finlandssvenska teckenspråket med den finländska kulturen och svenskan och på så sätt fördjupa sina metaspråkliga och metakulturella färdigheter • känna till egenarten hos det finlandssvenska teckenspråket vid sidan av finskt tecken- språk och andra länders nationella teckenspråk • lära sig att agera med utländska döva och att använda internationellt tecknande med dem • lära sig att använda tolktjänster och att samarbeta med en teckenspråkstolk • inse teckenspråkets och den teckenspråkiga kulturens betydelse för den egna identiteten och för den mentala hälsan. CENTRALT INNEHÅLL Innehållet i kurserna i teckenspråk följer i tillämpliga delar det centrala innehållet i kurserna i svenska som modersmål, så att teckenspråkets särdrag betonas. Kommunikation • olika kommunikationssituationer, arbete i par, smågrupper och grupper • olika sätt att beskriva (transkribera) de tecken som använts • analys av det finlandssvenska teckenspråkets ljud- och teckenstruktur, dess grund- läggande form-, sats- och textstruktur samt det viktigaste om hur tecknen, tecken- systemet och teckenspråkets ordförråd uppstått och en jämförelse av dem med motsvarande strukturer i svenska språket • strategier som utvecklar förståelsen av teckenspråk • val av textnivå för teckenspråkiga texter och litteraturanalyser • framföranden på teckenspråk tillsammans med de övriga studerandena och med läraren • grunderna för interkulturell kommunikation i olika praktiska kommunikationssituationer • analyserande, reflekterande och rapporterande teckenspråkiga framställningar • övning och fördjupning i medieläskunnighet • teckenspråkig kommunikationsteknik • teckenspråk i andra länder • internationellt tecknande • tolkade diskussions- och framställningssituationer
• analys av begrepp och fenomen som gäller tecknens uppbyggnad och teckenspråkets grammatikaliska processer • processerna för att bilda och böja tecken samt teckenspråkets satslära • fasta och produktiva tecken och de teckenspråkiga idiomens betydelser • stilskillnader i teckenförrådet • att hämta och använda den information som finns i ordböcker på teckenspråk, i databaser och källor i olika kommunikationsmedier och nät • jämförelse av det finlandssvenska teckenspråkets teckenförråd, uppbyggnad och grammatik med det finska teckenspråket och teckenspråken i andra länder • jämförelse av teckenspråkets struktur med svenska språket och andra talade språk
• introduktion till särdragen hos dövblinda och deras sätt att kommunicera • introduktion till särdragen hos grupper av döva i andra länder och det teckenspråk de använder • övning i kommunikation med svensk- och finskspråkiga med eller utan tolk • undersökning av skillnader och gemensamma drag i kulturen hos teckenspråkiga och hos dem som använder talat språk med hjälp av grunderna för interkulturell kommunikation och grundläggande begrepp inom kulturforskningen
• jämförelse mellan olika slag av teckenspråkiga text- och stilarter och användning av dem • utvidgning och fördjupning i den teckenspråkiga berättar- och kulturtraditionen • fördjupad insyn i den egna sociala och kulturella identiteten med hjälp av teckenspråkig litteratur i eget land och i andra länder
gymnasium i Finland skall genom studierna i svenska som andraspråk • förbättra och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i svenska så att han eller hon kan studera, utnyttja litteratur och massmedier samt knyta och upprätthålla sociala kontakter på svenska • kunna uttrycka sig, våga samtala och argumentera på svenska både i skolan och senare i sina studier och sitt arbete • bli medveten om de viktigaste skillnaderna mellan alldagligt, ibland även dialektalt eller dialektalt färgat finlandssvenskt talspråk och standardspråk och lära sig förstå även tydlig rikssvenska i teve och radio • behärska svenskans ljud-, form-, sats- och meningsbyggnad och kunna analysera språket så bra att han eller hon åtminstone med hjälp av ordböcker, grammatikor och språk- riktighetsguider eller personlig handledning förmår förbättra och utveckla sitt språk • lära sig att läsa och utnyttja texter av olika slag både i studierna i olika läroämnen och vid uppsatsskrivning och diskussioner • kunna läsa litteratur på svenska och även lyssna till litteratur med hjälp av teater, film och andra medier; den studerande skall därvid bekanta sig närmare åtminstone med någon känd rikssvensk eller finlandssvensk författares produktion • bli förtrogen med det finländska samhället, särskilt med den svenska och tvåspråkiga kulturen i Finland • kunna iaktta och bedöma hur de egna färdigheterna framskrider och tillägna sig en positiv attityd till språk och språkinlärning • bli allt mera medveten om sin och sin familjs två- eller flerspråkighet och om språkets betydelse för kulturen och identiteten. Bedömning En studerande med ett främmande språk som modersmål skall för profilen goda kunskaper uppnå åtminstone nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) på nivåskalan för språkkunskaper när det gäller att förstå svenska i tal och skrift, och åtminstone nivån B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå) när det gäller att tala och skriva svenska. Den muntliga förmågan kan dock tillåtas variera, beroende på den studerandes kontakter med talad svenska utanför skolan. De studerande skall bedömas enligt lärokursen i svenska som andraspråk om de har valt denna lärokurs, oberoende av om de fått särskild undervisning enligt den eller inte. Kurser i svenska som modersmål ersätter kurser i svenska som andraspråk fullt ut, medan kurser i svenska som andraspråk ersätter kurser i svenska som modersmål bara i den utsträckning de motsvarar varandra till mål och centralt innehåll. I det senare fallet förutsätts som regel tilläggsstudier.
