Sveriges historiska utveckling ur ett industritekniskt perspektiv

*Elcyklar

En elcykel är en vanlig cykel som har en elmotor, egentligen enligt samma princip som den första mopeden. Motorn driver antingen på framhjulet eller på bakhjulet och kan nu också placeras ”centralt” vid drevet. Fram till 2016 var den högsta tillåtna hastigheten 25 km/t och största effekt 250 watt. Tanken är att man ska cykla med pedaler och använda elmotorn när extra kraft behövs. Nu finns även en variant med högsta tillåtna fart av 45 km/t och en högsta effekt på 1 000 watt, men den är inte från juridisk synpunkt en cykel utan en moped och samma krav gäller som för mopeden.

Enligt uppgift så var det företaget Rex som introducerade elcykeln 1997, men det finns inget som tydligt kan bekräfta det, förut ett utdrag från tidningen Cykel o Spår i nummer 1 från 1995, där man skriver att det nu finns en svensk elcykel, men inte av vilket fabrikat. Ganska säkert fanns det elcyklar redan 1995, men det var nog bara enstaka sådana eftersom det är först år 2000 som man hittar artiklar om elcyklar. Dessutom gjorde Stockholms stad en utvärdering av de elcyklar som fanns på marknaden då, nämligen Merida PowerCycle 550, Cobra e-Citybike och Piaggio Albatros och ingen av dem är svensk. Samma år skrev DN om Cobra e-Citybike som en nykomling på marknaden. Så sent som 2003 visade Monark en elcykel framtagen för Posten på Tekniska Mässan i Stockholm som en nyhet, men vi kan nog trots det betrakta 2000 som introduktionsåret för elcyklar. Men det skulle dröja till 2016 innan de slog igen mer allmänt och det var också 2016 som Monark, eller som företaget heter nu Cycleurope, presenterade sin stora satsning på elcyklar.

Under 2015 såldes ca 30 000 elcyklar och under 2016 ca 45 000 stycken, men det är förstås långt kvar till stora marknadsandelar. Just nu är det 7 % av nyförsäljningen och som mest någon enstaka % av det totala innehavet. Alla talar om elcyklar men knappt en på hundra har köpt en.

*Elektrisk *belysning

Det var inte förrän efter 1915 som vi på allvar började använda glödlampor, men så sent som 1940 var minst 35 % av svenskarna fortfarande utan elljus i hemmen. Noterbart är att för att köpa en kilowattimme 1931 behövde en industriarbetare arbeta 20 minuter enligt E.ON. Idag ligger en timersättning före skatt på ungefär 140 kronor för industriarbetare och en tredjedel av det är 46 kronor. Av detta inser man att det inte var många som hade råd med mer än en glödlampa. 1920 anses det att hela Stockholms stad var elektrifierad, men gaslamporna fanns trots det kvar till 1941. I hela landet uppskattas elektrifieringen vara genomförd först 1965. Så här såg andelen hushåll anslutna till elnätet ut enligt en broschyr från Vattenfall från 1948.

Årtal	%
1900	1
1910	3
1915	5
1920	35
1930	42
1940	65
1947	92

Troligen menade man att det fanns framdraget stamledningar till de flesta ställen i Sverige, men inte att enskilda fastigheter faktiskt var inkopplade. Det var alltså en mycket kraftig utbyggnad som skedde efter 1915, mitt under brinnande krig.

I de flesta fall fanns det bara ett uttag i bostaden och det var vanligen ett uttag för att ansluta en lampa. För att kunna koppla in andra elapparater utvecklades därför en anslutning som istället för att kunna kopplas till en lampa hade en eller flera ”stickproppskontakter”.

*Trådlös telegrafi, *radiotelegrafi, *telex, *faxar

I Sverige skulle det dröja till 1925 innan den första telegrafförbindelsen via radio kunde upprättas med USA fortfarande med signaler och morsealfabet. Det skedde i Grimeton öster om Varberg. Vid byggandet av den radiostationen var en svensk civilingenjör, Ernst Alexanderson, djupt inblandad. I Sverige fanns ingen utbildning om radiotelegrafi så han utbildade sig i Tyskland och tog sedan anställning på General Electric och Radio Corporation of America, RCA, där han lärde sig tekniken. Han fick i uppdrag att tillverka en apparat som kunde skapa radiovågor. Lösningen blev en maskin som fick namnet ”Alexanderson´s alternator”. Det var en av de första apparaterna som kunde skicka morsesignaler via radiovågor genom att använda en elmotor som drev en generator med hög frekvens och på så sätt skapades radiovågor av typen långvåg. Kortvåg skulle komma först i slutet av 1930-talet. Det ska ha byggts ett antal radiostationer främst i Europa med Alexanderson´s alternator, men den i Grimeton är den enda som finns kvar.

