Säkra kosttillskott till konsument

~ 13 ~  
Säkra kosttillskott till konsument
 
 
©Svensk Egenvård 2014
 
 
9 Förpackningar ger en översiktlig beskrivning om vad man ska tänka på när det gäller förpackningar 
för kosttillskott. Det tar också upp producentansvar för förpackningar. Avsnittet är aktuellt både för 
importörer och producenter.  
10 Märkning tar upp vilka krav det ställs på märkning av kosttillskott. Ansvaret för att märkningen är 
korrekt ligger i första hand på tillverkaren eller importören. 
11 Egenkontroll för kosttillskott tar upp hur man sätter upp ett system för egenkontroll.  
12 Grundförutsättningar ta upp vilka de olika grundförutsättningarna är som måste finnas på plats 
innan HACCP- system kan sättas upp.  
13 Faroanalys med kritiska styrpunkter behandlar hur man sätter upp ett HACCP- system som är ett 
verktyg för att värdera faror och etablera styrsystem som inriktas på förebyggande åtgärder så att 
riskerna elimineras eller minimeras. 
14 Olika typer av faror redogör hur de olika farorna delas upp mellan biologiska (till exempel bakterier, 
mögel, virus och naturliga gifter), kemiska (till exempel rester av rengöringsmedel), fysikaliska (till 
exempel glas och metallbitar) och allergena (till exempel nötter och äggprotein). 
15 Beredningsformer och tillverkning ger en generell beskrivning över de beredningsformer och 
respektive produktionsprocess som finns för kosttillskott, som till exempel pulver, tabletter, hårda och 
mjuka kapslar samt flytande beredningar. 
16 Exempel på faroanalyser visar ett antal exempel på kosttillskott och vanligt förekommande risker 
med dessa. Observera att dessa kosttillskott är valda som exempel och är enbart en första hjälp för 
företaget. Företaget måste alltid göra en egen faroanalys som alltid ska vara uppdaterad. En egen 
faroanalys behöver inte göras om det finns en generisk faroanalys att tillgå, till exempel i en 
branschriktlinje. En egen faroanalys behöver inte heller utföras av de livsmedelsanläggningar som 
endast hanterar förpackade livsmedel (se Livsmedelsverkets vägledning till HACCP).

---

~ 14 ~  
Säkra kosttillskott till konsument
 
 
©Svensk Egenvård 2014
 
 
1. Inledning 
 
Via bland annat hälsofackhandeln, apoteket och dagligvaruhandeln säljs det uppskattningsvis 
kosttillskott för minst 3 miljarder kronor årligen. Det finns tillfällen då det kan vara bra att ta 
kosttillskott för vissa grupper. För vegetarianer som inte inkluderar ägg eller mjölkprodukter i sin 
diet, kan till exempel järn, zink och vitamin B12 vara nödvändigt. Kvinnor som planerar att bli 
gravida kan till exempel rekommenderas att ta folsyra, vitaminer och järn av sina läkare. Kalcium och 
vitamin D rekommenderas till äldre, speciellt till dem som inte regelbundet vistas ute. Oavsett 
kosttillskott är det viktigt att konsumenten känner sig trygga med att kosttillskotten är säkra och 
korrekt märkta. 
Från och med den 1 januari 2006 gäller nya regler för 
livsmedelsbranschen. Vi har fått nya hygien- och kontrollregler som är 
gemensamma för alla länder inom den Europeiska Unionen. De nya 
hygienreglerna utgår från konsumenternas självklara rätt till säkra 
livsmedel och att inte bli lurade. Reglerna innebär större ansvar för dig 
som företagare, men öppnar också nya dörrar. Flexibiliteten ökar. Som 
företagare är du skyldig att uppfylla målen med lagstiftningen, men 
du har möjlighet att välja olika vägar för att nå målen, som är säkra 
kosttillskott och riktig information till konsumenten. Det är viktigt att 
du vid kontroll kan visa att du uppfyller målen. Även din 
kontrollmyndighet har fått nya regler för att kontrollera dig.  
Det kan många gånger kännas komplicerat för en icke jurist att förstå och tillämpa lagtexter eftersom 
dessa är skrivna på ett juridiskt och ofta svårtolkat språk. Syftet med den här branschriktlinjen är att 
den ska fungera som ett stöd för leverantörer av kosttillskott, allt för att processen ska gå så smidigt 
som möjligt. Enligt kapitel III i förordning (EG) nr 852/2004 kan livsmedelsbranschen utarbeta och 
sprida branschriktlinjer. Riktlinjerna kan bl.a. innehålla råd om lämplig utbildning för olika 
personalkategorier, vilka faror som ska beaktas i faroanalysen, riskvärderingar, kritiska styrpunkter 
och övervakningsprocesser. De nationella branschriktlinjerna är frivilliga att följa men 
livsmedelslagstiftningen måste uppfyllas. Branschriktlinjerna är inte juridiskt bindande och kan inte 
ersätta kännedom om kraven i EU-förordningarna som är gällande lagstiftning. 
 
”Säkra kosttillskott till konsument” beskriver Svensk Egenvårds gemensamma minimibestämmelser 
för kontroll av kosttillskottens säkerhet och syftar till att verifiera att slutprodukten uppfyller 
grundläggande kvalitetskrav och är säkra att använda av konsument. Branschriktlinjen ger ingen 
detaljerad beskrivning av dokumentationsrutiner, eftersom detta är företagsspecifikt. Däremot ges 
rekommendationer om nödvändiga rutiner och dokumentation för att uppfylla 
livsmedelslagstiftningen. Branschriktlinjen syftar dock inte till att ge löften om enskilda produkters 
kvalitet eller säkerhet. Framtagande av Svensk Egenvårds branschriktlinje har gjorts i samarbete med 
Apoteket AB, Svensk Dagligvaruhandel och Hälsofackhandeln och skickades på remiss till både 
Läkemedelsverket och Livsmedelsverket i februari 2009. En revidering av branschriktlinjen 
genomfördes under 2013. 
1.1 Livsmedelsverkets bedömning 
Livsmedelsverket har bedömt Svensk Egenvårds branschriktlinje” Säkra kosttillskott till konsument” 
och informerat EU-kommissionen om den. Den anses vara ett lämpligt stöd för de 
livsmedelsföretagare som berörs i arbetet med att leva upp till kraven i Europaparlamentets och 

---