• lära sig att tillfredsställande använda standardsvenska i tal och skrift i första hand för studiernas behov • få en säkrare kunskap om och en känsla för svenskans grundläggande särdrag i jämförelse med sitt eget modersmål och eventuella tidigare skolspråk utomlands • våga delta både i undervisnings- och gruppsamtal i klassen • kunna skriva och berätta om sina iakttagelser och upplevelser.
• de studerandes bakgrund och erfarenheter • att leva i olika kulturer • studiesätten i gymnasiet, textläsnings- och studieteknik • intervjuer och anföranden om alldagliga ting och situationer • svenskans viktigaste särdrag i ljud- och frasbyggnaden utifrån studerandenas tal och skriftliga prestationer • diskussioner om sociala och kulturella olikheter 2. Text och dialog (S2 2) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • börja läsa mera skönlitterär text på svenska • förstår åtminstone tydlig rikssvenska i massmedier • kan följa med samtal och debatter även i snabbt tempo • känner till olika genrer • kan utnyttja bibliotek och Internet • i någon mån uppfattar olika stilarter och dialekter.
• några av de mest kända författarna i världslitteraturen, gärna med hänsyn till elevens språk- och kulturbakgrund • dialoger och annat situationsbundet tal • uppläsning och välläsning • teater
MÅL Målen är att de studerande skall • i språkbruket kunna ta hänsyn även till situationens krav och bli medvetna om sina möjligheter till språklig växelverkan • bli kapabla att skilja mellan olika register och grader av formalitet i tal och skrift • behärska även längre meningar och märka hur ordförrådet kan nyanseras och utvidgas.
• saktexter i jämförelse med skönlitterära texter • språket i olika servicesituationer • skönlitterära vardagsskildringar, gärna finlandssvenska • skriftlig och muntlig rapportering • tempus och modus i svenskan, svårare verb- och prepositionsfraser • adjektiv och adverb
av innehållet i andra läroämnen, på svenska, finska och tvåspråkiga kulturella drag i Finland ur invandrarsynvinkel. Med hjälp av lämpliga program och artiklar i massmedier berörs även kulturer och flerspråkighet i det övriga Norden. MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • fördjupa sin kännedom om lokalsamhället, dess historia och kultur med hjälp av läsning och intervjuer • via aktualiteter, massmedier, kartor, guider och uppslagsverk få en allmän uppfattning om Finland och Finlands svenskbygder samt även om minoriteter och migration i Norden • lära sig att ta reda på fakta och reflektera över språkets betydelse för identiteten och bli kapabla att delta i samhälls- och föreningsliv.
• artiklar, program och fakta om Finland, om det finländska samhället samt om det övriga Norden • reportage från olika delar av landet • några finlandssvenska författare och smakprov på deras författarskap; gärna texter som belyser liv och intressanta personer i olika miljöer i Finland under olika tider • ett skönlitterärt arbete med någon form av redovisning
• kunna analysera texter av olika slag samt kommentera och tolka innehållet i dem • kunna ta reda på och bedöma fakta och bemöta åsikter • kunna disponera och kritiskt granska egna texter • fästa uppmärksamhet vid språkriktighet, referenser, bilder och bildmaterial • i någon mån kunna bedöma och analysera konst, dikter och prosatexter som underlag för uppsatser och recensioner.