Alexanderson hade redan tidigare gjort avtryck i historien när han var med och konstruerade en fullt fungerande radiosändare, som i motsats till radiotelegrafi faktiskt kunde sända tal och musik. Redan på julafton 1906 gjordes en experimentell sändning av julmusik i USA som kunde höras många mil bort och enligt amerikanska Wikipedia anses denna sändning vara den första radiosändning med underhållning som hade sänts på AM-bandet. Observera att radiorör inte var tillgängliga då.

Alexanderson var också en stark drivkraft bakom den första TV-sändningen med bra ljud och bild som gjordes från hans arbetsplats på General Electric i Schenectady i New York 1927. 1928 startades den första TV-stationen där. Han har 345 patent i USA och är därmed den enskilde svensk som har flest patent efter Alfred Nobel som har 355 stycken.

Telex

På 1920 talet sökte man efter lösningar som skulle eliminera kravet på radiotelegrafister som kunde morsekod och som kunde skickas till en eller flera mottagare. Flera framgångsrika försök gjordes, men det var först efter andra världskriget som produkten telex kom ut på en större marknad. Det var ett slags skrivmaskin, teleprinter, som skapade morsekod som mottogs på en smal pappersremsa fylld med hål som sedan översattes i en annan apparat till läsbar text. I gamla filmer ser man ofta journalister använda den tekniken. Det var en dyr tjänst och kom därför enbart att användas av företag och offentliga inrättningar. Den första linjen installerades mellan TT-kontoren i Stockholm och Göteborg 1930. Wikipedia skriver att den första teleprintern installerades 1945, men troligen menas att den var den första som man inte använde morse till. Utvecklingen fortsatte och toppåret 1988 fanns det cirka 20 000 teleprintrar i Sverige. Inte förrän 2000 stängdes den sista telexstationen i Sverige.

Telex var alltså fröet som sedan skulle utvecklas till fax, mejl och sms. Intressant nog fanns det redan då ett slags förkortning av vanliga ord precis som inom sms idag.

*Faxmaskiner

Märkligt nog är faxen en av de uppfinningar som det är svårast att hitta information om trots att de allra flesta av oss vet vad det är och många har dessutom använt faxar. Varför det är så, är svårt att förklara. Det finns mycket skrivet om telex, men sedan tar det slut.

Förutom att telex-apparater var dyra hade de en stor nackdel, de kunde bara skicka genom morsekod. Xerox presenterade en lösning som visade sig vara bra 1964 då man för första gången kunde skicka hela sidor. Så småningom fungerade det som att kopiera och skicka. Av någon anledning fick det inget genomslag. I Sverige finns noterat på företaget Brothers hemsida att de började sälja faxar 1987. I Bra Böckers uppslagsverk från 1984 finns inte fax med som ord, däremot telex och teletex, som kan sägas vara den datoriserade varianten av fax.

Produkten blev i alla fall en mycket stor succé och i stort sett varenda arbetsplats hade snart en och under 1990-talet blev den också vanlig hos privatpersoner. Det finns fortfarande massor av faxar kvar och ett skäl till det är att man normalt godkänner ett underskrivet avtal som kommer via faxen som ett originalavtal, medan ett sänt per mejl inte godkänns.

*Mejl

Möjligheten att skicka meddelande mellan olika användare på samma dator eller server hade funnits sedan 1960-talet. I mer generell betydelse kom mejl att börja användas i mitten av 1980-talet i Sverige. IBM hade infört mejl till alla anställda 1986, men det var verkligen inte många andra som hade följt efter och det krävde också att man hade tillgång till ett internt system eftersom ingen litade på de få allmänna som fanns, till exempel AOL i USA. Under tiden från 1986 till 1998 började de flesta att använda mejl. När det 1993 blev möjligt att använda internet för att skicka mejl fanns förutsättningarna för en större ökning, men eftersom inte internet i Sverige blev allmänt förrän 1996–97 dröjde det till dess i Sverige. Dessvärre finns ingen statistik på mejl-användandet att finna på nätet.

Ett av de första fria mejlprogrammen var Hotmail som skapades 1996 av Sabeer Bhatia och Jack Smith. Hotmail såldes till Microsoft 1997 och finns fortfarande kvar i mejladresser, men själva programmet heter numera Outlook. Hotmail fanns i Sverige 1998, troligen även Yahoo mail, men de kan ha funnits tidigare. Aftonbladet skrev i oktober 2000 att det fanns 1,6 miljoner Hotmail-konton vilket torde innebära att de flesta hade mejl då.

2003 släppte Google sitt G-mail och blev en tuff konkurrent till Yahoo mail och Hotmail.

Fram till att GSM 1996 släpptes med möjlighet att ta emot datatrafik var man tvungen att vara fast inkopplad för att läsa sina mejl. Mobiltelefonerna med GSM kunde användas som modem, men fort gick det inte. Nästa steg kom när HP med flera släppte sina handdatorer med inbyggda WiFi runt 2002 och sedan med inbyggt GPRS-modem 2004. Det innebar att man kunde titta på sina mejl överallt där det fanns GPRS. Samma år släppte Tele 2 den nya standarden 3G och därmed ökade möjligheterna på allvar, men det var inte förrän runt 2007 som det blev vanligt med att kunna titta på sina mejl via mobilen (använd som modem) eller via handdatorn. Läs mer under handdatorer på denna länk.

Nästa steg kom när iPhone och androidmobilerna kom ut på marknaden, men eftersom internetanvändning var låg inledningsvis kan man nog säga att mejl via smartmobil blev vanligt först 2013–14.

*Medicinska framsteg av svenskar

*Sänkan, *sänkningsreaktion

De allra flesta som har tagit ett blodprov vet att man ofta mäter den så kallade sänkan för att avgöra om det finns en infektion i kroppen. Det man mäter är hur fort blodkropparna sjunker i stillastående vätska. Den metoden uppfanns av en svensk som hette Robin Fåhræus 1921 då han var verksam på Uppsala Universitet menar en del källor, och det var säkert så att han tillsammans med Alf Westerström utvecklade metoden och förfinade den, men på engelska heter metoden Biernacki's test och uppfanns av den polske läkaren Edmund Biernacki i slutet av 1800-talet.

*Hjärt-*lungmaskinen

Utvecklingen mot en hjärt-lungmaskin började redan 1930 då den amerikanske kirurgen John H Gibbon började fundera på om det inte var möjligt att skapa en maskin som kunde ”hjälpa” hjärtat under en operation. I Sverige arbetade kirurgen Clarence Crafoord inom samma område som Gibbon och de kom också att träffas för första gången 1939 och då kunde Gibbon visa upp en prototyp som fungerade på en katt. De fortsatte sedan gemensamt att arbeta vidare på en apparat som var tillräckligt säker för att kunna användas på människor och 1953 var det premiär för hjärt-lungmaskinen i USA under Gibbons ledning. Den patienten levde en bit in på 1980-talet så metoden blev genast en succé, men trots det tvekade man. Redan året därpå hade Crafoord och hans team med bland andra Åke Senning genomfört den andra operationen med hjärt-lungmaskin som också var den första i Europa. Sedan länge är den här proceduren standard i sjukvården. Crafoord betraktas också för sina övriga arbeten som pionjären inom öppen hjärtkirurgi.

*Pacemakern

En pacemaker används för att stimulera hjärtat att slå normalt. Den första som opererades in i en människa tog plats 1958 och utfördes av Åke Senning som var med och arbetade med hjärt-lungmaskinen. Dessutom var själva pacemakern gjord av Rune Elmqvist, som också var läkare, men med inriktning på medicinsk teknik. Han hade förresten redan uppfunnit världens första bläckskrivare för EKG. Elmqvist tog aldrig patent på pacemakern eftersom han trodde att dess användningsområde skulle vara begränsat. Idag finns det bara i Sverige runt 60 000 patienter som har pacemaker.