• tillvägagångssätt vid textanalys och argumentation • bildkonst, dikter och skönlitterära utdrag som grund för uppsatsskrivning • citat och referenser till texter, källor och yttranden • form och redigering; tryckalster och litteratursökning
• lära sig att läsa och följa med artiklar och debatter, särskilt i massmedier, uppfatta textens huvudinnehåll och se skillnader mellan fakta och åsikter • förstå mediernas inflytande i samhället, kunna ta ställning till innehållet i dem och våga uttala egna åsikter • uppfatta huvudpersonernas värld, tankar och åsikter i skönlitterära texter • behärska även längre meningar och stycken på svenska, också mera abstrakt och kunskapskrävande text. CENTRALT INNEHÅLL • aktualitetsprogram och deras tillkomst • analys av några saktexter och skönlitterära utdrag • reklam och annonser • att kritiskt välja, ta del av och bedöma program- och textutbud • åsikter och aktualiteter i par och grupp kring opinionstexter • svårare sats- och meningsbyggnad; olika slag av bisatser • numeralia, pronomina, förkortningar och främmande ord i svenskan
förmåga att läsa, tolka, analysera och utnyttja olika slags material vid uppsatsskrivning. MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • fördjupa sin förmåga att läsa olika texter analytiskt och kritiskt • lära sig att variera och utveckla uttrycket • kunna strukturera, korrigera och redigera sina texter • reflektera över sina erfarenheter och åsikter i förhållande till textens budskap och kunna uttrycka dem tydligt. CENTRALT INNEHÅLL • olika slag av texter från flera områden än i kurs 6 • innehållsfrågor och sammandrag i anslutning till texterna • språkriktighetsövningar, till exempel förvandlings-, parafraserings- och kompletterings- uppgifter • stil- och variationsövningar • skriftliga mognadsprov och tester på olika nivåer
och djärva att tala svenska i olika sammanhang. MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • kunna ta del av föredrag, föreläsningar och diskussioner på svenska även när de hålls under akustiskt krävande förhållanden och när talet går i snabbt tempo eller behandlar svåra samhälleliga och kulturella ämnen • våga delta i samtal och debatter på svenska och redogöra för sina synpunkter • kunna förbereda och hålla små föredrag på svenska • våga föra sin språkgrupps talan och försvara sitt språk och sin kultur i formella och informella sammanhang • känna till tolktjänster, veta hur man använder tolkar och translatorer och när man har rätt att göra det.
• föredrag och diskussioner i klass, via medierna, konferenssystem eller under studiebesök • antecknings- och mötesteknik • mötes-, tal- och samtalsstilar på svenska och finska i jämförelse med andra länder och kulturer • olika slag av tekniska hjälpmedel • kravnivå och innehåll i officiella språkprov och diplom 9. Litteratur som glädje och kunskap (S2 9) Kursen har samma huvudsyfte som kurs 9 i lärokursen i svenska som modersmål, men den anpassas till de studerandes språkkunskap, läserfarenheter och till litteraturen i den kulturkrets därifrån de kommer. Kursen kan vara tematisk, det vill säga det gäller att söka och läsa litteratur som behandlar ett visst ämne och representerar en viss genre. Den kan också gå ut på att dramatisera litteratur eller studera angränsande konstarter, såsom bildkonst, musik, arkitektur och dans kring ett tema. 5.3.7 MODERSMÅL OCH LITTERATUR, FINSKA SOM ANDRASPRÅK De studerande i finska skolor vars modersmål inte är finska, svenska eller samiska kan erhålla undervisning i läroämnet modersmål och litteratur enligt lärokursen i finska som andraspråk. Utgångspunkten för lärokursen är inlärningssituationen för den som lär sig skolspråket som andraspråk; de lär sig finska i en finskspråkig miljö och kunskaperna i finska utvecklas så småningom allt mer vid sidan av det egna modersmålet. Målen för och innehållet i lärokursen finska som andraspråk skall dock bygga på de grunder de studerande inhämtat i den grundläggande utbildningen eller på annat håll. Det viktigaste målet för undervisningen i finska som andraspråk är att den studerande skall uppnå sådana färdigheter att han eller hon fullödigt kan studera samtliga läroämnen i gymnasiet och har möjlighet att fortsätta sina studier och klara sig i arbetslivet på finska. Undervisningen i finska som andraspråk skall tillsammans med undervisningen i det egna modersmålet stärka den studerandes mångkulturella identitet och skapa en grund för funktionell tvåspråkighet.
• förkovra sina färdigheter i finska så bra att de kan använda dem som tanke- och studieredskap, för att uttrycka sig och påverka samt för att skapa och upprätthålla sociala relationer • kunna och våga uttrycka sig begripligt i olika kommunikationssituationer i vardagslivet och i studierna • behärska grundstrukturerna i finskan på språkets olika nivåer och bli mera medvetna om finskans särdrag i förhållande till sitt eget språk eller till andra språk • kunna utnyttja olika slags texter och lära sig en sådan kritisk tolknings- och bedömnings- förmåga som behövs i ett informationssamhälle • förbättra sin förmåga att söka, välja, bearbeta och förmedla information ur olika källor • vänja sig vid att i sitt arbete använda ordböcker och språkguider • göra sig förtrogna med det finländska samhället, medierna, kulturen och litteraturen (i samarbete med den övriga ämnesundervisningen) • lära sig iaktta hur språket varierar beroende på talaren, situationen och regionen och utvidga sin kunskap om grundläggande skillnader och funktioner hos talspråket och skriftspråket • lära sig att förstå inlärningsprocessen för ett andraspråk, kunna ge akt på sina egna språk- kunskaper, bedöma sina framsteg och inta en positiv attityd till att utveckla sin språk- färdighet både på egen hand och tillsammans med andra • lära sig att reflektera över sin två- eller flerspråkighet så att deras syn på språkets betydelse för identiteten fördjupas. Bedömning Nivån B2.2 (fungerande självständig språkfärdighet) på den europeiska nivåskalan för språkkunskaper beskriver i huvuddrag goda kunskaper hos en studerande i gymnasiets slutskede som läser finska som andraspråk. De starkaste områdena i den studerandes språkfärdighetsprofil är hörförståelse och läsförståelse: där skall en studerande med goda kunskaper nå upp till nivån B2.2. I skrift bör han eller hon uppnå nivån B2.1 (självständig språkfärdighet, grundnivå). Den studerande skall bedömas enligt lärokursen i finska som andraspråk om han eller hon har valt denna lärokurs, oberoende av om han eller hon fått särskild undervisning i finska som andraspråk eller om gymnasiet har kunnat erbjuda endast en del av kurserna i finska som andraspråk. Kurser som fullgjorts enligt lärokursen i finska som modersmål ersätter kurser i finska som andraspråk fullt ut, och vitsordet från dessa kurser överförs till finska som andraspråk. Kurser i finska som andraspråk ersätter kurser i finska som modersmål endast i den utsträckning de motsvarar varandra till mål och innehåll. I det senare fallet förutsätts som regel kompletteringar för de obligatoriska kursernas del och vitsordet omprövas i samband med dessa.
Målen för kursen är att de studerande skall • inöva finskt standardspråk för gymnasiestudiernas behov både i tal och skrift • bli medvetna om finskans grundstrukturer och säkra i att behärska dem • kunna ställa upp mål för studierna i finska och bli modiga i att använda språket.
• kartläggning av de studerandes språkfärdighet • de studerandes bakgrund och erfarenheter • att leva i två kulturer och språk • studiekulturen i gymnasiet, studietekniken i finska • intervjuer i par, små anföranden om alldagliga ting och sociala situationer • finskans viktigaste särdrag i ljud- och formbyggnaden • materialbaserad uppsatsskrivning 2. Språket i bruk (F2 2) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • träna sig i att kommunicera enligt de krav situationen ställer och bli medvetna om sina möjligheter att agera i olika interaktionssituationer • lära sig att särskilja olika genrer och nyanser i skrivet och talat språk • lära sig att analysera och behärska språkets viktigaste satsstrukturer och att förstå olika sätt att bilda ord.