Den första operationen gick bra, men man var tvungen att byta pacemaker många gånger, men trots det blev patienten över 80 år och överlevde både Senning och Elmqvist.

Inledningsvis var det dock stora problem med tillförlitligheten, både vad avsåg tätningen och batterierna. Det var först under 1970-talet då titan användes för att täta pacemakern och litiumbatterier för att driva den som tillförlitligheten ökade. Idag anses metoden tillräckligt bra för att inte i sig själv ge upphov till några dödsfall.

*Konstgjord *njure, *dialys

Det hade förekommit försök med konstgjorda njurar under 1940-talet, men det var den svenske läkaren Nils Alwall som 1946 först använde en fullt fungerande konstgjord njure. Avsikten med den var att rena blodet utanför kroppen med hjälp av en cylinder gjord av metallnät och med ett elva meter långt korvskinn lindat runt cylindern som en filtrering. Den här processen kom att kallas dialys. Metoden utvecklades, men det skulle dröja länge innan den slog igenom. Oväntad hjälp kom dock så småningom från en av storägarna i Rausing & Åkerlund, Holger Crafoord, som var adopterad in i Crafoordsläkten som ovan nämnde Clarence Crafoord tillhörde. Han startade företaget Gambro 1964 med uppgift att industriellt tillverka dialysmaskiner och det var då som marknaden startade på allvar. Idag lär Gambro ha ungefär 25 % av världsmarknaden.

*Strålbehandling

Röntgenstrålning uppstår om man accelererar elektroner genom vacuum mot en anod. Detta upptäcktes av Wilhelm Röntgen 1895, men det blev inte känt förrän 1896, men sedan spred det sig fort över världen och vid den stora Konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 var läkaren Thor Stenbeck på plats tillsammans med sin assistent Gösta Forsell och visade och demonstrerade hur man kunde se skelettet i kroppen. 1899 lyckades Stenbeck med den kanske första strålbehandlingen mot cancer, i det här fallet hudcancer, genom att använda mycket starka röntgenstrålar. Forsell blev sedan pionjär inom strålbehandling i Sverige och var med och startade bland annat Radiumhemmet som finns kvar än idag.

*Antikoaguleringsmedel mot blodproppar

Ålänningen Erik Jorpes studerade som nydisputerad vid Rockefeller Institute i USA kring heparin. Heparin är ett ämne som motverkar koagulering av blod och som utvinns ur slaktavfall från nötkreatur och gristarmar. Det finns alltså inte naturligt i blodet hos människor. 1935 blev han den förste som lyckades att framställa kemiskt rent heparin vilket innebar att man nu kunde använda det på patienter. Efter några år med fördjupad forskning lyckades han att få ovan nämnde Clarence Crafoord att ingå ett samarbete med honom. Det ledde också 1936 till bildandet av det kanske äldsta läkemedelsföretaget/apoteket i Sverige som fick det något ovanliga namnet ”Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekareaktiebolaget”. Det började som första företag att tillverka heparin. På 1960-talet användes det allmänt för blodförtunning och sedan dess har förstås många liknande läkemedel dykt upp.

*Poliovaccin

Polio var som många vet en allvarlig förlamning som företrädesvis drabbade barn. I arbetet med att förstå vad som orsakade sjukdomen var föreståndaren för Statens bakteriologiska laboratorium, Carl Kling, mycket framgångsrik och i American Society of Microbiologys tidning Journal of Virology finns en artikel som bland annat beskriver just detta.

Carl Kling tillsammans med Wilhelm Wernstedt och Alfred Pettersson lyckades redan 1912 visa hur polio spreds. Det fanns alltså goda kunskaper i Sverige och det var säkert det som ledde till att en professor vid Karolinska institutet, Sven Gard, lyckades framställa vaccin på avdödat poliovirus ungefär samtidigt med amerikanen Jonas Salk, alltså 1955. Redan två år senare 1957 infördes allmän vaccination i Sverige, vilket väl visar på hur allvarligt man såg på sjukdomen.

Historien bakom denna massvaccinering är ganska intressant. Det var den mest framgångsrika massvaccineringen någonsin. I början av 1950-talet drabbades årligen mer än 5 000 svenska barn av polio, vanligen på hösten, och därför kallades den ”höstens spöke”. Vaccinering handlar om att framställa virus som inte smittar, men som ger antikroppar i blodet ändå. Det kallas att avdöda viruset och just att göra detta korrekt skulle bli en av de stora stötestenarna.