• varierande språk- och talsituationer • olika skönlitterära texter och saktexter • olika servicesituationer • muntlig och skriftlig rapportering av fakta som införskaffats • grundstrukturer på satsnivå – att bygga upp en sats – satsens olika delar, speciellt objektet – säregna finska satstyper • ordbildningssätt 3. Påverkan genom språket (F2 3) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • förstå olika typer av muntliga och skriftliga saktexter, i synnerhet opinionstexter samt lära sig att hitta tankarna i en text och att ta ställning till dem • fatta mod att bilda egna åsikter, uttrycka dem och motivera dem • lära sig att iaktta hur de blir påverkade • inse att skönlitteraturen kan påverka och forma vår världsbild • förbättra sin behärskning av språkets grundstrukturer, särskilt kasusformernas betydelsebärande uppgifter och bindning till verbets rektion.
• debattartiklar och aktuella program • övningar i att analysera och tolka saktexter • argumentationsövningar både i tal och skrift • gruppdiskussioner • skönlitteraturen och medierna som opinionsbildare • analys av nominalformer och satsmotsvarigheter • komparation och rektionsfrågor 4. Fördjupad textkompetens (F2 4) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • uppöva en analytisk läs- och skrivförmåga och våga börja uttrycka sig personligt • träna sig i att upptäcka grundtankarna i olika texter, att tolka det huvudsakliga innehållet i en text och vänja sig vid materialbaserat skrivande.
• olika slag av medietexter; att tolka och utnyttja dem • att producera texter utifrån olika slags material • kreativt skrivande • referat
Målen för kursen är att de studerande skall • bekanta sig med den finländska kulturen, särskilt med litteratur, konst och mediekultur och kan jämföra den med andra bekanta kulturer • utnyttja medierna som kulturförmedlare och få konstupplevelser och stoff för att bygga upp sin identitet. CENTRALT INNEHÅLL • de viktigaste litterära genrerna • läsning av finsk litteratur såsom noveller, kortprosa, dikter, romanavsnitt och åtminstone ett verk i sin helhet • ett studiebesök, till exempel på en konstutställning eller på teatern • presentation av en författare och hans verk 6. Mot en fungerande tvåspråkighet (F2 6) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • stärka sin språkkunskap genom mera krävande texter och uppgifter • fördjupa sina kunskaper om de grundläggande normerna för skriftspråket och kunna tillämpa dem på egna texter • få en klar bild av den finska identiteten, till exempel med hjälp av finsk litteratur. CENTRALT INNEHÅLL • repetition av svårare strukturer i språket • klarhet i skriftspråket, till exempel genom korrekt användning av skiljetecken • ett brett ordförråd på olika ämnesområden • strukturövningar, läsförståelse, texttolkning, uppsatser • ett finskt skönlitterärt verk FÖRDJUPADE KURSER 7. Talspråket i fokus (F2 7) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • sätta sig in i det finska talspråkets särdrag • lära sig att i tal och skrift känna igen talspråkligheter och kunna jämföra talspråk och standardspråk med varandra.
• grammatiken i finskt talspråk • särdragen i finskt talspråk • standardiserat talspråk, dialekt, slang • särdrag i talspråk • ett självständigt projekt: planering av arbetsprocessen, intervju med en finskspråkig person, inspelning, transkribering, ändring av talet till standardspråk, muntlig presentation av arbetet för klassen, skriftlig rapport 8. Att skriva olika texter (F2 8) MÅL Målen för kursen är att de studerande skall • fördjupa sitt skriftliga uttryck och göra det mångsidigare • bli säkra i att behärska språkets strukturer och vana vid skrivprocessen. CENTRALT INNEHÅLL • skriftliga övningar för olika ändamål enligt de studerandes behov: sakprosa och formulär, till exempel en ansökan, ett besvär eller en utredning • materialbaserat skrivande, till exempel en kommentar, en analys eller en recension • iakttagelser om textgenren och om språket i utgångstexten • kreativt skrivande enligt de studerandes behov och intresse • skrivandet som process, processens olika skeden • granskning och finslipning av textens disposition, utformning och språkdräkt • språkstrukturer enligt de studerandes behov
Målen för kursen är att de studerande skall • fördjupa sin förmåga att läsa analytiskt och med inlevelse • förbättra sin kännedom om den finska litteraturen och i mån av möjlighet om litteraturen i den egna kulturen.
• läsning av skönlitterära texter och sakprosa av olika slag • ett valfritt skönlitterärt verk, till exempel ett verk som är viktigt för den egna kulturella identiteten • presentation av en författare eller ett verk • att diskutera och skriva om litteratur; att dela med sig av sina läserfarenheter • översättningsövningar Yüklə 1,06 Mb. Dostları ilə paylaş:
|