Det största problemet med att framställa vaccinet var att det var mycket komplicerat och dyrt och att det därför behövdes nya metoder. Sven Gard åkte därför till John Enders på Children´s hospital i Boston för att med honom diskutera de försök som han gjorde på att odla virus, ett mycket snabbt sätt att framställa virus. Det fanns dock ett stort motstånd inom etablissemanget i USA om det överhuvudtaget var möjligt. Gard blev däremot övertygad om metoden och lyckades få Nobelkommittén att ge just Enders och två andra Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1954. Just det året började Sven Gard i Huvudsta i Solna med ett utvecklingsprojekt ihop med Statens bakteriologiska laboratorium och Karolinska institutet för att ta fram ett svenskt vaccin. I det arbetet kom man fram till att Salks metod för att framställa vaccin och förståelsen för hur det fungerade inte var tillräckligt effektiv och inte heller korrekt. Det vaccinet skulle också visa sig vara för potent och det märkte man också under 1955 genom att över 200 barn blev sjuka efter att ha fått Salks vaccin.

Vid den internationella poliokonferensen i Rom samma år ansatte Sven Gard Jonas Salk hårt för vad han menade var brister i hanteringen och resultatet. 1956 löste Gard problematiken med att kunna räkna ut hur man skulle avdöda viruset i lämplig grad utan att döda det helt. 1957 kände man sig säkra på att ha fått fram det perfekta vaccinet och det beslöts omgående att man skulle gå till massvaccinering. Det var naturligtvis ett svårt beslut, men lyckligtvis blev det mycket framgångsrikt och inom fem år hade polio nästan utrotats i Sverige.

I princip samtliga av Gards kollegor i Sverige ville nominera honom tillsammans med Salk och två andra för lösningen av polions gåta och framställningen av vaccinet, men Gard stoppade dessa ambitioner genom att hänvisa till att nobelpris får man inte för tillämpningar av andras resultat, alltså Enders med flera, utan för att man kommer med egna.

*Dosetter

En dosett är något som de flesta vet en ask där man kan lägga sitt dagliga behov av piller under till exempel en vecka. Det var Kjell Moe, anställd på ett större läkemedelsföretag, som i slutet av 1960-talet fick idén under en seglats med bland andra sin svärmor som hade flera olika mediciner. Den första prototypen byggdes av tändsticksaskar, men ganska snart kom den variant vi ser idag. Numera är det en världsprodukt och den har faktiskt också varit i rymden.

*Rullatorer, *rollatorer

Märkligt nog går det inte att finna några andra hjälpmedel än käppar och kryckor för personer som hade svårt att gå förrän under 1950-talet. Då tillverkade man en enkel metallkonstruktion med fyra ben, varav två med hjul. Långt senare 1978 konstruerade sjuksköterskan Aina Wifalk, som hade svårt att gå på grund av polio, en mycket mera avancerad variant som hon kallade rullator.

En rullator har en mängd finesser, såsom fyra hjul, bromsar, handbroms, och ofta en behållare för saker att ta med. Rullatorn kan vikas ihop och justeras individuellt. Den blev snart en stor succé. Det är svårt att hitta siffror, men vi vet att 1987 såldes det cirka 25 000 stycken och 2005 hade det ökat till 55 000. Det motsvarar 60 % av alla som blir pensionärer per år. 2016 finns det angivet att minst 250 000 personer använder rullator, men troligen är det fler med tanke på den höga försäljningen. Rullatorn är numera en världsprodukt fast under namnet rollator.

*Tidningar med mera

*Dagstidningar

Tidningarnas roll hade under 1900-talet blivit allt viktigare och antalet tidningar var stort. Under första världskriget hade tidningarna sin storhetstid. Det var ju extra viktigt att få veta vad som hände ute i Europa och någon radio fanns ju inte. Det var också under den här tiden som det typografiska utseendet ändrades med bland annat stora rubriker och så har det varit sedan dess med tillägg av fler foton och slutligen färgfoton.

1919 fanns det 235 dagstidningar som gavs ut minst tre gånger i veckan. Det finns statistik från omkring 1920 som visar pappersanvändningen bland tidningarna och det borde ju vara ungefär samma sak som upplagan, se nedan i storleksordning.

Dagens Nyheter

Stockholms-Tidningen
Svenska Dagbladet
Aftonbladet
Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning
Skånska Dagbladet
Stockholms Dagblad

Från 1921 slogs landets nyhetsbyråer ihop och TT, Tidningarnas Telegrambyrå, skapades. Handelstidningen i Göteborg var först med en radiomottagare för nyheter från utlandet. Detta medförde fler och snabbare nyheter, särskilt när TT började använda telex mellan Stockholm och Göteborg 1930. Ungefär samtidigt började man använda bildtelegrafi, men den tekniken blev inte långvarig. 1931 köpte Stockholms-Tidningen det första flygplanet för tidningsdistribution och reportage.

*Veckotidningar

Många veckotidningar hade börjat ges ut under slutet av 1800-talet, men det var först efter första världskriget som upplagorna ökade rejält. Intressant att notera är att tidningarna i de flesta fall var så kallade familjetidningar med något för alla i familjen och det saknade motsvarighet i övriga världen. Allers med en upplaga på över 200 000 var ledande. Under 1950–60 var Året Runt och Hemmets Veckotidning störst med upplagor på över 400 000 exemplar. Även under 2015 behåller familjetidningar sitt grepp och återfinns nästan alla överst i försäljningsstatistiken, men upplagorna har minskat väsentligt. Allers är störst med 172 700, sedan kommer Hemmets Veckotidning, Hemmets Journal och Svensk Damtidning. Den största tidningen som inte är kopplad till ett företag eller förening är TV-tidningen.

*Dammsugare och *Electrolux

Det fanns redan på 1800-talet varianter av dammsugare som var både stora och ineffektiva, men 1908 började en man i USA vid namn William Henry Hoover tillverka mindre dammsugare och hans namn blev sedan ordet för just dammsugare på engelska, men han var inte uppfinnaren av dammsugaren utan han hade köpt patentet. I Europa blev det istället företaget Fisker och Nielsen från Danmark som 1910 lanserade en dammsugare som ”bara” vägde 17,5 kg och kunde hanteras av en person. Produkten kallades Nilfisk efter grundarna och kom också att få en design som den fortfarande har. Den var nämligen gjord som en stående modell.

Elektrolux:s bakgrund fanns i företaget AB Lux som bildades 1901. Deras produkt var en ljusstark fotogenlampa för utomhusbelysning som blev en stor framgång över hela världen. Lampan kallades luxlampan och var tillverkad av Fredrik Adolf Kjellin och David Kempe.

När elektriciteten blev mer allmän kom man 1912 fram till att man skulle sälja dammsugare. Axel WennerGren blev då anställd som agent för Tyskland, England och Frankrike. Samtidigt startade hemförsäljningen i Sverige. Genom en sammanslagning av Lux och Elektromekaniska AB 1919 skapades AB Elektrolux (med k, inte c) och Axel Wenner-Gren blev VD. Miljoner dammsugare skulle sedan säljas världen över och deras framgång var förstås delvis baserad på att de redan hade ett etablerat försäljningsnät för fotogenlamporna. Dessutom blev hemförsäljning företagets signum och det är nog många i den äldre generationen som fått hembesök av en dammsugarförsäljare från Electrolux.

Den första modellen liknade Nilfisks modell och var alltså stående. Den andra modellen som kom 1921 var däremot liggande och hade nymodigheten medar. Först 1961 kom en modell med hjul. Med åren förbättrades sugförmåga, filtreringskapacitet, ljudnivå och energiförbrukning, men modellerna var i allt väsentligt desamma, med den skillnaden att alltfler dammsugare blev mindre, stående och uppladdningsbara.

Försäljningen gick länge trögt och det var först 1967 det såldes mer än 200 000 dammsugare på ett år i Sverige. Numera ligger försäljningen på runt en halv miljon och det har dessutom tillkommit runt 120 000 laddbara mindre dammsugare med start från 2006.

2010 var det dags för den första robotdammsugaren och den såldes i runt 20 000 exemplar per år fram till 2014. Året därpå blev den årets julklapp men det har inte varit möjligt att hitta hur många som såldes det året, däremot finns det siffror om att det 2015 såldes 20 000 i november och december tillsammans.